Etikettarkiv: Stockholmslitteratur
MDXXX Tillbaka till sekelskiftet
Vilket gäng vi blev på Slussens biblioteks läsecirkel i Stuckatörens våning! Jag hade glatt mig åt att flera av de anmälda inte hade namn som Elsabritt och Majvor – alla Elsabritt och Majvor är självklart välkomna, men eftersom den allra mest frekvent förekommande läsecirkeldeltagaren är en äldre, svensk kvinna var det roligt med flera utländskt klingande mansnamn i listan. Jag fick också uppfattningen att de kände varandra. Det gjorde de – det var tre italienska män, oerhört intresserade av stuckatur! Och Stuckatörens våning beboddes alltså från 1880-talet fram till 1920-talet av en familj där fadern var italiensk stuckatör. Dessvärre hade bara en i trion läst boken. Fast inte riktigt hela. Och så var det ytterligare en man och en kvinna i gruppen, som gärna påminde om att det var Henning Bergers Drömlandet vi var där för att diskutera, inte i första hand stuckatur. Och min chef, som för första gången var med på en av våra cirklar. Och så jag, cirkelnörd.
Drömlandet från 1906 handlar om sjuttonårige Helge och utspelar sig runt sekelskiftet 1900 på Norrmalm, Södermalm, Helgeandsholmen och Gamla stan. Är man särskilt intresserad av den tidens Stockholmsliv är boken en guldgruva. Här skildras byggnader och torg, vattnet som glittrar och himlen som skiftar, tidens yrken och samhälleliga hierarkier, familjeliv och granngemenskap – i detalj! Det finns en intrig, framför allt kring en arvstvist, men den är sekundär till de ingående och ofta sentimentala beskrivningarna ur tonårsperspektiv. Inget för den som vill ha en spännande bladvändare, men nostalgikern kan här ge sig hän totalt.
MCDXXXVII ”Stockholm läser”-kavalkad
Man är tämligen slut som människa när man har förberett och genomfört presentationer av sex romaner, även om det är tillsammans med en kollega som presenterar fem, i ett oprövat sammanhang i en oprövad miljö.
Trots att jag själv var stelare än vanligt vid dylika program tror jag man får säga att det hela var lyckat. Jag och Annika stod alltså i en ände av ett avskilt rum i Kafé Ryssgården i Stadsmuseet, där vi skickade en mikrofon mellan oss och berättade om alla ”Stockholm läser”-böcker i kronologisk ordning, medan publiken åt, fikade eller bara hade smugit in och tagit plats vid borden.
De lyssnade snällt på de elva bokpresentationerna och som bonus blev det en minifrågesport på slutet, rörande Stockholm, förstås, och tre personer vann varsin pocketbok.
Eftersom det var det första ”Stockholm läser”-evenemanget som arrangerats efter förra veckans avslöjande av årets bok – tror jag, i alla fall – och dessutom det enda just i sitt slag i den stora evenemangsfloran kom en representant från Stadsbiblioteket och en från Författarcentrum, de två parterna som jobbar med projektet. Hoppas de var nöjda med vår insats. Vårt smygsyfte var förstås också att marknadsföra det lilla och dolda Slussens bibliotek några meter längre bort i flygeln. Våra vårprogram gick i alla fall åt som smör.
Bilden ovan, där samtliga böcker vi pratade om syns, har jag lånat från ”Stockholm läser”-bloggen.
MCDXXVI Barnens ö!
Nu är det officiellt – årets ”Stockholm läser”-bok är PC Jersilds roman Barnens ö från 1976. En ny pocketutgåva med förord av Jenny Jägerfäld har precis kommit ut. Sätt igång och läs! Inom kort kommer läsecirklar och andra aktiviteter kring boken att dras igång runtom i Stockholm.
Och ja, jag har stolt plockat fram mitt gamla signerade exemplar.
MCDXXV NuDå! Stockholm
NuDå! Stockholm är en bra bok med ett besvärligt namn (hur ska man uttala det?). Det är en i raden av Stockholmsfotoböckerna som är uppställda efter modellen gammalt foto och modernt foto från samma plats, sida vid sida på ett uppslag. Enkelt och oerhört effektfullt för den som är nyfiken på hur staden tedde sig för dess invånare för kanske 100 år sedan. Ambitionen att ta konceptet ett steg till, genom att märka ut detaljer som återkommer både på den gamla och den nya bilden, trots att miljön förändrats mycket, tycker jag dessutom har lyckats. Resultatet är pedagogiskt och tankeväckande.
De flesta bilder kompletteras med en kort beskrivande text eller ett citat, som i fallet med Katarina brandstation ovan, där man satt in ett stycke ur En södergrabb berättar – barndomsminnen och bilder från 1880-talets Stockholm av Harry Sandberg. Man kan nog lugnt säga att Sandbergs memoarer, som gavs ut 1957, inte är en av de mer kända Stockholmsskildringarna, och ändå har man valt att plocka några rader ur den boken. Dessutom exakt samma rader som jag för några år sedan valde ut för att förstärka ett annat, liknande foto från Katarina brandstation som ligger i Stockholmskällans databas.
