Lena är i Hongkong (om hon inte dragit vidare till Kina vid det här laget). Hon skulle försöka få till ett besök på Ah Meow Cat Cafe, eller Cat Store, namnet varierar. Jag gav henne en vägbeskrivning. Nu är jag avis.
(Och Bing-översättningens främsta förtjänst är som alltid ett gott skratt.)
Bubbelbadspulver från Hongkong. Det fanns vissa standarddofter, vill jag minnas, och så den här – med en bild på en mjölkkanna. Den valde jag. Vilken produkt! Berg av bubblor och huden blev superlen. (Ett lika superlent skikt täckte också hela badkaret, vilket behövde åtgärdas efteråt, men ändå.)
Synd att man inte kan kila bort till Åhléns och köpa några paket till.
62 egna Hongkongbilder har jag nu tapetserat Sturebibblan med. Den lilla Skittles-påsen hade en besökare gett åt oss. Den kom väl till pass under sen kvällsfotomontering.
Tittar vidare på Hongkong-bilderna. Det kommer inom kort att bli en utställning på Sturebibblan. Här är tre till.
För att ha något att visa familjen och ett par intresserade kolleger gjorde jag tidigt ett litet urval Hongkong-bilder, hastigt hopplockat men hyfsat representativt för resan som nu ligger fyra månader tillbaka. I dag visade jag dem också för Lena. Förr eller senare måste jag göra en komplett genomgång, lägga upp på Flickr, kanske skryta med några highlights på Facebook, och varför inte ha ytterligare en familjevisning, den här gången en helkväll, och naturligtvis lägga upp en del här i bloggen.
Jag börjar nu. Här är tre stadsvyer.
I frukostrestaurangen har vi sneglat på grytan med congee på morgnarna, en halvtjock rissoppa som äts med salladslök, jordnötter och tillagade, eller kanske inlagda, bitar av en okänd grönsak.
I dag vågade vi. Minsta möjliga mängd.
Och så kom den här personen framhoppande ur buskaget …
I dag tog vi linbanan till Lantau Island och det högt belägna Ngong Ping, mer eller mindre en uppbyggd turistattraktion kring den gigantiska statyn Tian Tan Buddha och Po Lin Monastery. Vi och alla runtomkring oss fotade varandra i den halvt traditionella, halvt konstruerade miljön.
Gudstjänst med deltagare från hela världen. Under ”How Great Thou Art” – ”O store Gud” – kunde man sjunga på valfritt språk, och vi bräkte naturligtvis på på originalspråket svenska så gott vi mindes texten.
