Etikettarkiv: Vänner

MMIX Garden party

När jag var hemma hos föräldrarna i mitten av maj fick mamma och jag syn på en gammal kopparbalja i ett förråd och började prata om att man kunde ha is och dricka i den på en fest. Inspirerad av tanken önskade jag där och då ett garden party hos föräldrarna på min födelsedag, med is och dricka i kopparbalja.

I onsdags, när jag hade ledig dag, började förberedelserna. Medan mamma och pappa var på jobbet gick jag loss i deras kök och med utgångspunkt i mammas recept på sin världsberömda ost- och skinkpaj åstadkom jag fem pajer (som förstås inte blev alls som mammas, men okej ändå).

Under kvällen preparerade mamma den lilla garden vi skulle ha partyt i.

I förrgår kväll kom jag över igen och gjorde marängbottnar och möblerade.

Och i går var det garden party! Exakt hur drickan skulle presenteras på isbädd visste jag inte – jag såg till en början framför mig något slags köpta småflaskor – men efter att ha tagit för mig av frukostjuicen i glasflaska nedstucken i is på hotellet i Poole förra veckan visste jag hur vi skulle göra.

Vimplar spikades upp.

Lite att knapra på före maten.

Gästerna börjar anlända. I slutänden blev det tjugotvå vuxna och två barn.

Kanske var det allra roligaste att brorsan, svägerskan och barnen kom ända från Örebro för att vara med under kvällen (Samuel vågade väl inte tacka nej till inbjudan när nu jag för några månader sedan åkte över till London för att fira hans födelsedag). De var både gäster och mycket tjänstvilliga hjälpredor. Fantastiskt bra.

Det blev en lång, varm och klar kväll, med tårta först vid tiotiden och därefter korvgrillning på framsidan av huset. Självklart var det gäster jag knappt hann prata med. Självklart var det gäster som trotsade presentförbudet.

IMG_3761

Efteråt tog vi hand om överbliven mat, bar in porslin och dukar utifrån, slängde en del skräp och så fick jag skjuts hem i natten medan diskbergen i köket fick stå kvar. Jag tror att jag kan ha somnat lite före tre. Så här i efterhand tycker jag att allt var över så väldigt fort.

MMV En skön söndag

Sedan jag kom hem från den drygt veckolånga semesterresan mellan Frankrike och England via Engelska kanalens två största öar har jag varit ledig en dag, jobbat en dag på Östermalms bibliotek och en dag på Stadsbiblioteket.

Det var skönt att ha den där söndagen ledig, efter hemkomst vid halv tolv eller så på lördagskvällen. Och vilken feel good-dag jag fick! Efter sen ankomst till gudstjänsten, i slutet av predikan, fikade jag med vänner, både närmare och mer perifera, och kände mig extremt omhuldad av min kyrkfamilj. En av vännerna fick jag promenadsällskap av till Centralen, där mitt ärende var att köpa rabatterade Köpenhamnsbiljetter – som alltid mår jag bra av att ha minst en utlandsresa bokad och klar, även om den bara kommer att vara i två dagar, inte tar mig längre än strax över rikets gräns och ligger nästan tre månader fram i tiden.

Hem en sväng, ner i tvättstugan, ett avsnitt av favoritpodden Serial på soffan, Facetime med mamma hemma hos mormor och morfar i Skellefteå, där mobilen gick runt och visade upp alla närvarande, inklusive en av mina fyra morbröder och en av mina två mostrar, innan jag gick ner och hämtade upp tvätten och missade bussen mot Bergsunds strand och Bistro Barbro. Charlotta och Henrik och deras snart ettåring Sigrid är i Stockholm och fick lite extra tid med Sofia längst in i restaurangen innan jag ramlade in. Med Charlotta och Henrik finns alltid tusen saker att prata om. Henrik påminde mig om frågan han skickade på Goodreads under resveckan och som jag missade att svara på, angående Malcolm Gladwell och hans författarskap. Sedan 27 april 2011 står det att jag är ”currently reading” Gladwells What the Dog Saw, vilket på sätt och vis stämmer, jag läste ungefär hälften av essäerna i boken och har visserligen lämnat tillbaka den till biblioteket, men har fortfarande för avsikt att ta mig igenom resten.

Medan Charlotta och Sofia snällt väntat in mig hade Henrik beställt sin mat och fick den först, för att han sedan skulle kunna ta sig tillbaka tidigt till hotellet med Sigrid. Charlotta, Sofia och jag satt länge med våra asiatiska rätter – som vi var mycket nöjda med – och tog sedan en intensivt pratig promenad längs vattnet bort till Skanstull, där de båda gick ner i tunnelbanan och jag väntade in Lena, som kom och mötte mig för att överlämna mina nycklar som hon haft medan jag var bortrest. Kvällen inbjöd till vidare promenad och vi kom ända hem till mig på Kungsholmen. Det blev så sent att alla ställen, inklusive 7-Eleven, hade stängt när lakritssuget satte in. Men det har jag kompenserat med råge vid det här laget.

