MCLIX Litteraturspridning
En besökare har skrivit på Sturebibblans Facebook-sida att han skulle vilja att vi köpte in romanen Taipei av Tao Lin. Han har nämligen lånat och läst vårt exemplar av kortromanen Shoplifting from American Apparel av samma författare och tyckte mycket om den.
Det är alltid kul när låntagarna upptäcker nya författarskap genom böckerna i Stures hyllor – vi försöker snoka fram bra grejer som andra bibliotek inte köpt in – men den här återkopplingen uppskattar jag extra mycket. Shoplifting from American Apparel köpte jag i Brooklyn för två år sedan när jag och kollegan AnnCharlotte tittade in i förlaget Melville House Publishings butik. Själv blev jag inte så förtjust i boken, men någon annan kunde ju bli det, tänkte jag, och skänkte den till Sture. Och så blev det.
En film byggd på boken släpptes i december 2012.
MCLVIII Guldkant
Bäst att lyxa till tisdagsfikat så länge traditionen varar. Nästnästsista arbetsdagen på Gamla stans bibliotek.
MCLVII Utsikt från min club sandwich
MCLVI Pynt på stan
Sture biblioteks Instagram-utställning har precis ersatts av en ny och helt annat slags fotoutställning. Sven-Olof Rönnskog heter fotografen, som uppmärksammat torn och andra högt belägna dekorationer på byggnader i Stockholms innerstad. Sådant tilltalar mig. Jag älskar torn. När jag berättade att jag har tornutsikt från lägenheten på Kungsholmen blev fotografen intresserad av att ta bilder därifrån. Det brukar jag också göra.
MCLV Nattvardsutdelare på gårdagens gudstjänst i Korskyrkan
Föreståndaren, ordföranden, ett par av mina vänner, några jag är mer eller mindre bekant med. Jag gillar dem och vill visa upp dem. Så här är de.
MCLIV Smyckesutställning på Nordiska museet
Ett till museitips – smyckesutställningen på Nordiska museet, liten till ytan, men mycket innehållsrik.
Men först ett tips till museet. För en vecka sedan gav jag min mamma en kombinerad mors dags- och födelsedagspresent i form av museets mors dag-paket, visning av smyckesutställningen och ett exemplar av utställningskatalogen. Det här var första gången museet erbjöd ett sådant paket, vilket i sig var en riktigt god idé, men jag föreslår en modifiering till nästa gång. När jag skulle förköpa presentkortet ville jag också boka plats för mig själv på visningen, men det gick inte. I materialet stod att resten av familjen kunde vara på lekavdelningen medan mamman gick på visningen – lite märkligt att utgå ifrån att det är småbarnsmammor som kommer att få paketet i present, eftersom jag misstänker att det är lite mognare kvinnor som är museets vanligaste besökare. Efter en lång diskussion mellan kollegerna kom de fram till att jag kunde komma dit och köpa en vanlig entrébiljett och i mån av plats följa med på visningen. Men när vi väl stod där vid kassan i söndags började diskussionen om och det tog en bra stund innan personalen gick med på att jag slapp köpa ett mors dag-paket till mig själv. Plats på visningen fanns det, minst sagt, vi var kanske sju personer, och snittåldern var hög. Två personer, förutom jag själv, verkade vara vuxen dotter respektive son till en presentmottagare.
Men själva smyckesutställningen klagar jag inte på alls, och inte visningen heller. Jag är ett stort fan av visningar, det går inte att jämföra eget tittande i museimontrar med att någon berättar om bakgrunden till det man ser, och smyckesvisningen var inget undantag. Vi fick bland annat höra om historiska bröllopstraditioner och olika samhällsskikts inflytande över smyckesmodet och till och med fingra på ett armband tillverkat av hår.
I en av montrarna fanns ett urval smycken som alla hade en extra speciell historia. Dessa kunde man också se och läsa om på digitala skärmar, och nu upptäckte jag att samma funktion går att nå via Nordiska museets hemsida. ”Guldkorn” heter urvalet och kan ses här. Förslag: Klicka på ringen med de fyra olika ädelstenarna ordnade i en kvadrat. Inuti finns en liten överraskning …
MCLIII Bruno Liljefors på Waldemarsudde
Årets första sommardag – kalendermässigt – blev en regnig sådan, och eftersom det lär bli fler i samma stil kommer här ett museitips.
Fram till 25 augusti visas Bruno Liljefors-målningar på Waldemarsudde. Jag och Jenny F var där på Kristi himmelsfärdsdagen, då de flesta verkade anta att det var stängt – vi hade nämligen utställningen för oss själva, trots att det var en för många ledig och museivänlig dag. Stora möjligheter att högt analysera konsten utan att känna sig fånig, med andra ord.
Vi tittade på några rävar och fåglar och katter och passade sedan på att se den film som visas varje timme om Bruno Liljefors liv och verk, skönt långsam, torr och intressant på samma gång och passande för oss som inte var pålästa på Bruno Liljefors som sjuklig gosse, familjefar, konstnär och fotograf. Sedan, efter en fika i Prinsens Kök, gick vi tillbaka och såg resten av målningarna, fler rävar, fåglar och katter, vackra vyer och groteska jaktscener.
Så varför ska man se utställningen? Ska man vara specialintresserad av sekelskiftesrävar? Det första stycket i beskrivningen av Bruno Liljefors konstnärskap på Waldemarsuddes webbplats säger allt:
Bruno Liljefors (1860-1939) betraktas genom sin skarpa naturiakttagelse och kunskap om djurs beteenden som en av de största djurmålarna genom tiderna. [Okej, han var riktigt skicklig och blev en riktig kändis – skäl nog att se hans målningar.] År 1879 skrevs han in som elev vid Konstakademiens principskola och fortsatte därefter, år 1882, till Düsseldorf där han besökte djurmålaren C.F. Deiker och ägnade sig åt studier kring djurmåleri. [Att studera djurmåleri i Tyskland vittnar om ett långt gånget nördskap. Värt respekt.] På sin hemfärd vistades han bland annat i målarkolonin i Grez-sur-Loing i Frankrike, en plats han beskrev i ett brev till akademikamraten Axel Tallberg att den var så pittoresk att han blev illamående. [Bara en sådan sak.]
MCLII Yes, det regnar!
1. Mina sprillans nya balkongblommor får automatisk vattning.
2. Jag kan inte fortsätta med planteringsarbetet just nu.
(Men i övrigt är jag väldigt nöjd med att de allra flesta av sommarens balkongblommor köptes och levererades i går. De är temporärt utplacerade och det börjar utkristallisera sig var kompletteringar behövs.)
MCLI Insamling till Husby
I veckobrevet från Korskyrkan som kom i går stod att den extra insamling som gjordes i söndags till Husbykyrkan inbringade 4300 kronor. När svåra saker händer kan alla göra något. Det här kunde vi göra. Pengarna går till Husbykyrkans sociala hjälpverksamhet.
Theomis 