Etikettarkiv: Stockholm

En lejonflock längs Götgatan

Sverige befinner sig nu högre på terrorhotsskalan och svenska folket ska vara vaksamt och leva som vanligt. De senaste dagarnas terrorhotsdebatt har inte minst handlat om omöjligheten i att samtidigt informera, instruera och lugna svenskarna och i slutänden är det förstås många som blivit skrämda av det rådande läget – ofrånkomligt nog, terrorhot är skrämmande. När jag passerade lejonparaden på Medborgarplatsen i eftermiddag blev jag påmind om att åtgärder satts in för att försvåra illdåd i stan, men jag kunde inte låta bli att le – charmas, rentav – vid åsynen av våra manprydda, behärskat blundande beskyddare. Jag vill inte på något sätt förminska allvaret, men raden av vilande lejon på det soliga torget beskrev dagens stämning så mycket bättre än löpsedlarna.

Så här var det i Stockholm i dag:

Kulturfestivalen var inne på sin fjärde dag, med musik och akrobater, foodtrucks och stadsvandringar i hela city.

På Söder ekade Nytorgsfesten över flera SoFo-kvarter.

Avspärrningar och uppställda mikrofoner visade var Midnattsloppet och dess underhållare snart skulle befinna sig.

Parkteatern pågick med god uppslutning i det vackra vädret.

Stockholms fotomaraton hade också ett jippo på stan.

Och natten är ännu ung – här på Kungsholmen pågår Stockholm Filmfestivals sommarbio. Just nu visas Top Gun i Rålis.

Men av säkerhetsskäl blir det inte något folkfestligt firande för de svenska fotbollsdamerna när de kommer hem från Brisbane, där de tog VM-brons i förmiddags. Det beslutet var fattat sedan tidigare, medan det ännu inte var känt om det skulle bli pallplats. JH hörde av sig vid tiorycket och talade om att den avgörande matchen pågick, och jag slog faktiskt på TV:n, men inte förrän jag hade fått nyhetsnotiser om att Sverige var i ledning. Efter segern lyssnade jag till och med på lite eftersnack.

Kanske bidrog fotbollsbronset en smula till den allmänna yran i Stockholm i dag. Jag vet inte. Alla hade väl sina egna skäl att vara utomhus och på gott humör denna augustilördag, på något av alla evenemang eller på någon uteservering eller bara på väg från punkt A till punkt B. Sommarglatt var det, i alla fall, och fredligt. Om något hotfullt är, eller har varit, i görningen har det inte märkts.

Couscouskväll

Varför ta med en vanlig, tråkig vattenflaska på picknicken, när man kan rota fram en polsk vattenflaska i ett skåp och sätta i en kvist mynta från balkonglådan? LW och jag hade inga storvulna fredagskvällsplaner, utan hade bara stämt träff vid Årstavikens Segelsällskap, varifrån vi gick till en bänk med halvskymd vikutsikt och åt varsin portion av den couscoussallad jag hade – och fortfarande har – kylen full av, medan joggare, flanörer och hundrastare passerade i en stadig ström. Men det är detaljerna som gör det, som myntavattnet. Eftersom vi båda höstlängtar allvarligt vid det här laget var den framkrypande svalkan inget vi sörjde över, snarare en förhöjande faktor när den varma chokladen och äppelmazarinerna kom fram.

Det ursprungliga skälet till mötet var att jag skulle överlämna ett halvt pepparkakshus, demolerat, alltså, i påse (från jul-i-juli för två veckor sedan). Andra hälften är kvar här hemma, på brickan där vi byggde det, men jag har redan knaprat i mig en och annan väggbit, lite taknock, en halv skorsten och ganska mycket godisdekor. Det var godare än jag trodde.

(Vyn över Norr Mälarstrand och Stadshuset är förstås den jag hade från Västerbron på väg hem.)

I höjd med Klara kyrkas torn

Jag hade aldrig ens tittat ut här tidigare, från restaurangen med takterrass på Åhléns City, men passade på i dag, när jag råkade gå förbi. Som så mycket annat i coronatider får man väl skjuta upp själva ätandet här på obestämd tid, men jag är väldigt glad över den några år gamla takterrasstrenden, som låter en se Stockholms innerstads kvarter ur nya perspektiv. Byggnader som man är van att se andra delar av och från andra håll grupperar sig på nya, nästan overkliga sätt.

”Sommarstämning över Stockholm”

När jag satt bakom informationsdisken på Stadsbibblans entréplan i kväll kom en man fram och berättade att han för länge sedan skrev ett somrigt kåseri i Dagen och att han just tagit några kopior av den tryckta texten. Han tyckte absolut att jag och min kollega skulle läsa den och räckte över ett papper. Tyvärr finns det inte med något datum på den kopia jag tog mig friheten att fota av, men utifrån formgivningen och det faktum att skribenten nämner sina träskor – sjuttiotal? Hur som helst verkar inte Stockholms innerstad ha förändrats ett smack. I vyerna som beskrivs figurerar en Djurgårdsfärja, röda bussar, Stadshusets klockspel, flanörer på Katarinahissens gångbro och ännu ålderdomligare inslag, som kyrktornen och själva vattnet kring öarna. Beskrivningen av ett godståg vid Södra station gjorde visserligen inte ett så nutida intryck och ”trafikkarusellen” vid Slussen är inte fullt så karusellik längre men annars – här kryper decennierna fram. Precis som det ska vara i en gammal stad.