MMCDVIII Genomfirad

Tänk att man vid den här höga och ojämna åldern får bada i fina presenter på sin födelsedag! Smolket i bägaren var en jobbig huvudvärk, som gjorde att jag såg mina vänner på det lilla tårtkalaset på innergården genom en rätt tjock dimma, men desto trevligare var det att senare på dagen vakna upp och betrakta presenterna. Vanligtvis är det definitivt inte presentbordet som är huvudsaken, och jag har tidigare helt avsagt mig presenter, men nu blev jag så tagen av att de olika sakerna träffade så mitt i prick.

Det ätbara uppe till vänster är ett ”överlevnadskit” och vid de fina krukväxterna står ett litet hemmagjort restaurangpresentkort. Vidare på det ätbara temat fick jag en flaska med basilika- och parmesansmaksatt salt som mamma köpte med någon menande kommentar när vi var i Amsterdam, vilket jag hunnit glömma. Av henne fick jag också de små pappersfickorna som det står ”The Big Apple” på – apropå favoritstaden – till smörgåsar eller hamburgare. Tekoppen har handtag i guld – min nya favoritfärg – och ett te följde med, där finns ett kort med en sedel från mormor, en hemmasydd tygpåse med rävmönster – favoritdjuret – för att inte tala om presentasken med ett rävhuvudformat syetui på en bädd av chokladkolor. Att allt privatimporterat har ett extra stort värde i mina ögon är visst också känt, jag fick cypriotisk choklad och israeliskt badsalt från vännernas resor. Och en fin bukett på det. Kunde inte bli bättre.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s