MCMLXXXIX Efter jobbet

After work i Stadsbibliotekets lunchrum. Hade vädret varit bättre hade vi suttit i Observatorielunden, men nu åt vi sallad och baguette med brie i lunchrummet och Eva hade arrangerat en musikquiz. Mitt lag syns till vänster i bild. Bibliotekspersonal har nog relativt höga vinnarskallepoäng. Mycket trivsamt.

Beskedet om att AW:n blev inomhus tog jag emot med illa dold besvikelse, men det kompenserades efteråt, när jag mötte upp Annika – i Stockholm på kurs – och vi tog en promenad upp i Vanadislunden. Bilden ovan är alltså varken tagen i landsbygd eller de frodigare delarna av en skärgårdsö, utan i Vasastan.

MCMLXXXVII The Trip, igen

Jag vet inte riktigt varför jag länge tjatat om att Jenny F och jag borde se The Trip to Italy, uppföljaren till The Trip, om två engelsmän som reser runt och äter mat på fina restauranger och pratar småelakt brittiskt strunt, men jag insåg nyligen att uppföljaren går att låna på dvd från biblioteket, och det har hunnit gå fyra år sedan jag såg den första filmen på Kulturhustaket, så den var det läge att se om. Givetvis går den också att låna. Sent i går kväll såg vi The Trip – Jenny kom direkt från Sundsvallståget – och jag gillade den fortfarande, även om snacket kommer väldigt nära uthärdlighetsgränsen, när de två männen försöker bräcka varandra i dryghet och självförhärligande.

Snart ser vi The Trip to Italy, ett exemplar är reserverat.

DN har recenserat The Trip, SVT The Trip to Italy.

MCMLXXXIV The English Bookshop på Söder

Så har man minglat runt i det lilla litterära Stockholm igen. Utanför The English Bookshop, som hade invigning i nya lokalerna på Södermannagatan i kväll, stötte jag på Tiffany, som jag hoppas kunna engagera till en boktipskväll på Sturebibblan under höstterminen, det är alldeles för länge sedan, och en amerikansk vän till henne som skulle vilja ha skrivarverkstad inom Stockholms stadsbibliotek. Vi får se vad vi kan göra. Där inne träffade jag Lena – ingen överraskning, hon bor ett stenkast därifrån och vi hade på förhand pratat om att vi båda skulle kolla in invigningskalaset vid den här tiden – och kollegan Åke, som liksom jag engagerat sig i den biblioteksdebatt som de senaste veckorna pågått i stora och små tidningar, radio, bloggar och andra media och, för bibliotekspersonalens del, i ett par av våra slutna Facebook-grupper. Vi fastnade i ett långt samtal. Debattvågorna går höga, och kolleger emellan är det ganska lätt att hitta något slags konsensus, men exakt lika tycker man nog aldrig.

Det hela började med att omvärlden fick insikt i att biblioteksmiljön inte är fredad från stök och bråk, tvärtom, och diskussionen har sedan fått nya riktningar och förgrenat sig. Vissa – ganska många – åsikter som ventilerats står jag bakom, andra tycker jag är helt uppåt väggarna, och mest frustrerande är kanske att så många som deltar aktivt i meningsutbytena knappast kan antas vara aktiva biblioteksanvändare, men jag är ändå lite hög på biblioteksdebatten och helgillar att den inte förs uteslutande av bibliotekspersonal. Nu har vi chansen att visa för de nostalgiker som med stort engagemang deltar i diskussionerna att biblioteken inte är boksidesprasslande frizoner där tiden stått still. På gott och ont ser verkligheten radikalt annorlunda ut.

Lena drog ut mig efter ett tag, vilket nog var bra, eftersom vi hade kommit in på ämnet bokinköpsbudget, som jag kan prata länge om. Vi stannade inte och hörde livemusiken, men hade i alla fall varit på plats när den inbjudna poeten Robyn Bolam läste dikter, vilket var extremt svårt att höra i den avlånga, knökfulla lokalen, men det var ett trivsamt inslag. Man blir nyfiken på hur de ska lösa kommande programverksamhet lokalmässigt. För jag hoppas verkligen att de kommer att fortsätta att bjuda in författare och andra intressanta gäster, precis som de gjort i Gamla stan genom åren.

Tillsammans med en annan vän till Lena gick vi tvärsöver gatan till Il caffè, där baristan var mycket bekant. Han kände igen mig innan jag kände igen honom, men det tog bara någon extra sekund så kunde jag placera honom på Espresso House under Sture bibliotek 2009, då vi öppnade. Jag kommer inte ihåg hur länge han jobbade där, men det första Espresso House-gänget vi kom i kontakt med minns jag som mycket trevligt. Därefter är det förstås ingen som inte varit trevlig, men de har bytts ut ganska frekvent genom åren. Bäst gillar man de som lägger ens standardbeställning på minnet.

Det blev en intressant kväll, socialt och professionellt, och Västerbrovägen hem är bra för att samla tankarna.

