MMDII Nio möjliga Nobelprisvinnare på bibliotekets vägg

Nä, jag tror mig inte kunna gissa årets Nobelprisvinnare, men har nu tagit del av oddslistan och gjort ett litet urval för den som passerar Sturebibblans just nu utställningslösa utställningsvägg och vill spekulera själv. Hur urvalet är gjort? Namn jag kände igen eller tyckte lät kul samt en överrepresentation av kvinnor i förhållande till vad oddssättarna tror.

MDCCLXXVIII Modiano i fokus

IMG_9704.JPG

Så har vi haft det traditionsenliga Nobelprogrammet på Sture bibliotek, i år under namnet ”Modiano i fokus”, med Gun Ekroth och Torsten Wahlund, ett föredrag om den aktuella Nobelpristagaren i litteratur och professionell högläsning. Som avslutning, efter att julmusten, pepparkakorna och After Eight-asken skickats runt, fick vi höra en bit ur Jonas Karlssons God jul. Jag var mäkta nöjd.

MDCCXVI Å, Modiano!

1899885_10152525949238124_5532501353661350164_n

Kollegan Helena och jag stod klistrade vid informationsdiskens datorskärm på Slussens bibliotek 13.00, vi hade riggat upp små högtalare, klickat fram SVT:s direktsändning och hade samtidigt en mycket trevlig Ekot-reporters mikrofon framför oss. Vi misstänker att han valt biblioteket utifrån dess läge, för med vår Stockholmsprofil är vi ett av stans allra minst relevanta bibliotek i Nobelprissammanhang. Eller som kollegan Nike uttryckte det, att såvida det inte är Strindberg som får priset postumt kan vi vara säkra på att årets Nobelpristagare inte finns representerad i våra hyllor.

Innan reportern kom gick vi igenom listan över eventuellt Nobelprisvärdiga författare som folk satsar pengar på och som sägs vara oväntat pålitlig. När vi pratade om vilka vi faktiskt läst sa frankofilen Helena att Patrick Modiano, som stod ganska långt ner på listan, tyckte hon om, så hon hoppades på honom – och därmed tjoade hon också till lite extra när det var hans namn Peter Englund nämnde.

Reportern var schyst nog att prata med oss båda, men nu var det ju Helena som faktiskt läst författaren i fråga. När det var färdigintervjuat och reportern packade ihop sig, eller med andra ord tog av sig hörlurarna och tog undan sin mikrofonförsedda iPhone, nämnde jag att nu är nog samtliga Stockholms stadsbiblioteks Modiano-exemplar utlånade och reservationsköerna börjar växa sig långa. Det där lät kul, tyckte reportern, så Helena började visa på skärmen hur många som reserverat de olika titlarna, en siffra som ökade bara under de sekunder då hon klickade runt.

Precis i början av Ekot kvart i fem trodde reportern att det här lilla reportaget skulle vara med, och det skulle det ha varit också, om inte ett helt annat inslag dragit igång, som tycktes handla om EU och engelsk politik. Nyhetspresentatören hördes snart igen: “Det där var fel inslag, vi hör något på engelska, vi vet inte vad det är, vi skulle till ett bibliotek i Stockholm för att höra hur det lät när Nobelpriset i litteratur tillkännagavs klockan ett i dag”, varpå Peter Englunds röst hörs och Helenas utrop. Mitt bidrag i inslaget var ett glatt ”Å!” i bakgrunden.

Det betydde alltså inte: ”Å, Modiano, en värdig vinnare!” utan: ”Å! Det var ju den där författaren som Helena gillade!”

MCCCXII En Nobelpristagare jag läst!

20131010-132023.jpg
Både jag och kollegan Sandra småhoppade av förväntan i Faktarummet vid 12.56. Jag hade en liten högtalare i handen, men vi avråddes till vår besvikelse att koppla in den för att alla i lokalen skulle kunna höra Peter Englund avslöja årets pristagares namn. Så brukar vi göra på biblioteken, men vi får väl lov att ta seden dit vi kommer och Slussens bibliotek är ju inte som de andra. Men vi spekulerade, kanske med lite för höga röster, och Sandra hann gissa på Alice Munro innan vi hastade upp till kontoret och kopplade in högtalaren i en dator där. Vi och två till samlades runt skärmen. Sandra hade rätt! Vi jublade ikapp med journalisterna i SVT:s direktsändning. En författare man faktiskt läst (även om det inte är en av mina favoriter) och en novellist dessutom, vilket är sympatiskt.

Det är två timmar sedan nu. Kön har växt sig lång på samtliga Alice Munro-titlar inom Stockholms stadsbibliotek. Ett årligt fenomen.