Etikettarkiv: Jobbet

MDCCCLXXV Ska man ändå ses och snacka kan man lika gärna gå under tiden

Efter två inställda datum blev det i går äntligen av – det årliga Erica-besöket, som nu hamnade på fel sida om årsskiftet, men mycket bättre sent än aldrig. Som vanligt valde jag ett obeprövat recept som bjudmat, mulligatawny enligt ICA-tidningen Buffé, vilket innebar grönsakshackning under morgonen och färdigställande av soppan bra många timmar senare, när vi var färdiga med sightseeingen.

Vi har under våra promenader de senaste åren betat av olika delar av innerstaden och jag hade tappat kollen på vilka, men tänkte att vi nog hade östra Östermalm kvar. Turen började med ett besök på vernissagen för Sture biblioteks lilla utställning kring Ester Ringnér-Lundgrens Wahlströms-böcker med röda ryggar, varav Lotta-böckerna är de mest kända (så alla Lotta-fans kan frossa i minnen vid Sturebibblans utställningsvägg de kommande veckorna). Därefter gick vi upp till Karlaplan och följde sedan Banérgatan mot Strandvägen, med ett stopp på ytterst kompakta ICA Banér, och eftersom rubriken på promenaderna är ”Sandras Stockholm” tog jag mig friheten att oavbrutet peppra med de minnen och associationer som dök upp i huvudet längs vägen, som middagen hos familjen Lagercrantz på Karlavägen som Sture biblioteks personal blev bjuden på för några år sedan (jag hamnade bredvid Hugo och hade Jonas Moström mittemot när vi satt och åt gäddqueneller) och mammas historier från hennes tid som Östermalmsbo, då just ICA Banér brukar förekomma.

Vi fortsatte österut längs Strandvägen, passerade Berwaldhallen och kom in bland ambassaderna, men gick snart tillbaka mot den vattennära vägen. Vädret var klart och solen gick ner över stan. Så småningom vände vi och gick hela vägen till Kungsholmen, via Bagdad Café för varsin sockerkick.

Över sen soppa och äppelkaka avhandlade vi sedan bibliotekarielivet som det ter sig i Stockholm respektive Uppsala. Rådande ideologier, trender, attityder. De här sällsynta samtalen oss emellan är ganska unika – vi är båda bibliotekarier men känner varandra privat och inte genom jobbet, vi känner till varandras chefer trots att vi jobbar i olika kommuner och vi har dessutom båda kyrklig anknytning, inom varsitt samfund, och får därför liknande perspektiv på vissa aspekter av våra jobb.

Nästa gång är det min tur att komma till Uppsala.

MDCCCLXX Bibliotekspodden Solen och vår lilla läsecirkelvärld

Lyssnade i dag på Bibliotekspodden Solen och dess avsnitt om bokcirklar. Där nämndes en cirkelträff om en grafisk roman där jag var med och läsecirkelkursen jag var med och ledde och man cirklade live om just den Novellix-novell som vi också cirklade om på läsecirkelkursens återträff häromdagen, En utflykt av Ida Jessen. Och i samband med det nämndes Ida Jessens besök på Kulturhuset i höstas, där jag fanns med bland åhörarna, och att hon även varit gästbloggare på Bokcirklar.se, vilket flera av de poddande bibliotekarierna också varit, liksom jag själv.

Men det pratades också en hel del om Stadsbibliotekets poesicirklar, som jag inte har något med att göra, och lite om att cirkla om bilderböcker, vilket jag aldrig gjort.

Återträffen, som ses ovan, var riktigt kul, vi drog över nästan en timme, pratade om hur deltagarna hade det med cirklandet, tog upp några specifika cirkelproblem, delade boktips, cirklade och fikade. Sedan fick jag bråttom hem eftersom jag inte ens hade börjat läsa den roman som skulle avhandlas på en läsecirkelträff dagen därpå.

Litterärt afternoon tea om Det regnade fåglar

Visst, det ligger en hel del arbete bakom sådana här begivenheter, men ändå, vilken ynnest. I går fick man sitta på jobbet, prata om en riktigt bra bok, bjuda cirkeldeltagarna på afternoon tea på blommigt porslin och, bäst av allt, mittemot, vid bordets andra kortända, satt bokens översättare, pratade språktänk och bidrog med kuriosa direkt från författarens mun.

