MCCXVI Slottshistoria

Desmyckadeslottet
Eftersom jag vill vara effektiv (och eftersom jag känner mig långt ifrån redo att med stabilt självförtroende bemanna ett stockholmsprofilerat bibliotek) sitter jag och lyssnar på stockholmshistoriska poddar samtidigt som jag rygg- och insidesmärker böcker. För den som är intresserad av Stockholms slott, dess bakgrund och utseende har jag nu ett riktigt bra tips – lyssna först på Herman Lindqvist som berättar om slottets tillkomst och därefter på det avsnitt av Vetenskapsradion Historia från februari i år som handlar om hur slottets utsmyckningar kom till och hur fasaden nu ska renoveras under 25 år.

Herman tar avstamp i slottsbranden 1697 och de kommande decenniernas stötvisa bygge av vårt nuvarande slott, medan radioprogrammet pratar både historia och framtid. En påtaglig skillnad (som jag inte kan låta bli att lyfta fram trots att jag helst vill låta den vara onämnd som den inte särskilt uppseendeväckande omständighet den är) är att 1600- och 1700-talshistorien kring slottet bara inbegriper män, medan radioprogrammets medverkande slottsexpert heter Linda Hinners och de två intervjuade från Statens fastighetsverk Lotta Günther (förvaltningsområdeschef) och Malin Myrin (projektledare för fasadrenoveringen).

MCCXII Jul i Vita huset

protectedimage.phpEfter att jag lånat och sett samtliga Johans Scrubs-säsonger bestämde han att jag skulle se hela West Wing – Vita huset. Sedan någon gång i våras har den enorma boxen stått här hemma i ett skåp, och först nu har jag tillräckligt frekventa luckor i kalendern för att börja beta av avsnitt, hittills elva. Till min stora förtjusning dök (det första?) julavsnittet upp i dag, med ett maxat julpyntat Vita huset, gosskör, julkort och julklappar. Jag och Lena håller just nu på att ladda inför ”jul i juli” – filmer att se, mat att äta – så det här var bara ett litet smakprov. Julmusiken började jag med tidigare i veckan, James Taylors senaste julskiva och Barbra Streisands första, på väg till jobbet.

(Men jag gör somriga saker också. I dag, efter gudstjänsten, bjöd jag mina föräldrar på lunchsallad ute på gården. Det är rätt somrigt.)

MCCX Fransk frukost här hemma i stan

20130720-144904.jpg

I morse fick jag samma magkänsla som varje gång jag tittar ut från flygbussen när den kryssar genom Vasastan på väg mot Arlanda – varför lämnar man den här stan? Allvarligt talat. Den är bäst i världen och den är hemma.

Den här gången kunde jag istället med stor tillfredsställelse uppleva känslan och samtidigt vara kvar i hemmakvarteren. Med utsikt över Norr Mälarstrand åt jag frukost med Jenny F på Petite France, där kön ringlade ut genom dörren redan vid öppningsdags och under hela vår sittning på uteserveringen. Stockholm och en liten, liten bit av Frankrike på en gång, innan jag hastade iväg till jobbet.

Nu ska jag inte lämna stan på ett tag. Eller ja, jag grunnar redan på nästa resa, och nästnästa, men så länge jag är i Stockholm ska jag verkligen vara i Stockholm.

Upplagd för kvällspromenad med något intressant P1-program i öronen. Ska bara torka bort det värsta från skorna som nyligen utsatts för dammig italiensk bergsbestigning.