Etikettarkiv: Vänner

MMCDXXII Jul i juli 2016

God jul i juli! Vad blev det för smaker på årets jul-i-juli-fudge? undrar ni. Det blev mörk choklad med mint (smulig) och en sort där vi smälte ner Marabous ljusa choklad med salta mandlar (slät och fin). Det blev gott, men nästa gång får det bli riktig pepparmintsolja istället för arom och mer av både mandlarna och saltet.

Jullunchen var lätt, kycklingsallad à la snöboll (minimozarella), på grund av den mäktiga efterrätten, nämligen ”Special French Toast”, som det stod på dinermenyn där Lena och jag åt en av frukostarna under decemberresan till New York. Det som var ”special” var att det äggsmetsdoppade brödet stekts som dubbelmackor med cream cheese och russin. Vi testade samma fattiga riddare-idé med familjen i julas. Väldigt gott. Serveras med kanel och lönnsirap.

Både Lena och jag bidrog till ett julpyntsbord, för stämningens skull.

Avslutningsvis en julpromenad.

MMCDXIV Hallon- och lakritsmarängsviss

Man har käkat italienskt med kompis någonstans mellan lunch- och middagstid i Vasastan, det regnar ordentligt när man kommer ut, man hinner bli rätt blöt på väg till busshållplatsen, man tar med sig kompisen hem för att bjuda på efterrätt, man tänker på det där vaniljglasspaketet i frysen som såldes på ICA för fem kronor. Man har hallon i frysen också, glass och hallon är enkelt och gott. Sedan råkar man ut för fenomenet växande efterrättsprojekt och står där och rör i hallonkastrullen med ena handen och vispar grädde med den andra.

Hallon- och lakritsmarängsviss
Vaniljglass (billig)
Grädde
Hallon (köpta)
Flytande honung
Lakritspulver
Maränger (gamla, lätt ihopklibbade, men fortfarande spröda)
Turkisk peppar ”hot stones”
Skivan ”Sarah Vaughan in Hi-Fi” på Spotify
Te (rabarber och grädde)

Sätt på musiken. Häll ett par deciliter frysta hallon i en kastrull ihop med honung. Värm vatten i vattenkokaren. Vispa grädden. Överlämna ansvaret för de mjuknande hallonen till kompisen. Rör ihop en tredjedel av halvlitersglasspaketet med en lagom stor sked lakritspulver. Varva vaniljglass, lakritsglass, grädde, maränger och hallonsås i skålar. Toppa med en hot stone. Värm tevattnet igen, eftersom det har svalnat. Brygg te. Ät och drick. Lyssna på musiken, regnet och åskan. Ha ljus tänt, för det får man mitt på dagen mitt i sommaren om det regnar. Prata om julen.

MMCDVIII Genomfirad

Tänk att man vid den här höga och ojämna åldern får bada i fina presenter på sin födelsedag! Smolket i bägaren var en jobbig huvudvärk, som gjorde att jag såg mina vänner på det lilla tårtkalaset på innergården genom en rätt tjock dimma, men desto trevligare var det att senare på dagen vakna upp och betrakta presenterna. Vanligtvis är det definitivt inte presentbordet som är huvudsaken, och jag har tidigare helt avsagt mig presenter, men nu blev jag så tagen av att de olika sakerna träffade så mitt i prick.

Det ätbara uppe till vänster är ett ”överlevnadskit” och vid de fina krukväxterna står ett litet hemmagjort restaurangpresentkort. Vidare på det ätbara temat fick jag en flaska med basilika- och parmesansmaksatt salt som mamma köpte med någon menande kommentar när vi var i Amsterdam, vilket jag hunnit glömma. Av henne fick jag också de små pappersfickorna som det står ”The Big Apple” på – apropå favoritstaden – till smörgåsar eller hamburgare. Tekoppen har handtag i guld – min nya favoritfärg – och ett te följde med, där finns ett kort med en sedel från mormor, en hemmasydd tygpåse med rävmönster – favoritdjuret – för att inte tala om presentasken med ett rävhuvudformat syetui på en bädd av chokladkolor. Att allt privatimporterat har ett extra stort värde i mina ögon är visst också känt, jag fick cypriotisk choklad och israeliskt badsalt från vännernas resor. Och en fin bukett på det. Kunde inte bli bättre.

MMCCCLXXXVIII Klä dig som en gammal egyptier

img_3063

Psst, det är ingen åldersgräns på utklädningsgarderoben på Medelhavsmuseet! Den är inte ens undangömd på någon barnavdelning, utan finns i en ände av den egyptiska utställningen. Sällskapet som gick före mig och Annika genom utställningslokalen, fyra personer från okänt land, till och med något äldre än vi, fnissade ganska okontrollerat när de öppnade lådorna, valde plagg, klädde ut sig och tog bilder. Vi förstod inte vad de sa, men de och vi log åt varandras håll och så snart de var klara gick vi fram och hittade på egna kombinationer av kläder och juveler.

img_3074

Jag vet inte hur vanligt förekommande en sådan här fäll – eller, i det här fallet, en mantel i lurvigt tyg med huva i form av en leopard korsad med björn – kan ha varit i det antika Egypten, men den var ju fräsig på sitt sätt.

MMCCCLXVIII Ingen brist på alternativ i Sommarstockholm

Här gick jag omkring med det felaktiga intrycket att tornet i Kungsan, som man kunde åka upp i och som byggdes upp i samband med Eurovision-hysterin, skulle stå kvar några dagar till. Jag föreslog för Jenny F att vi skulle åka upp, men när vi väl kom dit – inget torn. Så vi åt glass och åkte lite pendelbåt istället. Sedan satte vi oss på en bänk vid Norr Mälarstrand och pratade om apotekskedjor, löneutveckling och de bästa deckare vi läst.

MMCCCXLVII Nordvästra Tynningö

I förrgår, Kristi himmelfärdsdag, en supersolig ledig torsdag, skulle Jenny F och jag ta en båttur ut någonstans i Skärgården. Det blev Tynningö, granne med Vaxholm, en timmes båtresa från Strömkajen. Den brygga jag hade kollat upp i tabellen var Höganäs, och först när vi gick av där upptäckte vi hur långt från öns service vi befann oss, vilket i och för sig inte gjorde så mycket, när vi nu hade picknickmat med oss. För att med säkerhet komma tillbaka till stan höll vi oss i den nordvästra änden, inte alltför långt från bryggan, och strövade omkring bland villor och vitsippshav. Strandlinjen var huskantad, så det var inte alldeles lätt att ta sig till vattnet, men från den höga klippa där vi åt picknick hade vi havsutsikt och på den broanslutna Stora Båtsholmen gick en smal stig mellan tomterna ända ner till ett havererat cementblock som stack ut som en svårbestigen brygga. I övrigt befann vi oss i en vårig och extremt solvarm lant- och skogsmiljö. Gott så.

Här ses skärgårdsresan på en och en halv minut.

MMCCCXLIII Kvartett på café

Det blev ett Espresso House-fika på Rörstrandsgatan med den här glada ligan i kväll. För två år sedan umgicks vi en helg i Bristol, för ett halvår sedan hade vi återträff och nu en till.

Kola-frapino till middag.

Anders är nyligen hemkommen från Kina och hade med sig en souvenir till popcornfantasten Jonas.

Vi behöll vårt utebord tills sista öppetminuten var inne och solen gick ner över en av mina favoritgator i stan. Så länge jag inte bor där kan jag i alla fall hänga på dess caféer.