En lejonflock längs Götgatan

Sverige befinner sig nu högre på terrorhotsskalan och svenska folket ska vara vaksamt och leva som vanligt. De senaste dagarnas terrorhotsdebatt har inte minst handlat om omöjligheten i att samtidigt informera, instruera och lugna svenskarna och i slutänden är det förstås många som blivit skrämda av det rådande läget – ofrånkomligt nog, terrorhot är skrämmande. När jag passerade lejonparaden på Medborgarplatsen i eftermiddag blev jag påmind om att åtgärder satts in för att försvåra illdåd i stan, men jag kunde inte låta bli att le – charmas, rentav – vid åsynen av våra manprydda, behärskat blundande beskyddare. Jag vill inte på något sätt förminska allvaret, men raden av vilande lejon på det soliga torget beskrev dagens stämning så mycket bättre än löpsedlarna.

Så här var det i Stockholm i dag:

Kulturfestivalen var inne på sin fjärde dag, med musik och akrobater, foodtrucks och stadsvandringar i hela city.

På Söder ekade Nytorgsfesten över flera SoFo-kvarter.

Avspärrningar och uppställda mikrofoner visade var Midnattsloppet och dess underhållare snart skulle befinna sig.

Parkteatern pågick med god uppslutning i det vackra vädret.

Stockholms fotomaraton hade också ett jippo på stan.

Och natten är ännu ung – här på Kungsholmen pågår Stockholm Filmfestivals sommarbio. Just nu visas Top Gun i Rålis.

Men av säkerhetsskäl blir det inte något folkfestligt firande för de svenska fotbollsdamerna när de kommer hem från Brisbane, där de tog VM-brons i förmiddags. Det beslutet var fattat sedan tidigare, medan det ännu inte var känt om det skulle bli pallplats. JH hörde av sig vid tiorycket och talade om att den avgörande matchen pågick, och jag slog faktiskt på TV:n, men inte förrän jag hade fått nyhetsnotiser om att Sverige var i ledning. Efter segern lyssnade jag till och med på lite eftersnack.

Kanske bidrog fotbollsbronset en smula till den allmänna yran i Stockholm i dag. Jag vet inte. Alla hade väl sina egna skäl att vara utomhus och på gott humör denna augustilördag, på något av alla evenemang eller på någon uteservering eller bara på väg från punkt A till punkt B. Sommarglatt var det, i alla fall, och fredligt. Om något hotfullt är, eller har varit, i görningen har det inte märkts.

I höjd med Klara kyrkas torn

Jag hade aldrig ens tittat ut här tidigare, från restaurangen med takterrass på Åhléns City, men passade på i dag, när jag råkade gå förbi. Som så mycket annat i coronatider får man väl skjuta upp själva ätandet här på obestämd tid, men jag är väldigt glad över den några år gamla takterrasstrenden, som låter en se Stockholms innerstads kvarter ur nya perspektiv. Byggnader som man är van att se andra delar av och från andra håll grupperar sig på nya, nästan overkliga sätt.

”Sommarstämning över Stockholm”

När jag satt bakom informationsdisken på Stadsbibblans entréplan i kväll kom en man fram och berättade att han för länge sedan skrev ett somrigt kåseri i Dagen och att han just tagit några kopior av den tryckta texten. Han tyckte absolut att jag och min kollega skulle läsa den och räckte över ett papper. Tyvärr finns det inte med något datum på den kopia jag tog mig friheten att fota av, men utifrån formgivningen och det faktum att skribenten nämner sina träskor – sjuttiotal? Hur som helst verkar inte Stockholms innerstad ha förändrats ett smack. I vyerna som beskrivs figurerar en Djurgårdsfärja, röda bussar, Stadshusets klockspel, flanörer på Katarinahissens gångbro och ännu ålderdomligare inslag, som kyrktornen och själva vattnet kring öarna. Beskrivningen av ett godståg vid Södra station gjorde visserligen inte ett så nutida intryck och ”trafikkarusellen” vid Slussen är inte fullt så karusellik längre men annars – här kryper decennierna fram. Precis som det ska vara i en gammal stad.

1960-talets Vasastan och Norrmalm

Jag fortsätter det månatliga uppdaterandet av bildspelet med foton från Stockholmskällan på Stadsbibliotekets entréplan och under maj är temat 1960-tal. I Stockholmskällan finns ju material från hela Stockholms stad, från Farsta till Kista, men jag har valt bilder från Vasastan och Norrmalm, miljöer som finns hyfsat nära biblioteket och känns igen av många. Här syns en buss på Odenplan, Per Anders Fogelström i en bokhandel på Odengatan, en dam på Sergelgatan och en restaurang på Centralen.

Fröken April – för dig som vill bada i pasteller och glam

Tipsades av kollegan J om ”Fröken April” från 1958, med favoriten Gunnar Björnstrand. I går såg jag den, det är färgglatt, fnissigt, farsartat – fantastiskt. Se bara på balettflickorna ovan, i varsin pigg färgställning på klänning och skor, på väg till jobbet på Operan.

Sedan uppskattade jag förstås att Gunnar Björnstrand spatserade längs Norr Mälarstrand, där strandpromenaden trots åren som passerat och den nyliga upprustningen var sig lik, och att inledningspotpurriet, som visade senvinter och vår i Stockholm, bland annat hade en kort sekvens från Kungsgatan i regnväder.

”Fröken April” hade premiär 3 november på Saga och jag kan föreställa mig premiärpubliken när jag läser en recension i Svenska Dagbladet från dagen efter. Här om Jarl Kulle, som gjort sitt ”stora genombrott som filmaktör”: ”Han är helt överdådig i sin divaparodi, en ganska inskränkt och utomordentligt självbelåten charmör, som hanterar toreadorkappan och kamelhårsulstern med samma överdådiga svajighet, framkallande luftdrag som ställer äldre herrars glesa hårtestar på ända. Bara hans uppsyn är nog för att ideligen utlösa skrattsalvor hos en förtjust publik.”

Vill du se något finstämt och genomtänkt med hög kvalitet – se något annat. Vill du se ett drömmigt nostalgiskt Stockholm på 1950-talet – se den här, flera gånger!