DCCCL Om det var krig i Norden


Såg just reprisen av Babel som spelades in på Bokmässan. De satt i en provisorisk studio på övre plan, noterade jag när jag hastade förbi efter att ha hört Marcus Birro i Expressens monter.

Bland annat pratade Babel-gästerna om Janne Tellers Om det var krig i Norden, en mycket enkel men oerhört effektiv skrift som ur en tonårings perspektiv berättar om ett nordiskt krig, precis lika otänkbart som många andra krig varit genom historien. Sverige har fått en diktator som på bara ett par år orsakat fiendskap mellan Nordens olika nationaliteter, och fler och fler nordbor tvingas fly till den plats på jorden där fred råder och resurser finns för att ta emot flyktingar, nämligen arabvärlden.

Många av de viktiga ingredienserna betas av i den korta berättelsen – trygghet och otrygghet, självkänsla, stolthet, vilsenhet, främlingskap, och, när flyktingen blivit invandrare, språkproblem, försörjningsproblem, boendeproblem och olika gruppers olika värderingar som skapar små och stora bekymmer i vardagen.

Den går fort att läsa, jag tog mig igenom den på en lunchrast häromdagen. Låna eller köp ett exemplar och läs. Och tänk.

DCCCXLI Fransk konst


Belle epoque – posters & graphics
av Victor Arwas (1978)
Fransk affischkonst under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.

Till bords hos Monet av Claire Joyes (1990)
Mat och livsstil i Claude Monets hushåll. Recept på stuvad ål, kaninterrin, smöräpplen och mycket annat.

The new book-illustration in France av Léon Pichon (1924)
Franska bokillustrationer från slutet av 1800-talet till början av 1920-talet.

The Nabis and the Parisian avant-garde (1988)
Fransk konst med fokus på konstnärsgruppen Les Nabis som ställde ut tillsammans 1891-1900.

Drömmen om Paris – i spåren på svenska snillen i städernas stad av Lennart Moberg (2005)
Bildrik presentation av det Paris som fyra svenska män – Hill, Strindberg, Munthe och Gullberg – ville slå igenom i.

Samarbetet mellan Gamla stans bibliotek, Sture bibliotek och Nationalmuseum får mig just nu att samla ihop och tänka ut kortkorta beskrivningar till minst 25 böcker om konsten och livet i Frankrike för 100 eller 200 år sedan. En ny värld öppnar sig.

DCCCXXVII Den dödsdömde


Kollegan Salomon och jag är helt överens – hade inte Sture bibliotek haft ett samarbete med Nationalmuseum vilket fått oss att välja fransk 1800-talslitteratur till höstens första läsecirklar hade vi aldrig läst Maupassants noveller, och vi är väldigt glada att vi fick chansen. Den dödsdömde heter samlingen, där Maupassants typiskt dystra historier fått lämna plats för dem med mer skruvad och ironisk humor. Samhällsfenomen och mänskliga brister i 1880-talets Frankrike ter sig inte så främmande som man kan tro.

DCCCXXII Lundströms Bokradio


Lyssnade ni på Lundströms Bokradio i P1 i morse, gott folk? Jag vaknade till det och missade en del, men jag uppfattade det viktigaste – här får man författarintervjuer och reportage och möjligen i framtiden även ett maskotdjur, eventuellt en tupp, som kuckelikuade lite på prov så här i första programmet.

Lägg nu genast till Lundström som favorit i SR-appen.

DCCCXX Franskt 1800-tal – läs med oss!

Snart drar vi igång vår franska höst på Gamla stans bibliotek och Sture bibliotek, med diverse aktiviteter. Den som kan avvara tre tisdagskvällar under hösten rekommenderas å det varmaste att anmäla sig till Gamla stans bokcirkel som avslutas med ett besök på Nationalmuseum. Alltihop är kostnadsfritt. Du kommer inte att ångra dig!

 

Franskt 1800-tal

Tycker du om att prata böcker med likasinnade i trivsam miljö? Och därefter gå med bokcirkelgruppen på Nationalmuseum för vidare förkovran? Då är det här en serie för dig! Temat är franskt 1800-tal, ett samarbete mellan Gamla stans bibliotek och Nationalmuseum, i samband Nationalmuseums utställning ”Det moderna livet”.

Vi träffas på Gamla stans bibliotek vid två tillfällen och delar våra intryck av en bok vi alla läst, med två bibliotekarier som samtalsledare. Biblioteket bjuder på fika. Vid det tredje tillfället träffas vi på Nationalmuseum.

Tisdagen 25/9 kl. 18.00, Gamla stans bibliotek, Tyska stallplan 2
Läsecirkel kring Den dödsdömde och andra noveller av Guy de Maupassant
Guy de Maupassant (1850-1893) är kanske mest känd för novellen Fettpärlan och romanen Bel Ami. Som novellförfattare visar han upp enorm berättarglädje och produktivitet. Samlingen Den dödsdömde innehåller tjugo korta berättelser.

