När jag kom till Korskyrkan lite före elva i förmiddags var det full aktivitet i alla utrymmen inför gudstjänst med påföljande lunch och årsmöte. Men jag skulle inte vara med på någotdera – jag var på väg till jobbet – utan skulle bara lämna en låda med några portioner paj med purjolök och champinjoner. Det är nämligen en kvinna i församlingen som nyligen fick besked om en snabbt växande cancertumör. För att göra vardagen enklare för henne, hennes man och deras tre barn är vi ganska många som hjälps åt att laga mat, som placeras i en frys i kyrkan och levereras till familjen varje vecka. Och självklart ber vi. Hon är ännu inte frisk, men nyligen nåddes vi av det besked som fick läkaren att upprepa flera gånger att det här var verkligen ett mirakel – tumören har efter en cellgiftsbehandling minskat med 40 %. Men, som det på en gång sas i mailinglistan när nyheten skickades ut, vi nöjer oss inte med mindre än 100.
DLXIII Bildbyte
Mitt bord i morse.
Sturebibblans utställningsyta i dag. Illustratören och barnboksförfattaren Sara Lundberg tog ner och packade ihop sina bilder och jag, den glada fotoamatören, sätter upp mina i morgon söndag. Välkommen på vernissage 14-18! Fotografen hittas bakom informationsdisken.
DLXII Tiggeri i Stockholm
Lyssnade på inslaget om tiggeri från dagens P1 Morgon. Ska man ge pengar eller inte? Som vanligt fick man inga tillräckligt bra svar, och förlåt P1 Morgon och filosofen, men antagandena som professorn i praktisk filosofi bidrog med var ungefär i linje med de oinformerade funderingar man håller sig med själv. Hur ska man se på individens kontra samhällets ansvar? Kan jag rättfärdiga mitt val att gå förbi den som säger sig vara i nöd?
Nej, skippa filosofin och ge oss hårda fakta. I själva reportaget får man nosa lite snabbt på tre intressanta källor – ett hjälpcenter för hemlösa EU-immigranter, polisen och en av Stockholms kvinnliga tiggare från Rumänien. Representanten från hjälpcentret svarade, utan någon riktigt tillfredsställande motivering, nej på frågan om att ge pengar till tiggare. Polisen sa att fallen där ligor organiserar tvångstiggande – en av våra favoritursäkter för att inte ge bort pengar – är mycket sällsynta. Tiggerskan sa att hon har sex barn där hemma och inget jobb. Jag blev bara mer osäker på vad som är rätt och fel, men tror att det är från de här personerna, som finns nära själva företeelsen, som man har en chans att få relevanta argument.
Men när det gäller en viss sorts tiggeri har jag ett förslag. När jag väntade på tunnelbanan vid Hötorget i eftermiddag stod några musikanter precis bredvid, och två av dem, en med dragspel och en med fiol, klev liksom jag på tåget mot Hässelby. Å nej, tänkte jag. De drog ett medley med det vanliga, någon tårdrypande visa, någon syster till Kalinka, någon aggressiv tango och gick sedan runt och ville ha pengar. Men hur skulle det vara om de övade in ett helt annat material? Tänk ”Bra vibrationer” på dragspel och fiol, följd av ”Livin’ on a prayer” och kanske ”Oops I did it again” (borde inte den kunna arrangeras som en tango, förresten?). Den dag jag skiner upp och undrar ”vad kommer de att bjuda på nu, tro?” när romska musikanter banar väg genom tunnelbanevagnen med sina instrument, då ska jag betala generöst för underhållningen.
DLXI Funnet foto
Efter förra höstens Indienresa fick jag frågan om mina foton därifrån fick användas i EFK:s (Evangeliska frikyrkans) material, till exempel kataloger med information som rör satsningar i den delen av världen. Visst, sa jag, det är fritt fram. I dag ramlade jag över ytterligare en av mina bilder, som används på EFK:s webbplats ihop med rubriken ”Pionjärer grundar nya församlingar”. Nu är jag ganska övertygad att den läsande mannen i moskén Jama Masjid inte har så mycket att göra med grundandet av kristna församlingar. Men han tillhör målgruppen.
