MDCLXVII Babel har börjat

Så ljuvligt att höra Jessika Gedin prata om den första Babel-gästen som den som ”inleder hösten”. Den skönaste årstiden är här.

Men just i kväll såg jag Babel med väldigt blandade känslor, för hur trevligt, intressant och viktigt det än är med litteratur – en mycket stor del av både mitt jobb och min fritid – så är det som troende kristen svårt att inte reagera på vilken betydelse den tillskrivs. Prosa, poesi och låttexter – Babel-gästerna sökte svar och mening i egna och andras verk, och det är så klart inte fel, litteraturen har en unik förmåga att öppna dörrar, ge insikter, tröst, allt möjligt, men meningen, den ultimata meningen med allt, hittas inte där. Det Jesus-formade hålet i varje människas inre kan inte täppas till med en roman.

MDXXI Babel med Torgny, Sigge och Gunilla

20140417-002352.jpg
Här sitter Torgny Lindgren, Sigge Eklund, Jessika Gedin och Gunilla Brodrej och småpratar under Babel-inspelningen medan Helen Sjöholm sjunger säsongens specialkomponerade Benny Andersson-melodi, i dag med text av Beate Grimsrud, i ett inslag som vi i publiken ser på skärmar.

Maxad kulturnamedropping, eller hur?

Det gick lätt att gissa vilka i publiken som tillhörde Torgnys respektive Sigges fan club, och det var Torgnys fans som märktes mest. Vilket inte var så konstigt. Sigge var seriös under intervjun, inte alls svår, men allvarlig. Publiken kunde bara lyssna andäktigt. Torgny var istället klockren mysfarbror och lockade fram skratt efter skratt från tanterna i bänkarna. Jag vet inte om Gunilla också hade en fan club, det är ju inte omöjligt. Hur som helst så hade jag läst en intervju med henne i Fyrahundrafemtio och var hyfsat insatt i hennes bok Shopstop, om ett år utanför konsumtionssamhället. Trevligt nog hade hon några för mig nya detaljer att dela med sig av, så att det inte blev som vanligt – samma författare berättar samma saker om samma böcker i Babel och Lundströms bokradio och i landets få litterära magasin och så kan det bli ytterligare repriser om man hör dem prata i Kulturhuset eller vid andra evenemang, i någon bokhandel eller något bibliotek.

På söndag kväll får man se hur Babel-programmet blev.

DCCCL Om det var krig i Norden


Såg just reprisen av Babel som spelades in på Bokmässan. De satt i en provisorisk studio på övre plan, noterade jag när jag hastade förbi efter att ha hört Marcus Birro i Expressens monter.

Bland annat pratade Babel-gästerna om Janne Tellers Om det var krig i Norden, en mycket enkel men oerhört effektiv skrift som ur en tonårings perspektiv berättar om ett nordiskt krig, precis lika otänkbart som många andra krig varit genom historien. Sverige har fått en diktator som på bara ett par år orsakat fiendskap mellan Nordens olika nationaliteter, och fler och fler nordbor tvingas fly till den plats på jorden där fred råder och resurser finns för att ta emot flyktingar, nämligen arabvärlden.

Många av de viktiga ingredienserna betas av i den korta berättelsen – trygghet och otrygghet, självkänsla, stolthet, vilsenhet, främlingskap, och, när flyktingen blivit invandrare, språkproblem, försörjningsproblem, boendeproblem och olika gruppers olika värderingar som skapar små och stora bekymmer i vardagen.

Den går fort att läsa, jag tog mig igenom den på en lunchrast häromdagen. Låna eller köp ett exemplar och läs. Och tänk.

DCXXIX Se Babel!

Här kommer dagens TV-tips, utan att jag sett programmet själv ännu – fjärde Babel-avsnittet för säsongen. Men eftersom jag satt i publiken under inspelningen vet jag att det bästa inslaget var när Jonas Hassen Khemiri la sig i intervjun med två gästande översättare genom att berätta en anekdot om skogen som var full av fasaner (en översättningsmiss – skogen var fasansfull). Jag hoppas innerligt att den biten kom med.

DCXXIV Jonas Hassen Khemiri i Babel nästa vecka

image
Det blev återbesök i Babel-studion den här eftermiddagen, med kollegan Salomon. Huvudgästen var Jonas Hassen Khemiri och jag kan bara återigen konstatera att han är ett geni. Kvick och eftertänksam på samma gång.

Dessutom är Jonas Hassen Khemiri min antistressguru, sedan jag läste i en artikel någonstans att han satt på en hipp restaurang i New York och nästa dag, tror jag faktiskt det stod, skulle prata med elever på en skola i Rinkeby. Och de här tvära och snabba kasten i tillvaron var något han verkligen uppskattade. Det där klamrar jag mig fast vid. Det är klart att man kan bli stressad av att ha för mycket att göra med minsta möjliga ställtid, men ofta tror jag min stress kommer sig av att andra säger att alla mina åtaganden måste göra mig stressad. Så tack, Jonas, för att du visar glädje över att få fylla tiden med mångskiftande och spännande göromål istället för att klaga över ett tajt schema!

DXCVI Babel-premiär

image
När jag upptäckte att inspelningen av säsongens Babel-premiär skulle sammanfalla med min lediga fredag bokade jag två publikplatser på stört. Sällskapet blev Anna, och i sista minuten fick vi även en plats till Annas syster Elin (Anna och Elin bloggar här).

Nu var det länge sedan jag var med på någon inspelning, men det var som det brukar vara, 90 % pensionärer, företrädesvis tanter, och de är förvånansvärt bra på att applådera och tjoa på befallning.

Jessika Gedin gjorde ett bra jobb som ny programledare, med en fin balans mellan lyhördhet gentemot gästerna och tvärsäkert snack. Den första gästen var Per Hagman, det framkom i intervjun att Per och Jessika umgicks en del på 90-talet, och som en sann vän peppade Jessika Per varje gång inspelningen pausades.

– Det går bra! (Jessika daskar till en smånervös Per med sina manuspapper över knäna.)
– Äh, jag svamlar …
– Jag svamlar. Du är klok.

Därefter blev det prat med ytterligare två gäster om ”bistlitt”, en trend jag missat, nämligen litteratur om biståndsarbetare, närmare bestämt svenska sådana som flyttar till ett utvecklingsland och tvingas leva upp till sina ideal i skarpt läge.

Premiärprogrammet sänds på onsdag 22.15, SVT2.