Etikettarkiv: Litteratur

MMCXVIII Ryska boktipspåsar

Hurra, de ryska påsarna lånas! Nu när vi erbjuder läsecirklar om rysk litteratur på Sture bibliotek följer ”T-påsarna” samma tema. Med det begränsade utbudet på vårt lilla bibliotek fick jag lov att beställa in rysk litteratur – i svensk översättning, alltså – från andra bibliotek och det var en riktigt lärorik övning bara att gå igenom den gamla och nya ryska litteraturen i bibliotekskatalogen. Eftersom syftet med påsarna är att locka till spontanläsning av sådant som man inte aktivt letar efter valde jag bort de tjockare böckerna och äldre böcker med intetsägande, slitna omslag, och även om det nog blev en hel del litteratur med samhällskritiskt innehåll ville jag i sammanhanget undvika alltför svartmålande historier. Mer berättarkonst än politik i påsarna den här gången. Därmed passade alla äldre men ofta nyutgivna noveller jag hittade perfekt, av klassiska författare – Dostojevskij är mest välrepresenterad – och några för oss mindre kända, i samlingar eller utgivna styckvis. Novellen är en utmärkt form om man vill provsmaka litteratur. Men där finns också romaner av olika slag, deckare, reportageböcker. Själv skulle jag kunna välja vilken av påsarna som helst.

MMCXII Kära Agnes! på nytt

Under den ”litterära matchmakingen” kommer Helena och jag att föreslå cirkelböcker inom olika genrer och en som jag bidrar med är den tunna brevromanen Kära Agnes! av Håkan Nesser från 2002, en sådan där svårbestämbar bok som ibland hamnar bland deckare och ibland inte, men i den signerade baksidestexten kallar Håkan Nesser själv Kära Agnes! en kriminalhistoria. Och att det som försiggår är kriminellt kan man inte förneka, men ju mindre man vet om den saken från början desto bättre.

Det är också en av alla böcker jag tipsar biblioteksbesökare om med jämna mellanrum trots att det är väldigt länge sedan jag läste den, så nu sitter jag med ett slitet exemplar och fräschar upp minnet av huvudpersonerna Agnes och Henny och den fiktiva holländsk-tysk-besläktade miljö författaren brukar röra sig i, med figurer som ”en kutryggig liten syslöjdsgumma som heter Keckelhänchen av alla namn”.

MMLXXXVI Jag är en tjuv av Jonas Karlsson

Jag är en tjuvKunde inte låta bli att sticka emellan med Jonas Karlssons Jag är en tjuv, kurs- och jobblitteraturen sattes på paus under två dagar. Längre tid tar det inte att komma igenom den första Jonas Karlsson-berättelse som man väl får kalla fullängdsroman. Någon har kallat den kortroman, men jag tycker att 230 sidor räknas, trots det i övrigt lilla formatet.

I historien om säkerhetschefen Roland känner man igen en hel del av arbetsplatskulturen från God jul – framför allt i blicken på kollegiala relationer och de överordnades floskler – och personlighetsdrag från figurer i de äldre novellsamlingarna. Vi ska skratta, eller i alla fall le, åt bisarra inslag i vår samtid, det är ett uppenbart syfte, och någonstans innanför det lättsamma berättandet (motståndslöst som mjukglass, som Svenska Dagbladets recensent sa) finns tankar om framgång och misslyckande, ensamhet, utanförskap och vad som händer när vardagens omständigheter plötsligt förändras.

Berättelsens utgångspunkt – den tillbakadragna säkerhetschefens idé att snattare på stormarknaden får välja mellan polisanmälan och att bära en skylt med budskapet ”Jag är en tjuv” – är av det absurda, drastiska slaget, men i förhållande till Jonas Karlssons tidigare berättelser är det mindre skruvat, lägre tempo och inte fullt så pepprat med samtidstypisk dialog. Och ändå. Om ett antal år kan vi nog gå tillbaka till både God jul och Jag är en tjuv och häpna över 2010-talets fraser, idéer och ideal som de visas upp i kraftigt destillerad form.

MMLXXXII Stockholms framtid : idealism och ekonomi

Framsida_Stockholms_framtid-1905532087I dag har jag lagt in en litteraturtipspost i Stockholmskällan om en skrift med rubriken Stockholms framtid : idealism och ekonomi. Riktigt underhållande läsning som jag aldrig hade hittat om jag inte gått runt och rotat på måfå i Stadsbibliotekets Stockholmsmagasin. Klistrar in beskrivningstexten:

Fredagen 5 april 1907 höll arkitekten Wilhelm Klemming (som bland annat ritade Centralbadet) ett föredrag inför Samfundet S:t Erik. Han ansåg att stockholmare visar ”utomordentlig likgiltighet” när det gäller stadens framtid. Vi stockholmare kan ”arga upp oss ibland”, om någon drastisk oönskad förändring sker, men ”någon bestående lifaktighet äro vi uppenbarligen ej fallna för”.

Det Klemming var så upprörd över var att bebyggelsen i och kring Stockholm tog för liten hänsyn till natur och grönska. Till exempel propagerade han för ”skyskrapare”, hus som är så höga att vissa lägre hus kan gallras bort och lämna plats för planteringar.

Texten är intressant både som exempel på tidens tankar kring stadsplanering och för sin känslosamma ton och högljudda åsikter, som kan jämföras med dagens röster om förändringar i Stockholms stadsbild. Så här kraftfullt kunde Klemming uttrycka sig: ”Det måste skära en hvar i själen att se huru en härlig natur måste vika för samhällen af den vidunderligaste oskönhet. Sådana samhällen äro exempelvis ett par af de norra förstäderna. Man har där lyckats fullständigt utrota alla spår af en vacker natur. De få kvarvarande träden synas dö ut rent af utaf vämjelse.”

