Etikettarkiv: Tro

MDCLXVII Babel har börjat

Så ljuvligt att höra Jessika Gedin prata om den första Babel-gästen som den som ”inleder hösten”. Den skönaste årstiden är här.

Men just i kväll såg jag Babel med väldigt blandade känslor, för hur trevligt, intressant och viktigt det än är med litteratur – en mycket stor del av både mitt jobb och min fritid – så är det som troende kristen svårt att inte reagera på vilken betydelse den tillskrivs. Prosa, poesi och låttexter – Babel-gästerna sökte svar och mening i egna och andras verk, och det är så klart inte fel, litteraturen har en unik förmåga att öppna dörrar, ge insikter, tröst, allt möjligt, men meningen, den ultimata meningen med allt, hittas inte där. Det Jesus-formade hålet i varje människas inre kan inte täppas till med en roman.

MDCXXVI Hemlängtan

Do not feel guilty about taking time to be still in My Presence. You are simply responding to the tugs of divinity within you. I made you in My image, and I hid heaven in your heart. Your yearning for Me is a form of homesickness: longing for your true home in heaven.

Det här läste jag i ”Jesus Calling”-appen i morse och samma ord användes på förmiddagens gudstjänst i Korskyrkan – vår frustration i livet och världen är självklar om man betraktar den som hemlängtan. Vi är skapade för evigheten.

MDXXIII Jesus calling

”I have designed you to need Me moment by moment. As your awareness of your neediness increases, so does your realization of My abundant sufficiency. I can meet every one of your needs without draining My resources at all. Approach My throne of grace with bold confidence, receiving My Peace with a thankful heart.”

Ur dagens text i boken och, i mitt fall, appen Jesus calling av Sarah Young. Den är suverän.

MCCCXXIV Markus Sand om religionsfrihet i Sverige

20131021-234824.jpg
Ett nytt nummer av EFK Direkt har just kommit, med temat religionsfrihet. I början av sommaren åkte jag ut till Rinkeby och intervjuade Markus Sand, föreståndare för Rinkeby Internationella Församling, om religionsfrihet i Sverige. Det var riktigt intressant, inte bara för att han hade insikt i de svåra frågorna kring religionsfrihet utan framför allt för att helt nya frågor kom upp, som jag knappast funderat på alls tidigare. Som hur invandrade kristna från muslimska länder upplever den rätt alla i Sverige har att utöva sin religion.

Ur artikeln:

– Kristna i ett muslimskt land lever ofta som en mer eller mindre förtryckt minoritet, och är man kristen konvertit är umbärandena ännu mycket större. Den som kommer till Sverige med uppfattningen att landet styrs av kristna får svårt att förstå vad ett sekulärt samhälle innebär, många blir oroliga över muslimers frihet och rädda att man till exempel inför områden där sharia råder.

Men Markus poängterar att vi kristna inte ska vara rädda.

– Kyrkan har överlevt alla möjliga motstånd och prövningar. Den sekularisering och konsumism som omärkligt smyger sig på är ett större hot för en levande tro än möten med andra religioner. Där bör vi vara öppna för dialog, både mellan religionsföreträdare och enskilda människor.

Och vidare om att vi visserligen är fria att utöva religion, men att vi inte pratar högt om det – ingen nyhet i sig, men även här kommer invandrade troende in:

– Religionens roll i samhället skiftar hela tiden. Kyrkans inflytande har minskat, men mycket förändras med invandring av personer vars tro är en självklarhet, inte bara muslimer utan även kristna. Kristna från ickesekulära länder är inte rädda för att prata om sin tro, medan vi svenskar har sekulariserats och accepterat att religion är privat. I Rinkeby är det lätt att diskutera trosfrågor.

Alla intervjuer jag gjort för EFK Direkt – bara en handfull, visserligen – har varit intressanta, men just den här är nog den största ögonöppnaren.

MCCXCVI Bra bibelstudium

20130925-002727.jpg
Av de pågående sex bibelstudietillfällena i Filadelfias slottsvåning visste jag att jag bara skulle kunna gå på ett, men jag är glad att jag tog chansen. Teologen Anders Sjöberg lyckades till exempel på ett pedagogiskt sätt berätta vad som hände under de 400 åren mellan Gamla och Nya testamentet. Ganska väsentlig information om man verkligen ska förstå vad man läser.

Det var låg medelålder och fullsatt, sånär som på en plats just i Korskyrkeavdelningen, som utgjordes av Anders och Jonas. Trevligt att hitta vänner i den annars helt obekanta församlingen, men oavsett om man går själv eller tillsammans med någon annan eller känner folk på plats rekommenderas ett eller flera besök. Tre måndagskvällar kvar.

