
Tre exemplar av Ragnar Östbergs egen lilla vägvisare till Stadshuset har jag nu hittat på Gamla stans bibliotek. Vi tar med allihop till Slussens bibliotek. Kan vara bra att ha.
MCLXXXIII Mat med kryddor

Häromdagen letade jag fram några recept med utgångspunkt i min lilla kryddträdgård och i kväll blev första rätten lagad – citronkokt rostbiff med rosmarin. Gott.
Har även planer för timjan och mynta.
MCLXXXII Prao i Faktarummet

Inför höstens kollaboration mellan Stadsmuseet och Stadsbiblioteket har jag skuggat Annika i museets Faktarummet i två timmar. Här hjälper hon två amerikaner som vill se sekelskiftesbilder från två adresser på Grev Turegatan som de stött på i sin släktforskning kring svenska förfäder. De och jag var ungefär lika fascinerade av materialet som hittades.
Det dröjer länge innan jag själv skulle kunna ge Faktarumsbesökare lika kvalificerad hjälp.
MCLXXXI Förfirad
MCLXXX Från en värld till nästa, och nästa igen
I förrgår läste jag ut Den hemliga gästen, som lärde mig en del om restauranglandet Sverige ur krogrecensentperspektiv. Därefter har jag hunnit med favoritserietecknaren Guy Delisles Anteckningar från Jerusalem, om hans år i den märkliga, fascinerande, konfliktfyllda, heliga staden. Och nu har jag börjat på Johannes Anyurus En storm kom från paradiset, om hans pappa, den ugandiske stridspiloten.
Vad blir det härnäst? Det kan bli … vad som helst! Precis vad jag vill!
Tolv år i biblioteksbranchen och ingen mättnadskänsla än.
MCLXXIX Julstrul med Staffan och Bengt
MCLXXVIII Gillar verkligen att kryddorna kan fördubblas i storlek utan att man gör någonting
MCLXXVII Räven Sture

Varför inte följa räven Sture på Instagram? Han är Sture biblioteks husräv och demonstrerar tjänstvilligt biblitotekets utbud och funktioner. Vi har inte hållit på så länge, så bildsamlingen är liten, men växande.
På alla bilder utom en är det jag som är räven (Anna gjorde ett inhopp som räv bakom en hissdörr) och rävfotograf har varit kollegerna Nike eller Salomon eller jag själv. Vanligtvis uppdateras kontot på torsdagar, då jag jobbar med Nike, men häromveckan jobbade jag istället med en vikarie och bestämde mig för att ta ett självporträtt. Jag vågade inte vara ute i biblioteket, där det var folk överallt, så det fick bli fotografering i vårt minimala arbetsrum. För att få en neutral bakgrund satte jag mig på golvet, lutade mig mot insidan av dörren och måttade in mig själv med mobilkameran. Just då kom den helt ovetande vikarien och öppnade dörren, och döm om hennes, och besökarnas, förvåning när en räv med en mobil i högsta hugg ramlade ut …
MCLXXVI The Lady – filmen om Aung San Suu Kyi
Ett kort filmtips – The Lady (2011) om Burmas stora hjältinna Aung San Suu Kyi. Hennes historia berättas ur makens perspektiv, om hur han och sönerna blir kvar i England medan Suu för politisk kamp i Burma och drabbas av militärens brutalitet gång på gång.
Inspirerande, sorgligt och informativt på samma gång. Filmen finns att låna på Sture bibliotek (från och med i morgon, då jag återlämnar den).
MCLXXV Bibliotekarier firar och sörjer med sötsaker

Förra veckan fick Östermalmsenheten en rapport från Mystery Visitor-undersökningen som genomförts på två av våra bibliotek, Östermalms bibliotek och Sture bibliotek. Vid sju tillfällen har båda biblioteken besökts av en person, olika varje gång, med uppgift att bedöma service- och bemötandenivå.
Undersökningen var kvalitativ och inte kvantitativ, betonade man i rapporten, men resultaten framställdes ändå i procenttal och staplar. Utifrån en enda äldre testpersons enda besök bedömdes var på skalan ett bibliotek befann sig när det gällde bemötande gentemot äldre besökare – snacka om osäkerhetsmarginal. Någon annan av testpersonerna hade som ärende valt att be om böcker på ett visst språk som biblioteket inte hade, och skrev då på förbättringsförslagsraden i formuläret att biblioteket borde bredda sitt utbud av litteratur på andra språk. Jag satt nyligen i ett medieplaneringsmöte på Östermalms bibliotek där en kollega läste upp utlåningsstatistiken för all icke svenskspråkig litteratur, och det var bottensiffror för de allra flesta språken. Nu vet jag inte vilken åtgärd som kommer att tas till, men en möjlig sådan skulle vara att skippa några av språken och satsa på de som åtminstone går halvbra och göra utbudet på dessa språk bättre. Det är utlåningssiffror och underlag i form av befolkningsstatistik som bestämmer bibliotekens språkutbud. Om en enda besökare per år efterfrågar ett visst språk kommer vi inte att bygga upp ett litteraturbestånd på det språket, utan informerar om att vi gärna beställer in just de titlar besökaren önskar, exempelvis från Internationella biblioteket vid Odenplan.
Sådana saker var det lätt att reta sig på, liksom de låga poäng biblioteken fick när det gällde personalens benägenhet att på eget initiativ fråga besökare om de behöver hjälp med något. När man hälsat på en besökare som just kommit in – det var vi enligt undersökningen bra på – och han eller hon då inte ställer någon fråga utan går vidare in i biblioteket har få av oss för vana att följa efter och undra vad vi kan hjälpa till med. Jag tror inte det är många besökare som skulle önska den typen av serviceinitiativ, men eftersom frågan fanns med i undersökningsformuläret gick vi miste om poängen.
Vi som jobbar på Sture bibliotek bemannar också, tillsammans med ett gäng andra kolleger, på Östermalms bibliotek, men vi valde att känna oss betydligt mer träffade av Sture biblioteks Mystery Visitor-resultat. Bland alla bibliotek och övriga kommunala kulturinrättningar som undersökts kom vi trea, och vad gällde generell nöjdhet med besöket gav alla sju mystiska besökare oss toppbetyg. 100 % nöjdhet, sa stapeln i rapporten, och vi tog åt oss. Därav firandet på Sturemötet i morse, med vimpelprydda chokladbollar.
Från förmiddagsmötet på Sture bibliotek åkte jag och Salomon vidare till vår sista arbetsdag på Gamla stans bibliotek, som nu är inne på sin sista öppetvecka innan det stängs för gott. Det obligatoriska tisdagsfikat blev lite extra festligt, med pannacottabakelser från Stadsmissionens brödbod. Det var lite vemodigt att sätta upp de två biblioteksflaggorna för sista gången, hjälpa en finsk turistande familj med lån av dator, rekommendera läsning till en besökares son vid den lilla men välmatade tonårshyllan … Under sommaren kommer jag visserligen att vara på plats med jämna mellanrum, men bara för att arbeta med det bokbestånd som ska flytta till Stadsmuseet. Jag har svårt för uppbrott från sådant jag tycker om, när jag inte valt det själv.






