MCMXII Samuel Ljungblahd släpper The Psalmist

Samuel Ljungblahds skiva The Psalmist släppt och chinchillajackan från Brooklyn invigd (nej, den är knappast gjord av chinchilla, om någon undrade, men är ”chinchillajackan” all the same). Filadelfiakyrkan gungade. Nikki Ross, som körar till Kirk Franklin och gjorde en bejublad duett med Samuel Ljungblahd på Kirk Franklin-konserten i Globen 2009, gjorde ett bejublat gästframträdande på den här releasekonserten och är också med på de kommande två på andra orter. En stor del av publiken var förstås frikyrkofolk, bland annat från Frälsis, som stjärnan själv, och från EFK och Pingst, som jag, vilket gjorde att alla utrymmen, inklusive den öppna platsen utanför entrén, fylldes av bekanta som hittade varandra i myllret. Min tid i gospelkören Source of Joy med hemvist på Söderkåren gjorde att en hel del av bekantingarna jag träffade var Frälsisfolk, och därutöver vänner från Korskyrkan och några välkända Pingstansikten. Himlen – lite som en Samuel Ljungblahd-konsert?

Det var kul att klappa till ösig gospel på parkett, men jag längtar ändå lite tillbaka till de allra första Samuel Ljungblahd-låtarna, med mer gung än ös. Dags att plocka fram några gamla favoriter och minnas framträdanden i källare och mindre kyrkor, innan Samuel började synas och höras i Let’s Dance och Så ska det låta, och istället stuffade loss tillsammans med Snowfling Gospel Brothers till den hängivna publikens ovationer. Det var tider.

DCCCLXXXVIII Vi imponerades av Kirk, Kirk imponerades av oss

20121105-002543.jpg
Klart man blir smickrad när gospelsuperstjärnan säger att ingen annanstans i Europa kan en gospelpublik sjunga bättre än vi här i Sverige, i stämmor och allt. Jag tror honom. Sverige är ett av världens största gospelländer. Det var fullsatt på kvällens konsert i Filadelfiakyrkan och entusiasmen var stor och ömsesidig.

20121105-002639.jpg
Tog efteråt sällskap med Jenny H från Vasastan över till ett sällsynt dimmigt Kungsholmen.