MMLXXIX Pågående läsning

Hade för ovanlighetens skull mötesfri tisdagsförmiddag och tid att fortsätta läsa tegelstenen Shantaram. Vilket inte hindrade mig från att låna The Book of Aron av Jim Shepard och börja läsa den under eftermiddagens lugna pass i tidskriftsavdelningens informationsdisk, vilket har att göra med att jag de senaste kvällarna läst kanske första fjärdedelen i den nyutkomna svenska översättningen, Arons bok, och blivit galen på osammanhängande meningar. Är det likadant i originalet? Undersökningen är igång. Dessutom har jag fått ett reserverat ex av Jonas Karlssons Jag är en tjuv som tveklöst ska läsas – jag är supernyfiken – men när, och är det motiverat att ha den hemma när reservationskön är lång? Egentligen inte, men nu har jag det ändå.

MMLXXVII 933 sidor

När jag har fått frågan om jag har läst Shantaram har jag obetänksamt svarat ja – jag har levande bilder av både personer och händelser i huvudet – men när jag tänker efter så läste jag ju faktiskt aldrig ut den. På lördagseftermiddagen 17 oktober ska jag leda ”litterärt afternoon tea” på Sturebibblan om den och har därmed skaffat mig en anledning att repetera den bit jag läst och komma igenom resten. Den slitna engelska storpocket jag har hemma är på 933 sidor med ganska liten stil. Bäst att sätta igång.

Jag har jobbsöndag i dag, men eftersom vi öppnar först klockan tolv har jag utdragen läsfrukost i soffan med smattrande regn här utanför, vilket är enormt trivsamt så länge jag inte tänker på ärendena jag behöver göra på stan under dagen och att jag inte har några vettiga skor. Men tills dess – filt och te. Jag hade skrivit ”Danskt drottningte” på etiketten och började fundera på vad jag menade med det, det måste vara köpt på Perchs Thehandel i Köpenhamn. Sannolikt är det det här.

MMLXXIV Drygt sex timmar höstutgivning

I går var det förlagsdag, för håret förödande duggregn och första dagen med strumpbyxor. Jag var en av få lyckligt lottade bland kollegerna som fick vara med på både för- och eftermiddag och höra förläggare och författare presentera böcker. Aris Fioretos verkar hemskt sympatisk, jag gillade verkligen hans utläggning om nya romanen Mary (även om man fick veta oväntat mycket) och Jan Guillou var nästan lika skrockande och skrattande som i senaste Lundströms bokradio när han pratade om femte delen i sviten ”Det stora århundradet”, nämligen Blå stjärnan. Det är inte en bok jag prioriterar att läsa just nu, men pappa har visat intresse för det gratisexemplar jag fick.

MMLIX Populärlitteratur

Omkring halv elva på onsdagskvällen 15 april såg jag att min gamla körkompis Annelie hade lagt upp en bild på Instagram föreställande en webbsida som hade med kursansökningar att göra. Det påminde mig om vilket datum det var – sista chansen att söka kurser för hösten. Efter att ha gått kurser de senaste två terminerna hade jag faktiskt inte tänkt på att ens kolla upp kursutbudet, men nu kunde jag inte låta bli. Med minimal marginal sökte jag två litteraturkurser på distans. Den ena, i populärlitteratur, lånar jag ihop böckerna till just nu, alla möjliga titlar jag absolut inte hade valt att läsa för nöjes skull. Jag ser framför mig hur de kolleger som jobbar med reservationshantering på Stadsbibblan de här dagarna undrar över min smak. Det är också lite jobbigt att ha böckerna liggande här hemma på soffbordet – för att inte tala om att jag snart behöver börja läsa dem.

MMXLII Ordningen är återställd – Sture bibliotek har öppet

Redan förra veckan öppnade Sturebibblan efter sommarstängningen, men då jobbade jag bara på Stadsbibblan, så i dag hade jag min första Sturedag på fem veckor. Lisbeth och jag ägnade en hel del tid bara åt att fixa till i hyllorna. Vi rensade ut gamla böcker (i vårt fall drygt tre år gamla, böcker åldras fort på ett nyhetsbibliotek) och skapade plats för alla böcker som återlämnats under den period då ingenting lånats ut. Dessutom fanns en ganska stor hög nya böcker att ta hand om och få ut i cirkulation, framför allt romaner på engelska, min favoritkategori, eller i alla fall en av dem.

Passade dessutom på att piffa till skyltningen. Deckare går alltid hem.

Hade också läst Times lista över det senaste halvårets bästa böcker i morse och kollade vad vi hade i hyllorna. Där fanns i alla fall två av de omnämnda. Får se om utnämningen ger de här böckerna lite extra skjuts.

MMXXXVIII Letar tidiga turisthandböcker

Uppskattar att gå runt och plocka i stockholmsmagasinet på Stadsbibblan. Den här gången har jag av en besökare fått i uppdrag att leta upp fotoillustrerade böcker från 1910-60-tal som presenterar Stockholm för turister, en genre jag länge varit lite extra intresserad av. Under den tidiga delen av 1900-talet gavs det för övrigt ut en hel del turistböcker om Stockholm helt utan illustrationer. Inte ens en traditionell, textspäckad Lonely Planet är lika blädderovänlig som de.