Nu så, mer än åtta månader efter födelsedagen, fick jag min present av Sofia, nämligen en kväll på Glenn Miller Café. Soundstream Jazz Sextet svängde loss på det lilla, lilla utrymmet vid ytterdörren och lät ungefär som i det här videoklippet (där miljön är radikalt annorlunda, Säffle Jazzklubb med sin Café Norrköping-inspirerade look):
 

Miljö:
F: En långsmal lokal med scenen på ena sidan, omöjlig att se om man inte står eller sitter mitt framför den. Med andra ord hamnar man ofta i en obekväm ställning i eller nedanför trappan upp till galleriet mitt emot scenen och måste klämma sig ytterligare några centimeter närmare väggen eller grannen när serveringspersonalen armbågar sig fram.
GM: Oavsett var man befinner sig i lokalen har man musikerna i princip i knät. Kommer man in genom dörren under tiden de spelar är man precis bakom dem. Ska man istället röra sig framför dem riskerar man att få en trumpet i axeln (vilket inträffade i kväll).

Mat:
F: Den enda anledningen att beställa mat på Fasching är att rättfärdiga att man bokat ett bord och därmed fått sittplats. Eftersom det som serveras är inte värt pengarna, är priset att betrakta som sittplatsavgift.
GM: Utbudet är smalt (musslor, musslor eller musslor, eller ett par andra alternativ som dyker upp sist i menyn), men kvalitén är helt okej och faten levereras med ett leende.

Kostnad:
F: Klarar man sig utan mat blir det ståplats för biljettpriset, som varierar ganska kraftigt efter vilka man kommer och lyssnar på. Obligatorisk garderob på det.
GM: 30 kronor per set (minst) är musikernas gage. Pengarna samlas in på en bricka, och det är väl inget större fel på den metoden, men lite dumt och lite konstigt att det inte framgår på hemsidan.

Vad gäller musikutbudet är det till Fasching de större stjärnorna kommer, men det kanske inte alltid är vad man är ute efter.