Coincidence? I think not. Men att inspirera är Stockholmskällans syfte, så jag ser lånet som ett bra betyg på utfört arbete.
MCDXX Slussens biblioteks vårprogram
Välkomna till Slussens biblioteks litterära program! Som vanligt handlar allt om Stockholm.
På läsecirkelsidan kommer först två deckarprogram som vi arrangerar med tanke på ”Skuggsidan – en utställning om gatans brott”, som öppnar 1 februari på Stadsmuseet. Jag och mina bibliotekskolleger har förhandskollat några av utställningsföremålen, som då befann sig i museets magasin i Frihamnen.
Därefter en ”Stockholm läser”-cirkel – en knapp vecka kvar till avslöjandet av årets bok. Det här är första året jag har fått veta i förskott vilken bok det kommer att bli. Många andra medarbetare, precis som jag själv i fjol, planerar nu för diverse ”Stockholm läser”-aktiviteter, utan att veta vilken titel det gäller.
Allra mest unika blir nog de sista två cirklarna. Den första av de böckerna, Drömlandet, kom 1909 och den andra, Fosterbarn, kom på 1950-talet, men utspelar sig i Stockholm från 1880-talet och framåt, och miljön vi kommer att befinna oss i under cirkelkvällarna är museilägenheten Stuckatörens våning, inredd som under 1800-talets slut.
Bokluncherna blir spännande. Den första är ganska snart, och jag har inte läst böckerna jag ska prata om. Till tillfället därefter är det inte heller så mycket tid, och jag har bara funderat på programidén i teorin, att det nog borde gå att hitta tre romaner, skrivna för länge sedan eller moderna som utspelar dig i förfluten tid, som man kan berätta om utifrån gamla foton och annat material i Stockholmskällan. Men vilka … Det blir lika intressant för mig som för alla andra!
Deckare nummer två, den om Akademimorden, har jag helt överlåtit åt en kollega, men de övriga programmen kommer jag att hålla i, på egen hand eller med sällskap.
MCDXV Alla vill prata Söderberg på Slussens bibliotek
Så olika läsecirkelträffar kan bli. Senast var det jag och två till som pratade om Röda rummet, och i dag var det jag och nio till som pratade om Den allvarsamma leken. Och vi som egentligen ska sätta streck vid åtta personer inklusive samtalsledande bibliotekarie.
Roligast var kanske att lyssna på damen som berättade att det var minst 40 år sedan hon senast läste boken och nu hade hon alltså fått tillfälle att göra det igen. Och hon var mäkta irriterad! Arvid, som hon hade uppfattat som så romantisk, insåg hon nu är en mansgris och en velpelle av värsta slag.
Jag håller med. Den allvarsamma leken brukar lyftas fram som en av tidernas främsta kärleksromaner, men för att vara en sådan är den högst oromantisk. Skärp dig, Arvid! Ta dig i kragen, Lydia! Det duger inte att sitta vid fönstret fyra trappor upp på Johannesgatan, se på den fallande snön och tycka synd om sig själv och varandra.
MCDXIV På release för Engelbrektskyrkans jubileumsbok
Bokrelease för en jubileumsbok om en stockholmsk kyrka – här fanns alla faktorer som appellerar på mig, men jag kände inte en själ där i Engelbrektskyrkans församlingssal och hade svårt att mingla, smög bara runt lite kring kanapéerna som ingen vågade ta av. Sedan kom mina kompisar från Stadsmuseet. Då kändes det bättre.
Kyrkoherden, och även ytterligare en av talarna under bokpresentationen, överraskade genom att fokusera starkt på innehåll snarare än form, på möjligheten till gudsmöte och synen på församlingsliv vid kyrkans tillkomst. Uppfriskande!
Dessvärre kunde jag inte stanna i mer än trekvart, och det var precis vid den tiden presentationen avslutades. När jag stod i kapprummet utanför salen och precis hade tagit på mig kappan hörde jag att man välkomnades att ta för sig från borden. Gissa vem som armbågade sig fram och tog en kanapé i flykten.
Boken heter Den vill vara ny och stark – Engelbrektskyrkan 100 år.
MCDIII Boktips i Östermalmsnytt
Okej, nu är den här argdryga bloggaren i gång igen (måste be DirektPress ta en ny bild på mig). Blev ombedd att skriva några Stockholmsboktips och dessa valdes ut, vet inte exakt i vilka tidningar boktipsen hamnade, men i alla fall i Södermalmsnytt och här i Östermalmsnytt.
MCCCXCV Klassikercirkel 16 januari kl. 18.30 på Slussens bibliotek – välkommen!
Theomis 