Etikettarkiv: Jobbet

MMCI Östermalmsföredrag – check

Här på Östermalms biblioteks barnavdelning kan man inte tro att det bara någon halvtimme tidigare satt knappt 40 personer intryckta med blicken mot en duk där det visades historiska kartor och fotografier.

Enligt Lena märktes det inte att jag var uppe till halv tre i går och filade på mitt manus. Publiken verkade riktigt intresserad av de gamla Östermalmsbilderna (östermalmsbor, som de flesta lär ha varit, är en tacksam, lokalpatriotisk crowd) och lyssnade snällt när jag berättade diverse fakta och anekdoter jag grävt fram om alla förändringar som skedde i stadsdelen på 1800-talet.

Lena hjälpte mig också möblera tillbaka. Skönt. Ansträngande att ha soloprogram.

MMXC Besvärliga besökare

Under arbetsdagen här på Sturebibblan går hittade jag inom några minuter ett nummer av Språktidningen som någon tagit sig friheten att riva av fram- och baksida på, porslin och skräp från Espresso House som någon lämnat kvar på ett av våra bord istället för att ta tillbaka en trappa ner (inte särskilt ovanligt) och toalettpapper instoppat kring takventilen och brandvarnaren på den publika toaletten (en besökare kom ut och rapporterade). Som grädde på eländet kom en man och drog olika historier för mig och kollegan Gunnar som fick det att verka som att han minsann stoppat i pengar i myntautomaten för att öppna toalettdörren, men att det inte fungerade. Två gånger lyckades han komma in utan att betala för sig, insåg jag efteråt. De totalt tio kronorna har ingen betydelse, men fräckheten störde mitt redan upprörda sinne.

Men det var i går. I dag tog jag emot ett studiebesök från Uppsala stadsbibliotek, två otroligt rara människor, en IT-tekniker och den andra var förmodligen bibliotekarie. Så glada och trevliga, mot sin omgivning och varandra, och insatta i det de skulle studera, framför allt våra skärmar, till informationsdiskdatorn och låneautomater och de som sitter på väggen och blinkar fram diverse information. Jag frågade om de kände min gamla kursare Erica, som jobbar på två av filialerna. Det gjorde de. ”Hon har ett så attraktivt leende, den kvinnan!” sa IT-teknikern på ett sett som i ett annat sammanhang låtit konstigt, men som här var helt i linje med de bådas goda humör och angenäma personligheter.

En stund senare gick jag ner till Wiggo och köpte lunch av en yngre och en äldre medarbetare på wrap- och salladsstället, som har koll på var jag jobbar och vad jag brukar vilja ha och gärna småpratar. Under tiden jag väntade på min sallad gick jag och köpte rearosor på T-Jarlen, som sedan fick stå i bibliotekets soffhörna och blidka besökarna.

Sinnesstämningen är återställd. Det behöver förstås inte alls vara så att den biblioteksbesökande, dag- eller kvällslediga allmänheten är jobbig och att man behöver väga upp med personer man möter i deras respektive professionella sammanhang, men just nu … ja.

MMLXXXVIII Östermalm – en fin historia

En av böckerna jag läser i inför mitt kommande föredrag om Östermalms tillkomst, nämligen Harald Norbelies Östermalm – en fin historia, fick komma med hem från jobbet. På ett enkelt och överskådligt sätt tar den upp en hel del av det jag tänkt få med i mitt manus, så jag får alla möjliga uppslag när jag läser om arkitektoniska stilar, gamla tiders fattigdom, gatuadressers status och det förra stadsdelsnamnet Ladugårdslandet.

Efter halva boken hade jag gjort mig förtjänt av kvällens morot, trams-TV och taleggio.

MMLXXXVII En snabb titt på kvällens evenemang

Det är inte jättemånga själar som lyssnar på samtalet om Svenska Barnboksinstitutets 50-årsjubileum. Åtminstone ser det så ut när de sitter så där lite glest på ett antal bänkar i det stora rummet, medan mikrofonerna är högt uppskruvade och hörs i hela lokalen. Men det kan ju inte bli fullsatt jämt. Just nu, när jag står uppe på andra galleriet och lyssnar, talas det om barnlitteraturens mottagande i media. Intressant. Och trots allt skön stämning i den lugna rotundan, så de som faktiskt kommit är säkert nöjda och glada.

