MDCXXII Våra nya vänner i New Life Fellowship

IMG_8897

”How do we view the coming year and what do we want to do for the One who saved us? We can begin by thanking God for His grace and faithfulness throughout 2016 and look at the coming year through His eyes by spending time in prayer and in His word.”

IMG_8911

Att vi skulle gå på gudstjänst i den internationella kyrkan New Life Fellowship var planerat sedan länge, och jag hade kollat ordentligt att de verkligen skulle ha gudstjänst som vanligt 1 januari.

Lovsången kändes välbekant, pastor Dinh Quang Lap predikade utifrån budskapet ovan och stämningen var väldigt familjär. Flera i den lilla församlingen hade fyllt år, så till kyrkkaffet var det födelsedagstårta. Vi stod och pratade med ett par amerikaner när kvinnan som lett lovsång kom fram till oss med varsin tårtbit – hon var en av ganska många filippinier i församlingen – och blev efter fikat medbjudna till restaurangen dit några av dem brukar gå och äta lunch. Vid vårt bord satte sig bland annat en albansk tjej som nyligen flyttat till Vietnam och samtalet började kretsa kring typiska expatämnen, som var man kan köpa vettig ost.

Att erbjudas att följa med och äta lunch efter gudstjänsten fanns mer eller mindre med i vår plan för dagen. Det är kutym i internationella församlingar. Det gäller bara att hålla sig kvar efter gudstjänsten och komma i samspråk med några sociala typer. Så vet ni det.

IMG_8912

Grannskapet verkade för övrigt välmående och var pyntat med seriefigurer i porslin, men att bekvämt snirkla sig dit med en Uber var en sak och att ta buss därifrån var en annan. Den buss vi tipsats om kom aldrig, men tack vare Google Maps (vad skulle vi göra utan Google Maps och internetuppkoppling med vietnamesiskt sim-kort?) hittade vi en annan lämplig busshållplats i närheten och åkte billigt in till centrala stan. Så nu har vi provat kollektivtrafiken.

MDCXXI Secret Garden – välkänd takrestaurang i Ho Chi Minh City

IMG_8697

IMG_8700

IMG_8699

IMG_8696

Sista dagen på året grundar vi med brunch på Secret Garden, ett sådant där ställe som har fått bra betyg på resesajter och som man vet är ett slags turistfälla, men en trevlig turistfälla. Trevlig på så sätt att den uppfyller västerlänningens önskan att sitta på en charmigt inredd takterrass och välja mellan vietnamesiska rätter som är snälla mot utländska smaklökar och dessutom tryggt kan beställas med ledning av de proffsiga fotona i menyn. Jag misstänker också att priserna balanserade på precis rätt gräns – för höga för den som har koll på landets matpriser, tillräckligt låga för att turister från vår del av världen ska kunna glädjas åt att äta billigare än hemma.

Utsikten var i alla fall autentisk, och kontrastrik.

MDCXX Ett rum i en lägenhet på Bến Vân Đồn 360A

IMG_8637

Vårt Airbnb-boende ligger på elfte våningen i ett höghus i utkanten av Ho Chi Minh Citys stadskärna, en lägenhet med tre sovrum varav vårt har eget badrum. Det blir inte så hemlikt när sovrummen är som enkla hotellrum och det kombinerade köket och vardagsrummet har samma karaktär som det gemensamma utrymmet på ett vandrarhem, men huset som sådant är ju fullt av vanliga vietnameser snarare än turister, så förutom priset är också det en fördel, om man vill lära känna landet inifrån. Som tur är är det väldigt billigt och smidigt att ta sig runt med Uber, så avståndet till stadens centrum är inget problem, och utsikten från lägenhetens balkong går inte av för hackor.

MDCXIX En första vietnamesisk överlevnadskurs

Som nylandade utan minsta erfarenhet av Vietnam märker vi snabbt vissa ofrånkomliga utmaningar, som att ta sig över gatan. Trafiken är hänsynslös. Trodde vi. Hemligheten ligger i att våga lämna trottoaren och bana sig väg på ett lagom självsäkert sätt, då blir man framsläppt, men utan grundläggande kunskaper i vietnamesisk korsningsteknik blev Jenny och jag fast på trottoaren, trots att ljusen slog om flera gånger, eftersom somliga trafikanter, oavsett trafikljusfärg, hade rätt att passera just där vi stod i en stadig ström. Men så kom en äldre dam i traditionell rishatt. Hon klev helt oförfärat ut i gatan och vi klistrade oss tätt, tätt bakom henne. När hon upptäckte sina fnittrande förföljare log hon, kanske vänskapligt, kanske åt vår tafatthet, kanske av igenkännande – typiskt turister.

Vi kom över helskinnade alla tre. Hon vinkade när vi skilts åt. På bilden syns hon längst till höger.

MDCVII Inför Vietnam 8: En hälsning från Margaret Pemberton

I dag, tio dagar före Vietnamresan, öppnar jag den här begagnade boken jag beställt och upptäcker en hälsning från författaren till en Emma. Känner plötslig samhörighet med både den förra ägaren och författaren. ”Emma, Hope you find your trip to Vietnam as fascinating as I found mine. Margaret Pemberton, April 2012”.

MDLXXXII Inför Vietnam 7: Planen fastställs

Det börjar närma sig. Om precis en månad har vi vår första dag i Ho Chi Minh City. Under kvällens resplanering har vi både konkretiserat idéer vi haft länge och spontant kastat fram nya förslag för att strax därpå helt sonika maila iväg en bokning.

