Kriminalromankursen fortsätter. Just nu håller jag på med Dorothy Sayers Kamratfesten, tack och lov mindre rå än Val McDermids Sjöjungfrun sjöng sin sång, som jag läste ut häromdagen.

Den aktuella, obligatoriska seminariediskussionen har jag inte gett mig in i ännu. Den rör ”hög” respektive ”låg” litteratur och kriminallitteraturens statusresa. Intressanta områden – i allmänhet är jag ganska bra på att fejka pålästhet bara genom att uttrycka en handfull tvärsäkra åsikter, men här måste jag nog plöja den angivna facklitteraturen ordentligt och dessutom tänka till.

Men när det gäller ”hög” och ”låg” litteratur handlar ju faktiskt allt om åsikter. Här finns inga objektiva sanningar. I värsta fall får jag väl i förbifarten nämna mina elva år i biblioteksbranschen i diskussionen och på så sätt försöka ge lite tyngd åt de synpunkter jag väljer att framföra.