När jag tänker efter har uppfattningen om publikstorlek mycket att göra med ljudvolymen, som hade kunnat vara anpassad till ett gemytligt samtal för ett lagom antal åhörare.

Men själv är jag inte involverad i det här programmet utan har jobbat klart för dagen och är på väg hem. Skulle egentligen bara förbi lunchrummet.

MMLXXXI Ett sista föredrag om Kungsgatan

GATAN_runda_rummet

Inför kvällens Kungsgatshistoriska föredrag – finalen på Helenas och min turné, på Stadsbibblan, hemmaplan – bad vi kollegan Maria ta en bild på oss som vi kunde lägga på Instagram, nu när vi frisyrmässigt ansträngt oss lite extra och allt. Vi hade tänkt oss att Maria bara skulle trycka på iPhone-knappen, men hon tog uppgiften på stort allvar och började planera bilden och i slutänden blev Maria rekvisitör och Helena fotograf. Vi bestämde oss för ett rum med få moderna störande moment, en stor datorskärm togs bort, en lampa hämtades och kopplades in och tre gamla böcker las fram, och under proceduren la Maria sina glasögon på skrivbordet. Jag kunde inte låta bli att ta på mig dem.

Vi övertalade Salomon att stanna kvar på jobbet after hours och lyssna på oss nere i programhörnan på entréplan så att vi skulle ha en garanterad publik, men vi hade inte behövt oroa oss. Alla platser fylldes, vi uppskattade att vi hade 60 åhörare, och det går inte att låta bli att fråga sig om det hade kunnat bli fler om det bara funnits mer utrymme för stolar.

I det stora hela gick det bra. Tekniken fungerade, vi höll tiden, jag råkade visserligen kalla filmen Kungsgatans regissör Gösta Söderlund istället för Cederlund, men sa i alla fall inte högt det jag maniskt försökt få ut ur huvudet på sista tiden, nämligen att Adrian spelas av Sture Bergwall. Sture Lagerwall heter skådisen, inget annat.

Och storstaden, som förförde Marta och Adrian på 20-talet, visade på hemvägen upp sig från sin mest praktfulla sida.

MMLXXX Lättmutad

Inom några veckor ska det magasin som varit stängt i flera år på Stadsbiblioteket öppna och böckerna bli tillgängliga för lån. I morse var jag en av dem som skrivit upp sig för magasinstjänstgöring och som mutades med godis nere i de underjordiska korridorerna där vi hade i uppgift att sortera och sätta upp magasinsböcker som var utlånade när magasinet stängdes och som nu samlats ämnesvis på olika vagnar. Jag valde signum K, historia. Vad mycket spännande litteratur det finns där nere. Och ganska mycket ospännande också.

Senare fick jag mer sötsaker, bokstavskex som används till program kring barnboksfigurer.

Det är lätt att få mig på bra humör på jobbet.

MMLXXIX Pågående läsning

Hade för ovanlighetens skull mötesfri tisdagsförmiddag och tid att fortsätta läsa tegelstenen Shantaram. Vilket inte hindrade mig från att låna The Book of Aron av Jim Shepard och börja läsa den under eftermiddagens lugna pass i tidskriftsavdelningens informationsdisk, vilket har att göra med att jag de senaste kvällarna läst kanske första fjärdedelen i den nyutkomna svenska översättningen, Arons bok, och blivit galen på osammanhängande meningar. Är det likadant i originalet? Undersökningen är igång. Dessutom har jag fått ett reserverat ex av Jonas Karlssons Jag är en tjuv som tveklöst ska läsas – jag är supernyfiken – men när, och är det motiverat att ha den hemma när reservationskön är lång? Egentligen inte, men nu har jag det ändå.