Även om Vietnam lär ha en stadig ström av både paketresenärer och backpackers – vi inbillar oss inte att vi är något slags pionjärer från våra breddgrader – är skillnaden ändå tydlig om man jämför möjligheterna att onlineboka boenden, transporter och aktiviteter med andra länder jag rest till. Hade vi haft ett par månader på oss att upptäcka landet hade vi kunnat improvisera, men nu blir det bara tio dagar på plats och ska vi kunna maxa dem behövs en plan i alla fall för de stora dragen, så förhandsbokad som möjligt. Av oss själva, alltså, inte en researrangör. Vi vill både behålla vår frihet och spara pengar. Flera kombinerade källor – guideböcker, Tripadvisor, privata bloggar och en av de två Airbnb-värdar vi bokat rum hos i Ho Chi Minh City – har nu gett oss de ledtrådar som behövdes för att också vår rundtur utanför storstaden ska börja ta form. Att upptäcka Mekongdeltat är ett måste.

MDXVIII Inför Vietnam 6: En tio år gammal resa

Om man ignorerar den märkliga tyglösningen som täcker mina lucklösa skåp föreställer den här bilden Anna-Lena, som gjorde en resa till Vietnam för tio år sedan, över nyår, precis som Jenny och jag kommer att göra. Jag hade lagat något som skulle föreställa vietnamesisk nudelsoppa och vi tittade på bilder, vissa från delar av landet som vi vet att vi dessvärre inte kommer att komma till och andra från platser som står på vår lista.

Det fina med att vara med i en stor församling är att det alltid finns någon berättarglad Vietnamresenär att bjuda hem. Eller ja, det är en av de fina grejerna. Om vi känner varandra? Nu gör vi det!

MDXI Inför Vietnam 5: Krigsdokumentär

screen-shot-2016-10-25-at-23-51-30-pm

Rubriken på den Youtube-uppladdade BBC-dokumentär Jenny H och jag såg i kväll, ”How Vietnam was Lost”, lovar egentligen för mycket. Jag fick inte Vietnamkriget förklarat för mig, däremot inblickar i dels ett slag mellan amerikanska och vietnamesiska soldater, som amerikanerna förlorade men mörkade för den amerikanska allmänheten, och dels en studentdemonstration mot Vietnamkriget på University of Wisconsin, den första i en demonstrationsvåg. Båda händelserna inträffade i oktober 1967. Personer som var inblandade – överlevande militärer, anhöriga till slagets offer, demonstranter, poliser som bröt upp demonstrationen med våld – kommenterade och berättade ur sina respektive perspektiv och händelserna rörde upp hemska minnen. Det blev känslosamt ibland. Bra. Det hände, det var fruktansvärt och människors trauman ska inte sopas undan. Även amerikanska militära befäl kan bryta ihop under en intervju.

MMCDXCIV Inför Vietnam 4: Fantastiska Kim Thúy

En flicka flyr kommunismens Vietnam med sin familj, hamnar via ett malaysiskt flyktingläger i Kanada där hon växer upp och in i ett nytt liv. Hon börjar skriva små anteckningar för att hålla sig vaken i bilen under långa rödljus, får tid att skriva vidare under några veckor när hon nyligen stängt sin restaurang, en tillbakadragen stamgäst visar sig vara en film- och TV-höjdare, han ber att få se anteckningarna, de hamnar hos en förläggare och blir en halvt självbiografisk bok, Ru (som jag skrev om här). Boken blir en succé och följs av flera och nu reser Kim Thúy, den före detta flyktingflickan, runt i världen för att prata om den senaste, Vi. Fast som den sprudlande, berättarglada människa hon är blir det prat om allt annat än den senaste boken. På Kulturhuset i kväll fick vi höra om hur en vietnamesisk familj äter middag, hur hon fick in en charmig italienare i ett katolskt biktbås, den osannolika historien om sin väg till författarskapet och en väldig massa annat under stora leenden och skratt, samtidigt som hon emellanåt stannade upp och frågade intervjuaren, som inte sagt ett knyst på en lång stund: ”Why am I telling this story?”

Det var inte utan nervositet jag ställde mig i signeringskön med Jenny H. Vi rörde oss långsamt framåt med varsitt exemplar av Vi i händerna, medan andra ur publiken pratade med författaren och tog bilder tillsammans med henne, sedan var det vår tur, och jag har nog sällan mött en mer lättpratad författare. Det var ju egentligen ingen överraskning. Förutom hälsningar i våra böcker fick vi tips på saker att upptäcka i Ho Chi Minh City om tre månader.

MMCDLXXIV Inför Vietnam 3: Vietnam Garden

Det är inte alla som vet det men i fredags, 2 september, var det Vietnams nationaldag, vilket Jenny H och jag uppmärksammade med en middag på Vietnam Garden på Upplandsgatan. Vi började med vårrullarna ovan.

Den här kycklingnudelsoppan presenterades som nationalrätt.

Den här blandningen var ”husets special”.

Avslutningsvis sött vietnamesiskt kaffe med kondenserad mjölk respektive en liten kanna grönt te med två småkakor.

Festligheterna var begränsade till vårt bord.


Efteråt stod vi ute i gatan och tog massor av bilder av oss själva och restaurangens skylt, varav de flesta ser ut så här.

Självporträtt framför fönstret var lättare.