Hyllning på beställning

Ni vet statyn av Gustav III på Skeppsbron, nedanför Slottsbacken? Jag har läst på lite om den. I give you:

Historien bakom Gustav III:s staty
eller
Anledningen till att vi inte har en äreport från 1700-talet vid Norrtull

1790. Ryska kriget är över.

Gustav III: Nu tågar jag, er segrande konung, in i Stockholm!
Stockholms borgerskap: —
Överståthållare Sparre: Hörni, borgerskapet, ni måste hylla kungen. Res en äreport vid Norrtull.
Stockholms borgerskap: Okej.
Gustav III: En äreport vid Norrtull! Vad är det för trams! Jag vill ha en staty, gjord av Sergel och betald av borgerskapet. Av marmor. Nej, vänta, brons.
Sergel: Nu är den klar! Jag är sjukt nöjd med ansiktet, det är på pricken.
Gustav III: Finemang! Var ska den stå?
Palmstedt: Här, här, här, här eller här!
Gustav III: Nej. Nej. Nej. Absolut inte. Nej.
Adelcrantz: Här?
Gustav III: Nej.
Palmstedt: Här då?
Gustav III: Nej.
Sergel: Jag håller med kungen. Inte bra.
Gustav III: Desprez tycker att den ska stå på en cirkelformad avsats vid Skeppsbron. Taget!
De andra: Desprez? Vem har frågat honom?
Gustav III: Jag. I hemlighet.

PANG! Maskeradbalen 1792. Kungen är död. Några år passerar.

De nya makthavarna: Okej, vi har inte jobbat så mycket med det här statyprojektet på sista tiden. Vi kan väl säga åt Palmstedt att han tar tag i det.
Palmstedt: Absolut! Jag tänker mig en balustrad och en strandmur …
Sergel: Suck, vilka dåliga idéer.

1808. Statyn avtäcks.

Hedvig Elisabet Charlotta: Vilken fantastisk ceremoni! Och vilken fest! Kungen [Gustav IV Adolf] på bra humör, det är han aldrig annars, och hela natten vill han partaja. Men fyrverkeriet vid slottet var ett misslyckande.
Årstafrun: Mycket folk, kul att träffa bekanta. Men fyrverkeriet var inget vidare.
Sergel [plötsligt anspråkslös]: Var icke Gustav III en stråle av det eviga ljuset! Den bild jag gjort av honom är smörja, men vi ha hans bild i våra hjärtan, och där ska den leva så länge vi ha en droppe blod i våra ådror. Skål!*

*Hans egna ord. Övriga mina.

Fri tolkning ur Krigens och hjältarnas Stockholm i skulpturer och minnesstenar (1998) av Bengt Järbe.

Statyfoto: Oleg Yunakov.

Vår på Norr Mälarstrand 1953

Inför mars blev jag sen med månadens Stockholmskällebildspel på Stadsbibliotekets entréplan. Inför april är jag nu klar med förarbetet, själva hopplockandet av bilder inom temat, som den här gången är ”Vår i Stockholm”. Publikfriande, tänker jag mig. Alla gillar väl vårbilder – även om de flesta är i svartvitt och inte precis förmedlar skir grönska och färgglada vårblommor.

Här är i alla fall en från mina hoods, Norr Mälarstrand 15 april 1953, tagen av Sven Goliath till en artikel i Kommunalbladet.

"Stockholm är en snösockrad tavla i guldram"

Vintern var konstig, men våren är normal. Sol och fågelkvitter ena dagen, snöstorm andra. Storm kanske är att ta i, men det snöade när jag gick till jobbet i morse och jag kom att tänka på ”Snöstorm över Stockholm”, en fem minuter lång film från 1934 som delades i någon av de Stockholmsnostalgiska grupperna på Facebook för några veckor sedan. Är väldigt förtjust i sådan vardagsdokumentation. Klicka på bilden och dimp ner mitt i 30-talet (via Filmarkivet)!

Tidningsläsaren i Tessinparken 1936

Jag ligger efter med bytet av bildspel på Stadsbibblans entréplan, där jag utlovar att mars månads tema är ”Stockholm i färg”. Anledningen är dålig planering och inget annat, själva jobbet är visserligen tidskrävande, men att se på bilderna är fantastiskt. Jag söker igenom Stockholmskällans foton från 1920- och 30-tal och stoppar in de lämpliga färgbilder jag hittar i bildspelet. De är få, förstås, i förhållande till de stora mängderna i svartvitt, och kvaliteten sisådär. Men titta bara på den här, tagen av Gustaf W:son Cronquist i Tessinparken 1936.

Kanske läser mannen på parkbänken bioannonserna – ”Kameliadamen” med Greta Garbo och ”Moderna tider” med Charlie Chaplin hade svensk biopremiär det här året – eller det senaste om Salaligan, som både begick sitt femte och sista mord och åkte fast under juni månad (och är representerade på Polismuseets utställning som jag såg i söndags). Kanske läser han om den politiska utvecklingen i Europa, men andra världskriget vet han inget om.

Gatan är kantad med toppmodern funkis, men Karlaplans tunnelbanestation, som i dag ligger där i närheten, kom inte till förrän 31 år senare.

Det Lystra Och Belefwada Stockholm

Nu på morgonen länkade Litteraturbanken på sin Facebook-sida till skriften Det Lystra Och Belefwada Stockholm från 1739. Den verkade kul, tyckte jag, och började med möda läsa texten, varpå jag kommenterade att en transkribering önskas. Svar:

Hej Sandra! Det tar en stund att transkribera 24 sidor, 😃 men vi frestar med första strofen: 

”Nj gamle Swea Högder,
Som lefwen uti ro,
På Edra kalla bögder
J Atles frusna bo,
Jag Eder alla manar
Op til Er Hufwudstad, 
Der forne Hieltars ahnor,
Stå stälde i parad.”

Nu är jag bara mer nyfiken på vad de manas att uppleva i Stockholm (det är något med malmar, berg, vackra kyrkor och en ”salt strand”).

Uppdatering:

Vi får se hur det går med den där bokstavsnyckeln … Tack Litteraturbanken! (”Uppå” en liten Ö, ska det vara förresten, tyckte väl att det lät lite märkligt med ”Upp”. De kunde konsten att rimma med bra rytm på 1730-talet.)

Folk på jobbet

Nu har det nya bildspelet med foton från Stockholmskällan visats på skärmen på Stadsbibliotekets entréplan några dagar. Temat är ”Folk på jobbet” och bilderna spänner från sekelskiftet 1900 till 1970-tal, mestadels från Stockholms innerstad. Det är omöjligt att veta hur mycket det tittas på och uppskattas. Själv tycker jag i alla fall att det blev ganska intressant.

Här ser vi en SL-anställd bussförare 1976, biskop Odd Hagen på Sveriges första drive-in-gudstjänst 1957, en vaselininsmord spårvagnsförare i snöväder 1908 och personal och barn vid Observatorielundens parklek 1962.