MDCCCLXIV Högt tryck i Facksal 2

Jag gillar att sitta i Stadsbibblans Facksal 2, men fyra eftermiddagstimmar på raken – vilket det ofta blir – är ganska tufft. I dag var det både många besökare, bland många andra SFI-eleverna med uppdrag att intervjua en bibliotekarie, och många reserverade böcker att gå och plocka ihop, bland många andra den 839-sidiga boken om vithajar som någon i Björkhagen vill läsa.

Sedan gick jag till Lakritsroten och köpte en påse med etiketten ”Salmiakdröm”.

MDCCCLVII Vi älskar litterära evenemang

IMG_1265

Liv i luckan hela dagen på Sture bibliotek. I morse var lokalen full av skolbarn som fick träffa två av mina kolleger och barnboksförfattaren Martin Olczak och i kväll kom det fram lite spretiga vindruvsgrenar från barnens fika när vi möblerade tillbaka efter att jag stått och snackat om filmatiserade Stockholmsböcker. Jag tror att det blev åtta åhörare inklusive två kolleger. Behändigt. Trots att det var betydligt mer prat än filmvisning – bara några klipp på ett par minuter vardera – kändes det rätt med biogodis.

MDCCCLV Spanskt studiebesök

IMG_1250

Ett studiebesök från norra Spanien skulle komma till Stadsbiblioteket. Vi visste att de var omkring 30 stycken, lärare och studenter från någon form av vuxenutbildning, att vissa engelskakunskaper skulle finnas och att de läste nordisk litteratur, t.ex. Stieg Larsson och Arto Paasilinna, i bokcirkelform.

Ewa, informatör i huset, bad bibliotekariekollegan Alice och mig att medverka under besöket, som skulle börja uppe i styrelserummet. Alice skulle tipsa om några böcker av nordiska författare och jag skulle berätta om hela Stockholms stadsbiblioteks läsecirkelverksamhet. Vad ville de veta? Vad var för internt och vad var intressant? Skulle de förstå engelskan? Skulle nivån bli för hög eller rentav för låg? Att ha bilder att berätta till är alltid bra, så jag förberedde några, men hur kul skulle det vara att se soffhörnan på Sturebibblan där vi brukar sitta och diskutera böcker eller en läsecirkelaffisch på svenska?

Den stora grupp som ramlade in i styrelserummet var lite matt efter trapporna men entusiastisk. Vissa förstod engelska, men den av lärarna som ledde gruppen agerade kontinuerligt tolk, vilket gjorde våra små föredrag ganska långa, särskilt mitt, som var rätt omfattande redan från början. De fick höra om våra läsecirklar för olika åldrar, på olika språk, inom olika genrer, om kurser i att leda läsecirklar och även Sture biblioteks ännu inte genomförda matchmakingkväll för personer som vill hitta läsecirkelvänner. De hade av någon anledning extra många frågor om den, som var svåra att besvara eftersom konceptet ännu är oprövat, åtminstone inom Stockholms stadsbibliotek. Tolken pratade ofta ganska länge på spanska, eller om det var galiciska, och jag blev snart tvungen att fråga om jag själv verkligen hade pratat så där mycket. ”I’m adding some other things!” sa hon. Vad det kan ha varit har jag ingen aning om, men åhörarna verkade intresserade.

Efter Ewas introduktion, min redogörelse för läsecirklarna (en genomgång som var lärorik även för mig som satt ihop den) och Alice boktips släpptes gruppen ner i rotundan via gallerierna. Ewa och gruppledaren hade ett sjå att vinka ner deltagarna, som aldrig ville sluta fota utsikten över den runda boksalen, sig själva och varandra.

På skolan studerades olika språk och vi fick veta att de hade tematerminer, just nu Norden. Den nordiska litteraturen lästes på kursernas respektive språk, bland annat engelska och kinesiska, och så gjordes en resa till den aktuella regionen. Jag skulle gärna skriva in mig som student hos dem.

MDCCCXLIX Nu finns Fältöversten i Stockholmskällan

Faltoversten

Min första post i Stockholmskällans databas på minst fyra år! Min plan är, som sagt, att snöa in på subkulturer bland ungdomar, ungdomsgäng och ungdomsvåld. Kul va?

Vi Stockholmskällemedarbetare inom Stockholms stadsbibliotek har alltså i uppgift att söka fram, beskriva och mata in relevanta litteraturtips för den som är intresserad av något av alla upptänkliga områden inom Stockholms historia. Nästa bok jag ska ge mig på är Vi är framtiden, som innehåller intervjuer med 15-20-åringar i Stockholm 1984.