Välkomna! Själv leder jag träffen 28 februari. Informationen är nysläppt och anmälningarna börjar redan droppa in.
MDCCCXVIII Rätt ledare på rätt plats
På kvällens ledarsamling i Korskyrkan pratade vi om de tjänstegåvor som nämns i Efesierbrevet. Vi kan som kristna vara apostlar (pionjärer), herdar (gemenskapsinriktade), profeter (de som kommer med gudsinspirerade specifika budskap till individer eller församlingen), evangelister (förkunnare av frälsningsbudskapet) eller lärare (de som kan undervisa utifrån Guds ord).
Vi gjorde allihop ett snabbt och enkelt test (av Veckorevyn-karaktär, enligt pastor Roger). Själv blev jag mest lärare och nästan lika mycket herde. Jag gillar att tala om för folk hur saker och ting ligger till. Och så gillar jag som tur är också när folk trivs och har det bra. När jag tänker efter är det rätt centrala delar i bibliotekarieyrket också.
MDCCCXVII Brorsans julklapp anländ
Brorsan skickade den här bilden i kväll, föreställande första försändelsen från Världspolitikens Dagsfrågor – ett nummer, en tidskriftssamlare och en handskriven lapp som förklarar att mottagaren fått en betald årsprenumeration. Vilket han förstås visste, det är en julklapp. Men det är hemskt rart av dem att de gör ansträngningen att tala om hur det ligger till.
MDCCCXVI Museitömning
”Jag ska bara etikettera ekbordet, som ska till Medeltiden”, sa en Stadsmuseimedarbetare som kom in i Faktarummet & Slussens bibliotek där jag satt och jobbade med bokbeståndet. Med det menade hon att ekbordet under Stadsmuseets renoveringsperiod på kanske tre år ska användas på Medeltidsmuseet.
Att ha sin arbetsplats i ett 1600-talspalats som håller på att tömmas är speciellt, och att avveckla ett bibliotek, som råkar finnas i dess lokaler, är inte helt enkelt. Jag tröstar mig med att Slussens bibliotek bara hann finnas i ett och ett halvt år till skillnad från det bibliotek jag senast var med och avvecklade, nämligen Gamla stans, som öppnade 1937 och låg på samma plats i 76 år. Jag försöker vara effektiv vid genomgången av böcker som nu ska distribueras till andra bibliotek, men ibland måste man bara bläddra lite hastigt. Hittade till exempel det här receptet på syrensorbet i Stockholms skafferi.
MDCCCXV ”The most open society run by the most private people”
En Guardian-bloggares hyllning till Stockholm som plats att besöka och bo på: ”Yes, Stockholm truly is that superhot person who is also a modest rocket scientist. Getting beneath its surface is challenging but rewarding.”
MDCCCXIV Pepparkaks-s’mores
Sedan förra julen är pepparkaks-s’mores en tradition. Vi tänder en brasa, grillar marshmallows och monterar dem med choklad och jordnötssmör mellan mammas tunna och spröda pepparkakor, i valfri ordning och fason.
På bilden syns även popcornbollar med jordnötssmörssmak och Ivankaka. Andra kallar den radiokaka, men den som äts hos oss är i princip utan undantag bakad (eller vad man ska säga om radiokaka) av pappas kusin Ivan, numera 80 plus.
MDCCCXIII Julafton i januari
Vår efterskottsjulafton har haft nästan precis de vanliga ingredienserna – julstrumpsjakt, julfrukost, julmusik, julklappar inklusive mammas alla nödrim (”Jag skriver dem mitt i natten, de blir roligare då”) och därefter – modifierad – julmat (omvänt jämfört med den riktiga ordningen), julfika, julgodis, julfilm, julpussel. Till råga på allt föll julsnö utanför fönstren, svägerskan och jag tog en liten skogspromenad och brorsan och jag byggde snögubbe och snölykta. Barnen har roat sig med julklappar och Babar-film – enligt Edith ”Bababar”. Och då har vi ändå sparat en del trevligheter till i morgon.
Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste. Väldet skall bli stort, fredens välsignelser utan gräns för Davids tron och hans rike. (Jesaja 9:6-7a)
Vi är välsignade.
MDCCCXII Kommer i stämning
Varför vi har laddat med amerikanskt godis i julfärger här hemma hos föräldrarna? För att sådant såldes ut för halva priset i New York? Inte bara. Det är nämligen dagen före julafton! Julen som sattes på paus när brorsan med familj fick magsjuka körs nu igång igen!
MDCCCXI Plus och minus i garderoben
Efter en natt på Norwegians Dreamliner, då jag sov osedvanligt mycket och vaknade av att en frukostpåse ställdes i mitt knä, landade vi i ett genomgrått Sverige, Sofia och jag tog buss och pendeltåg mot stan och skildes åt på Centralen. Att komma över tröskeln här hemma på Kungsholmen med mitt tio shoppingkilon tyngre bagage var en smärre triumf.
En ansenlig del av de tio kilona är Hershey’s-choklad i vanlig ordning efter en New York-vistelse, men i övrigt är det extra mycket kläder, nya och second hand. Nu tänkte jag vara duktig och skriva upp var de olika plaggen är köpta, något jag annars tror att jag ska minnas men som jag snabbt får en ganska vag uppfattning om, och när jag tittade på prislapparnas butiksnamn kikade jag också på själva märkena och blev nyfiken på ett av dem. Lite googlande visade att kashmirkoftan från Carolina Herrera som jag köpte för 160 kronor (20 dollar) på Cure Thrift Shop ursprungligen kan ha kostat någonstans mellan 4000 och 6000 kronor.
Å andra sidan hittade jag fläckar på den kashmirtröja jag köpte på rea på Uniqlo. Och vid säkerhetskontrollen innan vi steg på planet i går gick dragkedjan till den ena av mina enda ordentliga vinterstövlar sönder.
MDCCCX Cookies for the road
Passerade Birdbath på vägen till lägenheten och vårt lilla – extremt lilla – rum som vi nu ser för sista gången. Det slamrar just nu för fullt från ett rör här inne, en aspekt vi inte kommer att sakna. I övrigt lämnar vi många trevligheter bakom oss. Mot flygplatsen!
Theomis 