DLX Extraläcker blåbärspaj
Blåbär i gräddfil – en mycket bättre idé än man tror! Tog en vaniljsåsdränkt bit framför TV:n i kväll av den paj som blev över efter lördagens Pride and prejudice-maraton. Receptet hittade jag här, det blir som ett skal av, ja, hård, tunn sockerkaka, kan man väl säga, med en krämig fyllning. Jag trodde aldrig att gräddfilsröran skulle stanna, den skvalpade runt där i när man rörde formen, trots att pajen fick stå i ugnen en kvart extra. Men efter några avsvalningstimmar på köksbänken var konsistensen perfekt.
(Ett tips är att undvika att använda en form med löstagbar kant. Ugnen blev full av droppande smör, som lösgjorde sig från den mjuka pajskalssmeten och kom ut genom formens inte hundra procent täta botten. Rökutveckling i lägenheten.)
DLIX Semmelpremiär begången
DLVIII Bemötande
Dagens bemötandekurs började med att vi fick stå utanför Medeltidsmuseets stängda dörr och trampa i kylan.
Sedan blev det bättre. Pedagogiskt nog var ledarnas första fråga till oss i Östermalmsenhetens personalgrupp vad vi tycker är roligast på jobbet, och så här svarade vi:
Att arrangera program. Att vända en jobbig situation så att en låntagare som varit sur och tvär lämnar biblioteket med ett leende (det svaret var vanligast förekommande när vi gick laget runt). Att lyckas lista ut vad en besökare vill läsa och ge bra boktips. Att våra arbetsuppgifter har stor bredd och variation.
Jag ska tänka på dagens entusiasm när jag i morgon sitter i disken på Östermalms bibliotek och tar emot besökare och svarar i telefon och tar emot paket och sparkar igång publika datorer.
DLVII Strindbergsåret officiellt inlett på Sture bibliotek
Vi var fjorton personer totalt som lyssnade på Erik Höök, 1:e intendent vid Strindbergsmuseet, när han berättade om Strindbergs eget bibliotek och närliggande ämnen. Bland de bilder han visade fanns några av boksidor där Strindberg antecknat i marginalen, vilket, enligt intendenten, är det som främst gör Strindbergsmuseets bibliotek så intressant. Titlarna är inte så speciella i sig, dem kan man hitta på andra bibliotek, men böckerna är uppenbart använda av den store skalden.
Efter själva presentationen fick vi höra ett par stycken ur Svarta fanor. Högläsning är underskattat. Överlag blev det en bra blandning av berättande, bilder och läsning.
DLVI Unga biblioteksbesökare i grupp
Dricker te i arbetsrummet på Gamla stans bibliotek efter att ha haft besök av 15 tolvåringar vars lärare hade beställt en enkel visning. Jag tog med dem in i den lilla avskilda del där barn- och ungdomslitteraturen finns och de drog genast fram de pyttesmå stolarna och satte sig på. Populärast på visningen var mangahyllorna.
Jag får flashbacks till mina hundår på Stadsbibliotekets barn- och ungdomsavdelning, på den tiden då jag var ung och grön och inte ens hade en examen.
DLV Hemlig på Spotify
Ibland bara tror man att man har koll. När jag hjälpte mina föräldrar att dra igång Spotify förra veckan upptäckte jag att mina senaste lyssningar dök upp i deras sociala ström i högerspalten. Och jag som trodde att jag kunde lyssna helt oannonserat när jag valt bort publiceringen på Facebook, men icke. Man måste slå på ”Private Session” också. Och då kommer varningstexten upp att ”Private Session” stängs av om man varit inaktiv en tid eller startar om Spotify. Nåväl. Nu är det påslaget och jag kan i all hemlighet lyssna på Destiny’s Child, Irene Cara och … ja, Army of Lovers hittar jag till och med i en spellista. Sedan slår jag av det och berättar för världen att jag upptäckt fräck finsk soul (det har jag faktiskt) och älskar tysk jazz (också sant, som mina trogna läsare vet).
