MMXC Besvärliga besökare

Under arbetsdagen här på Sturebibblan går hittade jag inom några minuter ett nummer av Språktidningen som någon tagit sig friheten att riva av fram- och baksida på, porslin och skräp från Espresso House som någon lämnat kvar på ett av våra bord istället för att ta tillbaka en trappa ner (inte särskilt ovanligt) och toalettpapper instoppat kring takventilen och brandvarnaren på den publika toaletten (en besökare kom ut och rapporterade). Som grädde på eländet kom en man och drog olika historier för mig och kollegan Gunnar som fick det att verka som att han minsann stoppat i pengar i myntautomaten för att öppna toalettdörren, men att det inte fungerade. Två gånger lyckades han komma in utan att betala för sig, insåg jag efteråt. De totalt tio kronorna har ingen betydelse, men fräckheten störde mitt redan upprörda sinne.

Men det var i går. I dag tog jag emot ett studiebesök från Uppsala stadsbibliotek, två otroligt rara människor, en IT-tekniker och den andra var förmodligen bibliotekarie. Så glada och trevliga, mot sin omgivning och varandra, och insatta i det de skulle studera, framför allt våra skärmar, till informationsdiskdatorn och låneautomater och de som sitter på väggen och blinkar fram diverse information. Jag frågade om de kände min gamla kursare Erica, som jobbar på två av filialerna. Det gjorde de. ”Hon har ett så attraktivt leende, den kvinnan!” sa IT-teknikern på ett sett som i ett annat sammanhang låtit konstigt, men som här var helt i linje med de bådas goda humör och angenäma personligheter.

En stund senare gick jag ner till Wiggo och köpte lunch av en yngre och en äldre medarbetare på wrap- och salladsstället, som har koll på var jag jobbar och vad jag brukar vilja ha och gärna småpratar. Under tiden jag väntade på min sallad gick jag och köpte rearosor på T-Jarlen, som sedan fick stå i bibliotekets soffhörna och blidka besökarna.

Sinnesstämningen är återställd. Det behöver förstås inte alls vara så att den biblioteksbesökande, dag- eller kvällslediga allmänheten är jobbig och att man behöver väga upp med personer man möter i deras respektive professionella sammanhang, men just nu … ja.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s