Tisdagen 16/10 kl. 18.00, Gamla stans bibliotek, Tyska stallplan 2
Läsecirkel kring Damernas paradis av Émile Zola
För författaren, dramatikern och poeten Émile Zola (1840-1902) var realistiska miljöskildringar av grundläggande betydelse. Le Bon Marché i Paris stod som förebild för det varuhus som Damernas paradis porträtterar, en modern företeelse under det sena 1800-talet.

Tisdagen 30/10 kl. 18.00, Nationalmuseum, Södra Blasieholmshamnen
Vi får en visning av utställningen ”Det moderna livet – franskt 1800-tal”. Den berättar om samhällsförändringarna i Frankrike under förrförra seklet och om hur de påverkade konsten.

Föranmälan: gamlastan.ssb@stockholm.se eller 08-508 30 795.
Gäller för samtliga tre tillfällen. Ingen kostnad. Begränsat antal platser.

DCCCXVII Förlagspresentationer

Vid vissa sällsynta tillfällen får Stockholms stadsbiblioteks personal chansen att höra förlag presentera sin utgivning och i dag var en sådan dag. I Tessinsalen på Stadsmuseet fick vi höra både förläggare och författare prata böcker.

Författarna vi fick höra var Jonas Malmborg som presenterade sin roman Fältöversten (en av mina tre arbetsplatser, i och med att Östermalms bibliotek är inrymt i Fältöverstens lokaler), Lawen Mohtadi pratade om Den dag jag blir fri om Katarina Taikon, Sara Kadefors om Kast med liten kniv, en roman vars inspiration var ett ovanligt öppenhjärtigt och avslöjande samtal med hennes lillebror, Mariette Glodeck – i hatt – berättade om sin chick-lit-roman Den sista dagen i december och Johan Hedenberg kunde inte hålla tårarna tillbaka när han berättade om sin barndomsväns öde i Lill-Tarzan å jag.

20120904-130417.jpg
Bonniers förlag presenterar Leif Zerns Kaddish på motorcykel.

20120904-130459.jpg
Piratförlaget satsar på gamla böcker i nya kläder.

20120904-130542.jpg
Sara Kadefors.

20120904-130559.jpg
Johan Hedenberg.

DCCLXXV Litteratur enligt Nobelmuseet

För att komplettera gårdagens inlägg om Nobelmuseet – när jag smög in i deras barnrum och såg mig omkring öppnade jag en lockande lucka och hittade en definition av litteratur. Den är värd att citera.

Litteratur kan handla om precis vad som helst.

Det finns berättelser överallt. De finns i böcker, dataspel, sånger, dagböcker och brev. Man kan se dem på TV, bio och teatrar. Man kan skriva om precis vad som helst. En del berättelser är verkliga, andra påhittade. Somliga har en början och ett slut, andra är mer huller om buller. Det har i årtusenden berättats om kärlek och längtan, sorg och saknad. Det har skrivits om gamla katter och nybakta kakor, om hisnande galaxer och mäktiga gudar. Inget är för litet att skriva om – och inget är heller för stort.

DCCLXXII Fransk läsning i höst

Bland det bästa med sommaren är att planera för hösten. Nu har vi fattat några beslut kring ett kommande franskt tema på ett par små stockholmska bibliotek, då en av kvällarna kommer att röra en roman om en 20-årig tjej som flyttar till Paris på 1860-talet och börjar jobba på ett varuhus. Boken skrevs ungefär 20 år efter den tid då den utspelar sig.

Jag och en kollega blev båda riktigt uppspelta när vi upptäckte den här romanen och undrar hur den kan ha gömt sig från vår kännedom så här länge. Det är ju trots allt en Émile Zola.

DCCLXVIII Och så lite Dorothy Sayers

Kriminalromankursen fortsätter. Just nu håller jag på med Dorothy Sayers Kamratfesten, tack och lov mindre rå än Val McDermids Sjöjungfrun sjöng sin sång, som jag läste ut häromdagen.

Den aktuella, obligatoriska seminariediskussionen har jag inte gett mig in i ännu. Den rör ”hög” respektive ”låg” litteratur och kriminallitteraturens statusresa. Intressanta områden – i allmänhet är jag ganska bra på att fejka pålästhet bara genom att uttrycka en handfull tvärsäkra åsikter, men här måste jag nog plöja den angivna facklitteraturen ordentligt och dessutom tänka till.

Men när det gäller ”hög” och ”låg” litteratur handlar ju faktiskt allt om åsikter. Här finns inga objektiva sanningar. I värsta fall får jag väl i förbifarten nämna mina elva år i biblioteksbranschen i diskussionen och på så sätt försöka ge lite tyngd åt de synpunkter jag väljer att framföra.