MMCCCLII Lunchtalare på Templet

Ytterligare en dag när jag, som i allmänhet är riktigt väderokänslig, faktiskt tänker tanken att jag haft tur som prickat in en sådan här skön dag att vara ledig. Just i det här fångade ögonblicket gick solen i moln över Humlan, men det gjorde ingenting, jag satt där och tog igen mig en stund efter att ha pratat om Östermalms historia inför en grupp daglediga på Frälsningsarméns Templet på Östermalmsgatan. Om jag förstått det rätt kommer tre grupper vid lunchtid på tisdagarna – ett kärngäng som går stavgång innan de äter sopplunch och därefter lyssnar på föredrag, eventuellt några som stannar kvar efter att ha varit på dagverksamheten Kafé i gemenskap och vem som helst som sett annonsering om arrangemanget, till exempel i Östermalmsnytt, som jag tipsade om föredraget, och som gav det en liten ruta på sidan 4 i lördags. Jag tror faktiskt att den kan ha haft en viss genomslagskraft. Det var ungefär 30 personer som lyssnade.

Roligast var nästan att få tillfälle under lunchen att prata med Daniel, ansvarig för den sociala verksamheten på Templet och tidigare pastor i Korskyrkan. Då fick jag bland annat veta att de varje torsdag och fredag förmiddag på Kafé i gemenskap erbjuder gratis herrklippning och rakning och att det är två nyanlända killar som på så sätt får utöva sina färdigheter. Win-win.

Själva föredraget gick helt okej, de lyssnade så snällt och ställde inte alltför svåra frågor, som annars är det mest utmanande inslaget, och jag är väldigt glad att jag valde bort bedövning hos tandläkaren i morse.

Utöver tandläkarbesöket ägnade jag förstås morgon och förmiddag åt föredragsförberedelser, så det är först under eftermiddagen och nu i kväll som jag varit ledig på min lediga dag. I övrigt har den varit väldigt jobblik. Men på pluskontot, bokstavligen, kommer ett litet arvode så småningom, och dessutom fick jag friska upp mina kunskaper om hur Ladugårdslandet blev Östermalm. När jag fick frågan häromsistens om när Östermalm blev en ”fin” stadsdel var jag tvungen att tänka till och svarade några år fel, insåg jag efter att ha tänkt till lite mer. Nu har jag hyfsad koll ett tag igen.

MCXL Frälsningsarmén ställer upp

Andra och sista gästkvällen för hemgruppsterminen. Den här gången var det Frälsningsarmén som besökte oss, representerad av Ywonne Eklund som länge jobbat praktiskt och numera mer administrativt med Frälsningsarméns sociala arbete.

Vi fick en genomgång av mängder av olika satsningar – ”Vinternatt” (sovplatser för hemlösa under vinterhalvåret), hjälp för missbrukare, ekonomiskt stöd, utdelning av matkassar, förskolor, stödboende för ungdomar … Vissa verksamheter får kommunala bidrag, och jag frågade om kommunen lägger sig i den andliga aspekten. Under en period, fick vi veta, hade kommunerna som villkor att man inte fick be bordsbön på förskolorna och liknande, vilket gjorde att Frälsningsarmén fick lov att tacka nej och hitta annan finansiering. Numera är det annorlunda. Kommunerna är helt beroende av kyrkornas och frivilligorganisationernas insatser och ställer inte samma slags krav. Man får väl hoppas att tjänstemännen i fråga snarare ser på resultaten – blir missbrukarna hjälpta? Förbättras ungdomarnas situation? Trivs och utvecklas barnen?

Ywonne nämnde plats efter plats i Stockholm där Frälsningsarmén har verksamhet för olika ändamål. Det är slående hur mycket som görs och hur stora behoven är.