Författararkiv: Sandra

MCMX Stockholms mest festande ungkarl

På onsdagar 13.00 kan man gå på ”Onsdagshistorier” på Stadsarkivet, kortare föreläsningar om Stockholmshistoriska ämnen. Avslutas med kaffe. Mycket gemytligt.

Jag ville gärna gå på ett sådant program och just i dag fanns det utrymme i kalendern och därmed fick jag ta det ämne som råkade bjudas, nämligen ”Stockholms mest festande ungkarl”. Bo Eriksson från Stockholms universitet berättade om 1800-talets Stockholm utifrån Erik af Edholms dagböcker. Han var militär, hovman, teaterdirektör och större delen av sitt liv partajande ungkarl som dansade på mängder av baler. Dessutom levde han under en tid då adeln, som han själv tillhörde, fick en förändrad samhällsposition och ståndsriksdagen slopades. Bland det mest spännande med Erik af Edholms dagböcker, tyckte både föreläsaren och jag själv, är att det framgår hur man samtalade med bekanta och om vad, hur man umgicks ute på sommarnöjet, hur familjerelationer såg ut, alla vardagslivsdetaljer i ett visst stockholmskt samhällsskikt.

Så där satt jag och sänkte medelåldern och försökte knyta ihop ny information om ståndsriksdagen med den jag bankade in i skallen på Stockholmskursen för ett år sedan, varpå jag gick och hälsade på mina gamla kolleger från Slussens biblioteks tid, nämligen Faktarumspersonalen som temporärt flyttat från Stadsmuseet till Stadsarkivet. Nu liknar deras situation den som vi bibliotekarier hade som temporärt placerade på Stadsmuseet.

”Onsdagshistorier” är ett samarbete mellan Stadsarkivet och Stockholms universitet och rekommenderas varmt för den som vill förkovra sig i Stockholms historia på ett lättsamt sätt. Vissa av föreläsningarna finns på Stockholms stads eget YouTube, ”Film från Stockholms stad”.

MCMVII Helg vid Hornsbergs strand

En solig ledig dag är det full trafik längs Hornsbergs strand, precis som förra våren, då det här var mitt standardpromenadstråk. Motionerar bort ett uns av påskkalorierna och lyssnar på senaste Lundströms bokradio, inspelat i London förrförra veckan, när jag och föräldrarna var där, enligt Marie Lundströms Facebook-uppdatering, men då uppskjutet och ersatt av ett program om bortgångna Tomas Tranströmer. Istället sändes nu i lördags avsnittet då Sarah Waters intervjuas vid Themsens strand.

Nej, nu lämnar jag bryggan, man blir kall om händerna när man sitter still, och snörvlig när man har promenerat, tar fram en näsduk med syntetisk jasmindoft från 7-Eleven i Hongkong.

MCMVI Påskafton och påskdag

Efter mammas önskemål – fika på Smultrongården.

Bästa inslaget var utan tvekan katten Molly.

Utsikt från toaletten.

IMG_1867

Scillor.

IMG_1817

Innehavarnas hem.

Molly i solen.

Hem och måla ägg!

Påskbord. Så mycket godare än julbord, enligt brorsan. Berodde bland annat på att undertecknad bidragit med västerbottenpaj.

Pappa, barnens farfar, hade arrangerat äggjakt som slutade i badkaret.

IMG_1848-2

Än så länge är det tomt bakom borsans och svägerskans hus, men inom ett par dagar anländer plantor till häckplantering.

Ytterligare en sväng bort till Hjälmarens strand.

Passar på att andas lantluft en sista kväll.

Bra avslut inför uppståndelsedagen.

Nattamat med påsktårta.

IMG_1862

Brorsan och jag la pussel tills vi stupade. Efter sista filmens slut satt vi bara och pusslade koncentrerat. Jag tror det är dags att ge upp, sa jag när ögonen sved. Då kommer det ju inte att bli färdigt! sa brorsan. Sedan började han själv tappa gnistan. Men vi är ju nästan klara! sa jag. Kvart i tre las sista biten. Efter en sekundlång blick på det färdiglagda pusslet och en hastig high five gick brorsan uppför trappan och jag dråsade omkull i min soffsäng där vi suttit.

I morse vaknade jag tidigt efter en hopplöst kort natt för att göra ett utskick till hemlöslunchvolontärerna och tänkte att jag hinner blunda en stund efteråt, men nja, då skulle en brorson använda min säng, alltså vardagsrumssoffan, för att bygga en koja.

Påskdagsgudstjänst i Pingstkyrkan. Edith kunde inte sluta prata om lejonet, söndagsskolans maskot som kommer och hämtar barnen i gudstjänstens början. En hel rad nya medlemmar välkomnades, vissa inflyttade från församlingar på andra platser, vissa nydöpta. Nationalitetsblandningen var slående – några svenskfödda, ett ungerskt par, ungefär hälften från Afghanistan och en kille som var ”hälften nigerian, hälften grek, hälften svensk”. Påskpredikan om historiens mest och bäst högtidsföranledande budskap, vilket fått den gästande predikanten att klä sig i kostym med vit fluga.

Efter en tradtionell påsk (enligt vår familjs mått) bilfärd i regn mot Stockholm och sol när vi kom fram. Även om sällskapet avgör var det är trivsamt att vara är Stockholm som stad betraktad bäst i världen. Inget går upp mot att svänga in från E4:an rakt in i Vasastan.

MCMV Firar vidare

                  

Brorsdottern är Bamse och talar om vilka vi andra är. Hennes farmor är Lille Skutt, farfar är Reinard Räv (en för mig ny figur), jag är Skalman (yes!), mamma är farmor (Bamses, alltså), pappa är Husmusen och brodern är Katten Jansson.

Pusslade till sent i går (i av brorsdottern lånad rosa Hello Kitty-rosett). Nu har vi ätit frukost. Redo för påskdag två.