MCCCXXI Sturebibblans Skype-kurs

20131018-185600.jpg
Gårdagens gladaste besökare var farbrorn som var inne sista halvtimmen med sin lilla platta och ville lära sig använda Skype. Han frågade först efter ”monsieur”, men nöjde sig med att det bara fanns damer på plats just i dag (kanske fanns där ett uns av uppfattningen att grabbar är bra på sådant där, men han hade säkert fått bra hjälp av vår enda manliga bibliotekarie tidigare).

Självklart fick han den assistans han behövde och kunde ringa upp sina farbrorskompisar som i sin tur hade liknande problem (”Jag ser dig inte! Nu ser jag dig!” ”Jag hör dig inte! Jaså, jag hade hörlurarna ikopplade …”). Och så höll han upp surfplattan mot mig och visade polarna den bibliotekarie som hjälpt honom.

Det är ganska skönt, och väldigt roligt, med människor som kapitulerat inför det faktum att de inte – längre, kanske – är några tekniska genier, och inte grämer sig det minsta över det utan har en smittande entusiasm inför att lära sig. Den kategorin är extra välkommen att uppta vår tid vid informationsdisken.

MCCCXX Boklunch på bibblan

20131017-172013.jpg
”Boklunch på bibblan” är ett koncept för presentationer av stockholmsböcker på Stadsbiblioteket. Vi var väldigt få som satt och lyssnade i går mellan tolv och ett, så jag blev ombedd att inte prata alltför uppenbart med mina kolleger Eva och Cecilia som arrangerade programmet utan istället agera okänd, intresserad biblioteksbesökare.

Men för att vara främling kände jag mig väldigt bekant med det mesta. Böckerna som presenterades var utgivna på Stockholmia förlag, vars representant berättade att de har lokaler i Stadsmuseet – det vet jag mycket väl, passerar deras rum flera gånger i veckan. Den första bokpresentationen hölls av Anna Götlind som skrivit Förbindelser, med den underrubrik som syns på skärmen ovan, och den av de fem kvinnorna hon valde att prata om under presentationen var ”vackra dalkullan”, Carin Ersdotter, som jag bekantade mig med ganska grundligt under arbetet med Stockholmskällan.

Bok nummer två var John Arthur Ekeberts Håll höjden!, där han fotodokumenterat sitt liv som hemlös. Några av bilderna är utställda på Stadsmuseet, precis vid personalhissen, så jag har sett dem många gånger, men det blev något helt annat att få en bakgrund till dem och till fotoprojektet. Med jämna mellanrum görs ju både böcker och utställningar och liknande satsningar där hemlösa och andra utsatta personer kommer till tals, men jag tror faktiskt att Johns sätt att berätta är den bästa approach jag hört. Det var sakligt, varken bittert eller förskönande, och så befriande enkelt och mänskligt. När han pratade om hur svårt det ibland är att se vem som är hemlös narkoman och vem som är förmögen och välanpassad kom en kommentar från publiken om att han ändå tycks prata om hemlösa som en viss grupp, en egen värld. Ja, det är väl inte så konstigt, svarade han. De hemlösa håller ihop på sin kant som så många andra samhällsgrupper. Att ett ”vi och de” uppstår behöver inte vara problematiskt alla gånger. Så tolkade i alla fall jag hans svar. Jag tror att vår ängslighet kring det ideologiska och politiskt korrekta skapar mer distans än insikt emellanåt.

Den tredje boken, Brottsplats Stockholm, om deckare i stockholmsmiljö, var den jag mest sett fram emot att få höra en presentation av, men författaren hade visst fått förhinder. Men jag misstänker att det gjorde att de två andra författarna fick mer tid. Det behövdes.

Under nästa boklunch, torsdagen 21 november, är det också tre böcker som ska presenteras, varav en är Tio levnadsberättelser – rapport från ett annat boende. En av de intervjuade är numera kollega till mig på Stadsmuseet.

MCCCXII En Nobelpristagare jag läst!

