Föräldrarna har tömt ett förråd och plötsligt var det dags för mig att göra mig av med min barndoms och skolgångs prylar. Men det gällde att titta ordentligt i högarna med ointressanta mattestenciler och långa listor över musik på olika skivor. Bland annat hittade jag det lilla gröna häftet ”Aktuellt från Filadelfiaförsamlingen, Uppsala, nr 3 1987, årgång 26”. Det hade ju inte specifikt med mig att göra, men innehöll den lilla texten ovan, om att kamrer Sporrenstrand med fru och barn skulle flytta till Los Angeles. Mammas uppsyn är inte representativ, men pappa från 80-talet känner jag väl igen. Fina minnen tränger upp till ytan, av hur jag och brorsan hängde på Pingstkyrkans expedition, hittade spännande saker i olika rum och störde de övriga som rörde sig där och som vi hade att göra med i diverse sammanhang. Min barnkörledare Birgitta, till exempel.

Dockklänningen fick jag ganska härliga vibbar av, men den rök tillsammans med andra, bland annat den zebrarandiga, som satt på den första Sindy-docka (billigare än Barbie och med flickigare utseende) som jag köpte för egna pengar. Den kostade 59.90 i Gottsunda centrum och hade röda skor till sin zebramönstrade klänning. Jag sparade och sparade och till slut var den min. Studentskylten skulle gå samma väg som dockkläderna var det tänkt, men mamma, som skjutsade mig till Östberga återvinningscentral, sa ifrån.

Sedan tog vi en repa på stan för att se julbelysningen som just tänts och tog en fika på Bageri Petrus med ett och ett halvt bakverk var.