Vi har filmkväll och är flexibla

Inför biopremiären av Downton Abbey-filmen i höstas lånade jag kollegan M:s dvd-samling med alla sex Downton Abbey-säsonger och de fyra julspecialavsnitten. Ambitionen var att hinna se om hela rasket före premiärbiobesöket, och jag kom ganska långt, men inte hela vägen, och när jag väl sett filmen slog jag av på takten och har småtittat då och då ända fram till för någon vecka sedan. Därefter lämnade jag alla filmer på M:s skrivbord precis innan jag gick på min lilla ledighet för att åka till Tallinn.

När jag kom tillbaka hade M skrivit i ett mail att det finns fler dvd:er att låna, som hennes nyinköpta exemplar av Hitchcock-filmen ”I sista minuten” med Cary Grant (”North by Northwest” från 1959). Jag skrev då att jag och min filmpolare L, som ofta ser 40-50-60-talsfilmer, just hade bokat in en träff då vi skulle se ”State of the Union” med Katharine Hepburn från 1948, och att vi under alla dessa år som vi regelbundet tittat på film aldrig valt en Hitchcock, vad jag kan minnas. M svarade bestämt att det var en allvarlig lucka som vi borde göra något åt.

I kväll kom jag över till L med en ask Coop-semlor, upplagd för presidentvalssatir från 40-talet. Vi skapade varsin extravagant kopp varm choklad, med ett överdåd av toppingalternativ, slog oss ner framför TV:n och satte igång den inspelade filmen – som visade sig vara ett barnprogram från Nickelodeon. Något hade gått snett och filmen gick inte att se på något annat sätt som vi hade tillgång till. En film som däremot fanns inspelad var ”I sista minuten”. Så det blev 50-talsthriller istället, med rappa repliker, perfekta frisyrer och en del pangpang. Filmens presidentinslag begränsades till slutscenen, med livsfarlig klättring nerför ansiktena på Mount Rushmore.

Musikfyrverkeri

Gårdagens ”musikfyrverkeri”, arrangerat av Stockholms stad, var en imponerande show, synkroniserat, smakfullt, både måttligt och bombastiskt på samma gång. Om det stämmer att det var en fyrverkerivariant som kräver mindre pyroteknik än andra och dessutom håller lägre ljudvolym gillar jag det ännu mer. Jag fick inget intryck av att de höll något tillbaka. Folksamlingen var stor men höll sig i schack, i alla fall mer än jag hade förväntat mig. Två minus: Den ena av två poliser vid norra änden av Norrbro klättrade upp på något vid brofästet och viftade med ett sällsynt stort vapen på ett sätt som verkade väldigt onödigt. Och så fanns det så klart några enstaka dumbommar som avfyrade raketer på Gustav Adolfs torg. Men därutöver – en kort men intensiv nattlig folkfest mitt i stan.

img_0467

Nyårsfestvärdinnan S, från vars hem i Farsta vi tagit tunnelbanan allihop, hade med sig tomtebloss som vi tände vid Operatrappan. Festdeltagaren M hade min mobil och tog mängder av tomteblossbilder med skiftande kvalitet. Den här är en av mina favoriter.

Glitter ute, glitter inne

I dag erbjöds några timmars sol. Varken L eller jag är särskilt ljusberoende, men jag lyckades övertala henne att komma igång hyfsat tidigt en ledig lördag och mötas upp vid Hornstull och Västerbrons södra fäste för promenad. Utlovade varm choklad på Kungsholmssidan. Jag har ett stort chokladpulverutbud just nu, mint, salt karamell, kanel och så vidare, det mesta från Whittard, men L valde Ho-Ho Hot Cocoa från australiensiska Koko Black. Enligt paketet ska det smaka ”cinnamon, orange, nutmeg, cloves, ginger, cardamom and white pepper”, men mest framträdande är apelsin. Det blev extra piffigt med glitterkakaon jag fick i julklapp.

Vaniljfudge

”Det är så lätt att glömma att vanilj är en smak”, sa L när vi kokat de två sorterna under kvällens F’n’F, en med vit choklad och vanilj och en med mörk choklad och hackade valnötter. Trots vårt extremt stora fudgearkiv vid det här laget var båda sorterna nya. Vaniljfudgen var för övrigt mycket läckrare och hade mycket trevligare konsistens än industriellt framställd fudge med samma smak.

Kvällens filmer blev Christmas with the Kranks, Karl-Bertil Jonssons julafton (jag vet att det är tre dagar kvar till jul och att puritanerna svimmar när de läser det här) och ett julavsnitt av Nailed It.

MDCXLVII Lyckat modelluppdrag

IMG_0146

Det är tre år sedan jag och en annan av L:s vänner ställde upp som modeller till ett fotografiskt arbetsprov som L behövde för att komma in på utbildningen till bildlärare. Det gick vägen. Först i dag fick jag se bildsviten, som visar ett händelseförlopp mellan två personer på en tunnelbaneperrong.

Jag ställer gärna upp för mina vänner. Det är inte ofta de behöver mig som fotomodell, men det har alltså förekommit.

MDCXLI Anne of Green Gables Super Feast

IMG_0075

Hur entusiastiska kan två medelålders kvinnor bli inför en filmkväll med ett antal Anne på Grönkulla-avsnitt i ett vardagsrum i Nacka? Det finns inga gränser. Jag hade med mig min mysigaste långkofta och choklad från Hotel Chocolat, Maria stod för resten av sötsakerna, vi tände ljus, gjorde Fortnum & Mason-te och svävade iväg till det sena 1800-talets Prince Edward Island.

Ah.

Gårdagens Anne of Green Gables Super Feast kommer att gå till historien.

IMG_0076