MDCXLI Anne of Green Gables Super Feast

IMG_0075

Hur entusiastiska kan två medelålders kvinnor bli inför en filmkväll med ett antal Anne på Grönkulla-avsnitt i ett vardagsrum i Nacka? Det finns inga gränser. Jag hade med mig min mysigaste långkofta och choklad från Hotel Chocolat, Maria stod för resten av sötsakerna, vi tände ljus, gjorde Fortnum & Mason-te och svävade iväg till det sena 1800-talets Prince Edward Island.

Ah.

Gårdagens Anne of Green Gables Super Feast kommer att gå till historien.

IMG_0076

MDCXXXIX Knaprat skorsten framför julhelgs-TV

IMG_0064

Det är trevligt med jultraditioner som ramlar in efter jul, som att krossa och äta upp Lenas pepparkakshus. Den här gången gjorde vi det framför tredje säsongen av Fröken Frimans krig, som alltid om förra sekelskiftets kvinnohistoria. Turen har kommit till prostitution – viktigt, intressant, förfärligt, välgjord TV, men med en märkligt förvirrad plot. Det var uppenbart vilka orättvisor TV-serieskaparna ville lyfta fram, men väldigt oklart vilka åsikter. Nä. Får se om det blir någon Fröken Friman även nästa julhelg och om de gör ett bättre jobb då.

MDLXXVIII Konstfacks julmarknad

Så mycket fint och så mycket konstigt på Konstfacks julmarknad. Lotta, Simone och jag pratade effektivt bort kötiden medan tillräckligt många gick ut för att vi i den långa kön i långsamt tempo skulle kunna komma in till den stora hallen med marknadsbord.

Lotta befann sig på hemmaplan och hittade kurskamrater i varje hörn, den som gjort julmarknadsaffischen, den hon samarbetat med under en fotografiuppgift, den som satt och sålde salt- och pepparströare i keramik i form av kaniner.

Vi rörde oss lite backstage också. Här är Lottas skåp.

Här är tryckeriet.

Träslöjdsalen respektive … silikonsalen? Där fanns en rad prylar gjutna i silikon, bland annat kanelbullar och bananskal. Och när vi kollade keramikverkstaden tittade vi in i ett torkskåp med några ännu inte brända salt- och pepparkaniner.

Själv lämnade jag marknaden med två par örhängen.

MDLXI Kungsholms strand under 40 centimeter snö

Temat för Ericas årliga tur från Uppsala till mig i Stockholm har under de flesta åren varit att långpromenera för att upptäcka olika områden. Kungsholms strand hade vi inte bockat av så den stod på dagens program, med reservation för oframkomlig gångväg. Sträckan ovan var helt okej, men bitvis var det bara en smal upptrampad gång, där vi och alla andra promenerare gick på led.

Men i övrigt hade vi tur med vädret. Det var klart och fint och till och med dagen före supermåne.

MDXXIV Söndagsbrunch på Hasselbacken

Brunchen på Hasselbacken – den anrika restaurangen på Djurgården – serveras 12-16, som på många andra ställen, och blir mer något slags lunchmiddag än frukostlunch. Så när jag i dag skulle bjuda Sofia på sen födelsedagsbrunch var det inte som start på dagen utan efter gudstjänsten i Korskyrkan. Lika bra, naturligtvis. Även om vi hade svårt att komma ifrån Linnésalen där fikat serveras, vi fastnade i samtal med en av de två missionärer som höll i predikan, ett gift par som bor på Cypern och bland annat arbetar med de stora mängder prostituerade kvinnor som finns där, för en längre tid eller under en mellanperiod inför vidare frakt – jag vill inte säga resa – till andra europeiska länder.

Så när vi väl satt till bords med vit duk, skön söndagsstämning, levande ljus och uppassning i ordets rätta bemärkelse gick det inte att bortse ifrån kontrasterna mellan människors förutsättningar. Vi satt och pratade om fattigdom och flykt, krig och politik, rättvisa och orättvisa, men steg inte upp och lämnade den lyxiga atmosfären med hängande huvuden och skam i blicken, utan utnyttjade de gåvor vi fått – frihet att göra sådant vi tycker om, pengar som räcker till utsvävningar som i vissas ögon skulle anses frekventa, vänskap som ger oss anledningar att fira bemärkelsedagar. Andra pengar och annan tid vi har till förfogande går till att motverka några av de missförhållanden vi diskuterade.

Maten var god, om någon undrar. Mycket att välja på, något för alla. Fräscht och vällagat, svenskt och amerikanskt och säkert influenser från andra håll. Det är inte gratis, men det är fin brunchmat för pengarna i en mycket trivsam miljö, på en plats som sett stockholmare äta och umgås i många, många år.