Avslutningsvis kan jag meddela att aktuell nagellacksnyans är en soft, glansig laxrosa.

MCMLI Fyrfruktsallad

Äter av gårdagens fruktsallad, efterrätten till den anspråkslösa middag jag bjöd Lotta på här hemma i går. Hon hade frågat om hon skulle ta med något och jag bad henne köpa två sorters frukt eller bär som inte var banan (som jag inte tycker om), apelsin eller druvor (som jag redan köpt). Utan att veta hur det skulle användas kom hon med en ananas och en ask blåbär och utan att veta vad slutresultatet skulle bestå av förberedde jag en fruktsallad. Ett ytterst enkelt överraskningsmoment. Man har inte roligare än man gör sig.

MCMXLIX Film-och-fudge-kväll i går

      

Lena, nyligen hemkommen från Kina, återskapade ett antal rätter hon ätit och till och med fudgen vi sedan kokade var Kinainspirerad, den ena med rödbönspasta, den andra med valnötter. Men Kinatemat hindrade oss inte från att lyssna på julmusik under tiden. Passar till matlagning och fudgekok alla årstider.

Eftersom man bör slå flera flugor om man kan övertalade jag Lena om att The Curious Case of Benjamin Button var en bra film att se i kväll – jag behöver ha sett den till sista träffen i läsecirkelkursen om en och en halv vecka – och därefter såg vi traditionsenligt en amerikansk mittsekelfilm, Texas Carnival med Esther Williams från 1951. Nu blir det konstsim, tänkte vi, men filmen utspelar sig mest i hotellmiljöer. Esther Williams på torra land, hur tänkte man här? Det hela löstes genom ett filmtrick, ett slags dubbelexponering, där Esther under en lång, musiksatt drömsekvens simmar genom ett hotellrum.

MCMXL Valborgsfirande i Drottningholmsparken

Och här hade jag gått och trott att jag skulle behöva jobba till halv åtta på valborgsmässoafton. Hade jag bara kollat upp saken hade jag sett att Sture bibliotek skulle stänga fyra, och med alla mina plustimmar kunde jag utan problem gå tidigt (för tro inte att vi har kortare arbetstid bara för att vi råkar ha lite mindre öppet). Nu skulle det bli valborgsfirande, med start på Phil’s Burger på Fleminggatan, med Lotta, Jonas, Simone och Simones tillresta vän Helena. Tog en kokosmilkshake för att riktigt get the party started.

Vi tappade Jonas på vägen, tyvärr, men resten åkte vidare till Drottningholm och dess majbrasa. Det var hemskt trevligt förra året, då hela hemgruppen firade valborg i Huddinge, men det blir lätt lite gräll tivolikänsla på en köpcentrumnära öppen plats, med alla möjliga försäljningsstånd och gastande från en scen. I Drottningholmsparken fanns inte en enda kaffetermos, vilket inte hade skadat i och för sig, men vad skönt det var med bara ett gräsbeväxt fält, mer eller mindre kala träd, lagom mycket folk och en stor eld.

Vad ska man säga om kören … Charmig, ja, möjligen stämningsfull, om man valde att se det på det sättet, men jag har aldrig hört så falska vårhyllningar. Publiken höll god min och applåderade efter varje sång. Somliga av oss sjöng med, vilket gjorde upplevelsen lite drägligare.

Björn Vingård avslutade sitt tal med att gratulera kungen på födelsedagen. Inte mer än rätt, när vi nu var hemma hos honom.

Fyrverkeriet var riktigt stiligt.

Här en vårblomma, som jag hittade avbruten på backen, och min trötta postvalborgslook. Förbi är Uppsalatiden när jag höll igång från tidigt till sent. Tråkigt kanske, men på sista tiden, när jag återgått till traditionellt majbrasefirande, som var en del av barndomen men inte studenttiden, har jag börjat uppskatta vårsång och brasa mer och mer, trots att man snabbt förvandlas till en vandrande böckling.

Men att jämföra kvällens kör och Orphei Drängars årliga konsert i Universitetshuset i Uppsala … det låter sig bara inte göras. Tur att Spotify finns.

4457478-origpic-aa8336

MCMXXXIV The most Swedish dream I ever dreamt

Marie i Köpenhamn publicerade i förmiddags den här fantastiska Facebook-uppdateringen på Lenas sida:

I dreamt last night out of nowhere that you had made me a board game in which all the pawns were Dalarhästar. The game was about figuring out what kind of fika to eat at different times of the year. I think we were in Stockholm, playing the game with Tove and Sandra. At one point someone landed on the December 23rd square and incorrectly claimed a semla, and everyone protested wildly. It may have been the most Swedish dream I ever dreamt.

Eftersom Lena är i Kina och alltså inte har Facebook-tillgång (dumma Kina) är det Tove och jag som kommenterat hittills. Vi tycker idén är fantastisk och har fått veta att det i spelet ingår priser i form av riktigt fikabröd.