En okej 1:a januari

Årets första dag är snart slut. Jag gick upp sent och har allra mest hängt på schäslongen, men känner mig hyfsat produktiv.

Jag har kanske inte direkt tränat, men räknar ändå det faktum att pilatesbollen som legat hopvikt under sängen en tid nu är uppblåst. En vissen hyacint har ersatts av rosor till kampanjpris från Willys. Poirot-deckaren Peril at End House är nu utläst på engelska (jag läste första halvan på engelska och andra på svenska inför läsecirkelträffen i november, en bra metod för att få kläm på både originalspråk och översättning, om man bortser från den frustrerande känslan av att inte vara klar). Mitt SL-kort har laddats med en extra period så här två dagar före prishöjningen. En elva avsnitt och fyra bonusavsnitt lång poddsäsong är färdiglyssnad (första säsongen av The Dream, om hur människor råkar illa ut ekonomiskt efter att ha börjat sälja smink, kläder eller annat genom nätverksförsäljning, en mestadels bra och intressant reportageserie). En skakig nostalgifilm i svartvitt som visar vardagens Stockholm i januari 1972 (”Bilder från en stad”) är nu tittad på efter att ha legat uppe i en Safari-flik i månader. Och så har jag bokat en weekendresa till Tallinn.

MMCDXCVII Shopping är tråkigt

Efter att jag stått i Sturebibblans arbetsrum och beklagat mig en lång stund över mitt förfärliga öde – att jag efter stängning måste gå till Åhléns och köpa underkläder och andra praktiska saker innan en rabattkupong går ut – skrev Helena den här lappen.

Bara gör det, liksom. Det här och inget annat. Och det gjorde jag.

Tack för moraliskt stöd.

MMCDII Stylad på en måndagsförmiddag

Tillbaka i Stockholm. Att det inte blev någon sovmorgon trots en extra ledig dag efter midsommarhelgen gjorde ingenting, i och med att jag skulle leka Östermalmstant, besöka Salong Novo på Riddargatan och promenera nyfriserad i kvarteren för att ta bussen hem från Jungfrugatan. Synd att mina kommande programpunkter är uppackning av resväska och pyssel med nya skåpdörrar till mina Billy-hyllor.