MCXXX Det händer saker i Klara kyrka

Onsdagskväll är lika med hemgruppskväll. Förra veckan var vi hemma hos mig och hade två inbjudna gäster, Hasse och Viveca. Hasse har tidigare jobbat i Klara kyrka men läser nu till präst och ska snart börja jobba i Svenska kyrkan i Hallunda. Viveca jobbar i Klara kyrka med Lärjungaskolan. De har stor erfarenhet av att möta trasiga människor, som fastnat i missbruk eller andra problem, och kunde berätta fantastiska historier om hur de fått vara Guds budbärare, tjänare och vänner och fått se omöjliga situationer förändras.

Ett exempel, vilket också tycktes vara en av deras favorithistorier, är den aggressive mannen som kom in i kyrkan och var omöjlig att kommunicera med. Hasse gjorde flera försök, men möttes bara av morranden. När mannen gjorde en hotfull rörelse mot Hasse blev han rädd att han skulle få en smocka, men istället lutade sig mannen fram mot Hasse och gormade: ”Har du några skor?” Det fanns, så Hasse räckte hastigt över ett par och kontrade med: ”Här får du, i Jesu namn!”

Ett år senare kom mannen tillbaka. ”Känner du igen mig?” ”Nej …” sa Hasse. Mannen berättade att han varit där för ett år sedan och betett sig väldigt illa och fått ett par skor. ”Jag fick så dåligt samvete efteråt att jag gick till polisen och bekände några brott. Sedan hamnade jag på ett kristet behandlingshem och nu är jag frälst. Är det så att ni behöver någon hjälp här i kyrkan?”

I kväll ska vi vara hemma hos Erik borta vid Globen. Bön står på schemat. Bön till guden som förvandlar liv.

MCXV Klokskap ur Psalmboken

20130505-215754.jpg
Det blev gudstjänst i Ryttargårdskyrkan i dag, en kyrka jag ofta hört talas om men hittills inte hade besökt. Vi sjöng bland annat nummer 217 i Psalmboken, som börjar: ”Gud, för dig är allting klart, allt det dolda uppenbart.” Den fjärde versen tycker jag är extra skön. Ibland kan man kapitulera och säga näe, min tanke orkar inte strida mer.

MLXXIX Främmande språk, blandade känslor

20130413-091850.jpg
I förrgår efterlyste Dramatens Facebook-sida ”provpublik” till pjäsen Främmande språk på Lilla scenen och jag tackade ja snabbt som ögat till att se den klockan 12 i dag. Själva affischen ser väldigt tilltalande ut, en grupp lärare i tweed och jumperset står och ser glada ut, det är tidigt 60-tal på en språkskola i Cambridge med internationella studenter men mycket brittisk atmosfär. Humor och drama, Henrik Dorsin har problem med spruckna byxor och ett oavsiktligt fånigt skratt, flera av de andra med olyckliga familjeförhållanden.

Det var trevlig stämning på genrepet, Gösta Ekman, som regisserat, gick upp och förpratade lite framför ridån och var så till sig att han inte riktigt ville gå av scenen. ”Stör jag mycket om jag står här?” sa han, men gick sedan ner och lämnade plats åt de sju skådespelarna som genom hela pjäsen, med vissa tidshopp, interagerar i ett lärarrum. Själva scenografin lyfter hela upplevelsen, skinnfåtöljerna, bokhyllorna, en uppstoppad räv, klassiskt akademiskt.

På Dramatens hemsida finns ett kort klipp där Gösta Ekman pratar om pjäsen, bland annat om att dess upphovsman Simon Gray jämförts med Tjechov: ”Han har, tycker jag, samma ödmjuka, väldigt nyfikna, medkännande sätt att närma sig människor.” Det kanske stämmer, med tanke på att det är pjäsens rollfigurer som avses, men jag själv går därifrån med känslan av att det som är viktigast i mitt liv, och många andras här i världen, återigen har blivit förlöjligat. En av de kvinnliga lärarna blir bekant med sin mors sköterska som är ”frälst”. Sköterskan pratar om Jesus och om sammankomster med sina frälsta vänner. Till en början fnyser läraren åt det hela, men blir sedan en entusiastisk anhängare och bjuder in sina kolleger, som sinsemellan börjar sucka och pusta högljutt om hur besvärande det är med Melanies nya övertygelse, till publikens skratt. Något år senare är Melanie förändrad, sitter apatisk och tycks ha alkoholproblem. En ganska typisk skildring av uppflammande kristen tro, helt väsensskild från mina egna erfarenheter.

Främmande språk har premiär 20 april.