20131010-132023.jpg
Både jag och kollegan Sandra småhoppade av förväntan i Faktarummet vid 12.56. Jag hade en liten högtalare i handen, men vi avråddes till vår besvikelse att koppla in den för att alla i lokalen skulle kunna höra Peter Englund avslöja årets pristagares namn. Så brukar vi göra på biblioteken, men vi får väl lov att ta seden dit vi kommer och Slussens bibliotek är ju inte som de andra. Men vi spekulerade, kanske med lite för höga röster, och Sandra hann gissa på Alice Munro innan vi hastade upp till kontoret och kopplade in högtalaren i en dator där. Vi och två till samlades runt skärmen. Sandra hade rätt! Vi jublade ikapp med journalisterna i SVT:s direktsändning. En författare man faktiskt läst (även om det inte är en av mina favoriter) och en novellist dessutom, vilket är sympatiskt.

Det är två timmar sedan nu. Kön har växt sig lång på samtliga Alice Munro-titlar inom Stockholms stadsbibliotek. Ett årligt fenomen.

MCLXXI Rävklänningen

20130906-154025.jpg
Häromveckan såg kollegan Nike en klänning med rävar och andra djur i skyltfönstret på & Other Stories på Biblioteksgatan. Hon tog en bild, visade mig den och sa att min storlek fanns och att jag skulle köpa den nästa dag. Det gjorde jag.

I går hade jag den på mig för första gången och särskilt som det dröjt ett tag sedan Sture biblioteks Instagram-konto uppdaterades var det läge att ta fram påsen med rävmasken för att ta en bild. Själva Instagram-bilden blev den uppe till vänster (med informationen att alla – besökare, personal, rävar – gärna får fika i biblioteket), men innan vi kom så långt dök två studiebesökande bibliotekarier från Västernorrland upp. De var redan hängivna Sture-fans efter ett tidigare besök och vi stod och pratade en stund och förklarade varför vi höll på att vifta med en rävmask. Det slutade med att en av dem tog ett porträtt av oss två – jag med rävmask och Nike med igelkottmasken som låg i samma påse – stående bakom informationsdisken. De norrländska bibliotekarierna avlöstes sedan av vår kollega Lisbeth, som också ville leka med djurmasker. Därav bilden på Lisbeth och mig bakom barnbokstrågen.

Arbetsdagens sista tre timmar tillbringade jag på Slussens bibliotek, där jag avlöste Annika i informationsdisken. En av kvällens frågor kom från en ung kille, runt 25 kanske, som hade hört att svanar är fridlysta eftersom vi åt upp de flesta kring andra världskriget och han undrade om det var sant. Jag föreslog att han skulle prata med Naturhistoriskas ”jourhavande biolog”, som jag fått för mig brukar svara på frågor om svensk fauna, och medan jag slog upp kontaktuppgifterna sa han att jag hade en snygg klänning. Självklart halade jag upp mobilen och visade att vi haft en photo session tidigare under dagen.

Rävklänningen är för övrigt lite obekvämt tajt i midjan, har för bylsig överdel, är svår att knäppa igen med hakar i nacken samtidigt som hakarna gärna hakar av sig själva, men nu är den mitt favoritplagg.

MCLXX Radio Stockholm på Slussens bibliotek

I morse fick Slussens bibliotek besök av Anders Hildemar Ohlsson från Radio Stockholm. Han gick runt och tittade på böcker och intervjuade mig om Örnis bilar (som jag inte läst, jag fejkade glatt och bytte snabbt samtalsämne), vad jag hade för favoritstockholmsbok, vad besökarna tycker om biblioteket och annat.

För något år sedan blev jag intervjuad i Radio Stockholm i ett liknande sammanhang, då gällde det stockholmsboktips, jag och reportern satt i lekparken vid Nytorget, det drog ut lite på tiden innan det var vår tur i etern och jag hann bli lite nervös. Vänner och kolleger påstod att resultatet blev bra, men jag lyssnade aldrig på inslaget själv. Den här gången har jag lyssnat, med viss tveksamhet godkänt min radioovana insats och till och med lagt ut en länk på Slussens biblioteks Facebook-sida. Och nu även här. Intervjun börjar 6 minuter in i programmet.

MCCXXXIII Fjolårets personal hälsar välkomna till Festivalbiblioteket

Festivalbibliotek
Här står Laila, jag och Salomon (besökande glassätare, annars kollega) och representerar Stockholms stadsbiblioteks Festivalbibliotek. Bilden är förstås från förra årets Kulturfestival, men jag tror att det blir en liknande personalsammansättning i år. Själv finns jag på plats på torsdag och fredag nästa vecka (15 och 16 augusti).