MMCDXCIV Inför Vietnam 4: Fantastiska Kim Thúy

En flicka flyr kommunismens Vietnam med sin familj, hamnar via ett malaysiskt flyktingläger i Kanada där hon växer upp och in i ett nytt liv. Hon börjar skriva små anteckningar för att hålla sig vaken i bilen under långa rödljus, får tid att skriva vidare under några veckor när hon nyligen stängt sin restaurang, en tillbakadragen stamgäst visar sig vara en film- och TV-höjdare, han ber att få se anteckningarna, de hamnar hos en förläggare och blir en halvt självbiografisk bok, Ru (som jag skrev om här). Boken blir en succé och följs av flera och nu reser Kim Thúy, den före detta flyktingflickan, runt i världen för att prata om den senaste, Vi. Fast som den sprudlande, berättarglada människa hon är blir det prat om allt annat än den senaste boken. På Kulturhuset i kväll fick vi höra om hur en vietnamesisk familj äter middag, hur hon fick in en charmig italienare i ett katolskt biktbås, den osannolika historien om sin väg till författarskapet och en väldig massa annat under stora leenden och skratt, samtidigt som hon emellanåt stannade upp och frågade intervjuaren, som inte sagt ett knyst på en lång stund: ”Why am I telling this story?”

Det var inte utan nervositet jag ställde mig i signeringskön med Jenny H. Vi rörde oss långsamt framåt med varsitt exemplar av Vi i händerna, medan andra ur publiken pratade med författaren och tog bilder tillsammans med henne, sedan var det vår tur, och jag har nog sällan mött en mer lättpratad författare. Det var ju egentligen ingen överraskning. Förutom hälsningar i våra böcker fick vi tips på saker att upptäcka i Ho Chi Minh City om tre månader.

MMCDXXXV Hör Kim Thúy och andra världsförfattare

Kim Thuy

Kollat in Internationell författarscens höstprogram? Mest intressant tycker jag alltid att det blir när jag redan läst något av författaren i fråga, men det går förstås att vända på det också, upptäcka författaren först och verken sedan. Själv har jag skaffat biljett till samtalet med Kim Thúy, vars första bok jag läst, kortromanen Ru (här är ett litet stycke från min slumrande citatblogg), och vars andra och tredje, Mãn och Vi, står på min läslista.

MCCCLXXVII Passerade och kommande författarbesök

20131211-003048.jpg
Det blev två Internationell författarscen-kvällar för mig under höstsäsongen, med nigerianska Chimamanda Ngozi Adichie och med norska Åsne Seierstad. Den förstnämnda togs emot som en hjältinna med jubel och applåder från en fullsatt lokal. Hon pratade bland annat om västerländska kontra afrikanska perspektiv på världen och litteraturen och om sin roll som författare respektive nigeriansk författare. Den senare drog en oförtjänt liten publik, tyckte både jag och Sofia, som gjort varandra sällskap vid båda tillfällena, men levererade minst sagt ändå. Hon är ett riktigt proffs, som berättade ledigt, personligt och insatt om hur det varit att som norsk journalist förhålla sig till Breivik och om sitt beslut att växla fokus från krigssituationer i Mellanöstern till att skriva om en inhemsk terrorist.

Nyligen har Kulturhusets litterära vårprogram släppts, minus några datum som ännu inte spikats. Flera av namnen är otroligt lockande.

PS Det är inte lätt att ta mobilbilder i en nedsläckt lokal med starka strålkastare mot scenen, men på den övre bilden får Sofia sin bok signerad av Chimamanda och på den nedre intervjuas Åsne av Hans Olav Brenner från NRK.