MMCXXXVII English Rose och Afternoon Tea

Den här dagen har präglats av Vasastans historia, som jag inte vet särskilt mycket om utan behöver studera från grunden inför torsdagens föredrag. För att hålla mig vaken sätter jag i mig kopp efter kopp med Whittard-te, växelvis English Rose och Afternoon Tea. Brorsan med fru var i London nyligen och jag hade beställt ett inköp av Afternoon Tea, men när de var i butiken och hörde av sig till mig för att fråga vad sorten hette kom jag inte ihåg det, jag mindes bara att det enligt bilden på hemsidan var rosblad i teet. De tittade då efter roste och hittade English Rose. Nej, det var inte det, svarade jag, men när jag nu hade fått nys om den sorten ville jag ha den också. Så i går, när vi sågs hos föräldrarna, fick jag båda sorterna, i pyramidpåsar, som önskat. Den som inte tycker om alltför parfymiga teer skulle nog tycka att rosteet är outhärdligt – jag älskar det. Och Afternoon Tea har – för mig – lagom stark bergamottsmak. Just nu experimenterar jag med en blandning av dem båda medan jag läser om Observatoriekullen och Vasastans tidigare akademiska kvarter.

MMLXXVII 933 sidor

När jag har fått frågan om jag har läst Shantaram har jag obetänksamt svarat ja – jag har levande bilder av både personer och händelser i huvudet – men när jag tänker efter så läste jag ju faktiskt aldrig ut den. På lördagseftermiddagen 17 oktober ska jag leda ”litterärt afternoon tea” på Sturebibblan om den och har därmed skaffat mig en anledning att repetera den bit jag läst och komma igenom resten. Den slitna engelska storpocket jag har hemma är på 933 sidor med ganska liten stil. Bäst att sätta igång.

Jag har jobbsöndag i dag, men eftersom vi öppnar först klockan tolv har jag utdragen läsfrukost i soffan med smattrande regn här utanför, vilket är enormt trivsamt så länge jag inte tänker på ärendena jag behöver göra på stan under dagen och att jag inte har några vettiga skor. Men tills dess – filt och te. Jag hade skrivit ”Danskt drottningte” på etiketten och började fundera på vad jag menade med det, det måste vara köpt på Perchs Thehandel i Köpenhamn. Sannolikt är det det här.

CDXI Grace Teahouse

imageVar jag premiärsportade min spetsväska? På Grace Teahouse, omöjligt att bara springa på, trots att det ligger mitt i city. Men är man på Drottninggatan precis vid Sergels torg och rundar Kulturhuset så ligger det där bakom, avslöjat av en tekanneformad skylt som sticker ut från fasaden.

Där var jag med kollegan AnnCharlotte och hennes låtsaskusin Linda (ihop med AnnCharlottes syssling, om jag förstod det rätt), som jobbar på Comics Heaven i Gamla stan. Vi pratade följaktligen serier (superhjältar, grafiska romaner, seriefieringar av klassiker) och annan litteratur. För sedan några år tillbaka är serier litteratur.

Av någon anledning fick vi alla varsin kopp dragon pearls-te innan vi ens hann sätta oss, och sedan var det bara att fylla på vatten i kopparna hur många gånger som helst, teet drog snabbt och blev inte beskt. Mycket gott. Varsin liten crème caramel var pricken över i.