
Under några månader har jag följt Pinterest-pinnare som gillar höst året om precis som jag, men gissa om pinneriet tagit extra fart den senaste veckan. Löv i massor.
MCLXXIX Insparksfest

I kväll firade vi Slussens biblioteks tillblivelse mitt i Stadsmuseets Faktarum med en middag för oss medarbetare från Stadsmuseet respektive Stockholms stadsbibliotek som numera jobbar ihop. Det började med att var och en av oss som är nya i huset blev guidade av en eller två personer ur museipersonalen till det som de gillar mest i museet. Arkivarien Klas visade mig modellen som föreställer ett trekantigt kvarter i Gamla stan som det såg ut i början av 1900-talet, innan man rev en del av gårdsbebyggelsen för att rensa upp i det extrema husgyttret. Efter en sympatisk lära-känna-lek, som gick ut på att beskriva varandras goda egenskaper, åt vi god mat och, ja, lärde känna varandra bättre. Min erfarenhet hittills och ännu mer efter den här kvällen är att museipersonalen är väldigt välkomnande och måna om att vi ska känna oss bekväma på vår nya arbetsplats. Tack Stadsmuseet! Och tack till våra chefer som arrangerade kvällen. Det känns bra att bli peppad efter de senaste månadernas intensiva jobb.
MCLXXVIII Dags att anmäla sig!
MCLXXVII Chimamanda Ngozi Adichie 25 oktober

Betvivlar starkt att jag hinner läsa den här före 25 oktober även om jag väldigt gärna skulle vilja. Men biljetten till Internationell författarscen med Chimamanda Ngozi Adichie är säkrad, och den som vill ha en får nog skynda sig, de lär vara eftertraktade.
MCLXXVI Äntligen höst
MCLXXV Imogen Cunningham

I dag var det finissage av Imogen Cunningham-utställningen på Kulturhuset. En bra känsla att ha hunnit se den så här i sista minuten, även om genomgången blev snabb. Hela 70 års fotokonst med alla möjliga typer av motiv, som landskap och arkitektur, människor, blommor och – mest intressant – gatufotografi från USA och England. Bra, okonstlat dokumentärfoto från olika tider kan säga riktigt mycket om världen.
MCLXXIV Altarastrar
MCLXXIII Trollflöjten och fudge

Den här film- och fudgekvällen med Lena var helt tillägnad Trollflöjten, Bergmans version som hade TV-premiär 1 januari 1975. Den är inte jättelång, två timmar och tolv minuter, men med matlagning, kakbak, fudgekokande (en med mörk choklad och nougat, en med ljus choklad och valnötter) och bakomfilmen på en dryg timme var klockan ändå nära tolv när vi kom ut på den obligatoriska efterföljande promenaden till slottet. En minut i midnatt kom vi fram till yttre borggården, där vakterna stod i formation för avlösning. Sista anhalten var Finska kyrkans bakgård och Liss Erikssons lilla ”Pojke som tittar på månen”, som nu hade höstekiperats.
Kvar finns några Mozartkulor, som vi temaenligt åt under filmen, och minnet av vackra röster, hejdlöst fula papier mâché-artade dräkter (som draken högst upp, även om den var bland de snyggare) och Ingmar Bergman som med iver och känsla regisserar de skandinaviska sångarna i polotröjor, mönstrade skjortor och mycket markerade glasögonbågar.
MCLXXII Fredagskväll i förorten

När mamma är uppe i Norrland för att hjälpa mormor och morfar att flytta kan man passa på att äta pizza och ostbågar med pappa, se Elementary (en av väldigt många Sherlock Holmes-spinoffer just nu, med Lucy Liu som Miss Watson) och Doobidoo och bråka om vilken kanal som ska ses däremellan. Enligt pappa – alla, fem, tio sekunder på varje. Den typiska manliga TV-tittarstilen som är omöjlig att förstå sig på.
Men det var en trevlig kväll. Och som vanligt skönt att på fredagskvällskvisten vara på väg hem och inte, som så många andra på pendeln, på väg ut.
MCLXXI Rävklänningen

Häromveckan såg kollegan Nike en klänning med rävar och andra djur i skyltfönstret på & Other Stories på Biblioteksgatan. Hon tog en bild, visade mig den och sa att min storlek fanns och att jag skulle köpa den nästa dag. Det gjorde jag.
I går hade jag den på mig för första gången och särskilt som det dröjt ett tag sedan Sture biblioteks Instagram-konto uppdaterades var det läge att ta fram påsen med rävmasken för att ta en bild. Själva Instagram-bilden blev den uppe till vänster (med informationen att alla – besökare, personal, rävar – gärna får fika i biblioteket), men innan vi kom så långt dök två studiebesökande bibliotekarier från Västernorrland upp. De var redan hängivna Sture-fans efter ett tidigare besök och vi stod och pratade en stund och förklarade varför vi höll på att vifta med en rävmask. Det slutade med att en av dem tog ett porträtt av oss två – jag med rävmask och Nike med igelkottmasken som låg i samma påse – stående bakom informationsdisken. De norrländska bibliotekarierna avlöstes sedan av vår kollega Lisbeth, som också ville leka med djurmasker. Därav bilden på Lisbeth och mig bakom barnbokstrågen.
Arbetsdagens sista tre timmar tillbringade jag på Slussens bibliotek, där jag avlöste Annika i informationsdisken. En av kvällens frågor kom från en ung kille, runt 25 kanske, som hade hört att svanar är fridlysta eftersom vi åt upp de flesta kring andra världskriget och han undrade om det var sant. Jag föreslog att han skulle prata med Naturhistoriskas ”jourhavande biolog”, som jag fått för mig brukar svara på frågor om svensk fauna, och medan jag slog upp kontaktuppgifterna sa han att jag hade en snygg klänning. Självklart halade jag upp mobilen och visade att vi haft en photo session tidigare under dagen.
Rävklänningen är för övrigt lite obekvämt tajt i midjan, har för bylsig överdel, är svår att knäppa igen med hakar i nacken samtidigt som hakarna gärna hakar av sig själva, men nu är den mitt favoritplagg.



