MCCCXV Kärlek, vänskap, hat

20131013-233351.jpg
Måndagen 19 oktober 2009, för ganska precis fyra år sedan, ägde en läsecirkelträff rum på Sture bibliotek. Temat för träffarna var noveller, vilket biblioteket fortfarande satsar lite extra på, och just den här kvällen handlade det om novellsamlingen Kärlek, vänskap, hat av Alice Munro. Det kan ha varit AnnCharlotte jag ledde träffen tillsammans med, och jag vet att Jenny F var en av deltagarna.

Nu när Alice Munro är den i särklass mest efterfrågade författaren på biblioteken har vi förstås beställt extra exemplar av hennes böcker, men dels kan det dröja innan de dyker upp och dels kan vi just för närvarande knappast få för många, så jag bestämde mig för att skänka mitt pocketexemplar av Kärlek, vänskap, hat, som stått orört i ett skåp här hemma sedan hösten 2009.

Att döma av alla små strimlor av Post-it-lappar som stack upp ur den hade jag varit ytterst ambitiös inför träffen – det var då det, när Sturebibblan var nyöppnad och cirkelkonceptet nytt – och när jag tagit fram bokplasten i informationsdisken i eftermiddag började jag plocka ut dem. När jag bläddrade i boken hittade jag först mitt namn på insidan av frampärmen och klistrade för det med en av de smala, rosa lapparna. Sedan visade vidare bläddring att lapparna bara var toppen av isberget – på alla möjliga ställen i boken hade jag skrivit blyertsanteckningar i marginaler och andra tomma utrymmen, dragit streck, ritat stjärnor.

Då gav jag upp och tänkte om. Det skulle bli för jobbigt att återställa boken till utlåningsbart skick och det kändes också tråkigt att göra mig av med alla dokumenterade tankar, tolkningar och åsikter. Det jag i dag minns av läsningen är mina kritiska synpunkter, de detaljer jag inte förstod syftet med och uppfattade som krystade och påklistrade i de annars realistiska, vardagsnära berättelserna. En vacker dag kanske jag läser om den och tar del av min egen gamla läsning. Eller också kan jag låna ut den till någon som är nyfiken på hur den en gång lästes av en bibliotekarie vars omdömen avviker från Svenska Akademiens.

MCCCXIV Fransk födelsedagspresent

20131013-005726.jpg
Mina damer och herrar, jag har ätit grodlår. I födelsedagspresent fick Jenny F i kväll middag på Petite France Bistro (som caféet och bageriet numera förvandlas till på kvällarna) och valde grodlår som förrätt och röding som varmrätt. Jag var inte lika modig i lårväg utan tog löksoppa som förrätt och anklår som varmrätt, men smakade ett litet grodunderben från Jennys fat. Ganska kycklinglikt.

Det franska temat fortsatte här hemma, med kex och två ostar från Androuet på Götgatan, en getost som var god och krämig och en halvhård ost som hette Tomme Chartreuse och var riktigt smakstark och fin. Den kan det bli mer av i framtiden.

Diane Tell på Spotify och den franska atmosfären var så fulländad den kan bli på Kungsholmen.

MCCCXII En Nobelpristagare jag läst!

20131010-132023.jpg
Både jag och kollegan Sandra småhoppade av förväntan i Faktarummet vid 12.56. Jag hade en liten högtalare i handen, men vi avråddes till vår besvikelse att koppla in den för att alla i lokalen skulle kunna höra Peter Englund avslöja årets pristagares namn. Så brukar vi göra på biblioteken, men vi får väl lov att ta seden dit vi kommer och Slussens bibliotek är ju inte som de andra. Men vi spekulerade, kanske med lite för höga röster, och Sandra hann gissa på Alice Munro innan vi hastade upp till kontoret och kopplade in högtalaren i en dator där. Vi och två till samlades runt skärmen. Sandra hade rätt! Vi jublade ikapp med journalisterna i SVT:s direktsändning. En författare man faktiskt läst (även om det inte är en av mina favoriter) och en novellist dessutom, vilket är sympatiskt.

Det är två timmar sedan nu. Kön har växt sig lång på samtliga Alice Munro-titlar inom Stockholms stadsbibliotek. Ett årligt fenomen.

MCCCXI Smarta Google Maps

20131009-232243.jpg
När jag i kväll skulle till Helena i Solna, på en adress där jag aldrig varit tidigare, litade jag som vanligt blint på Google Maps gångvägsförslag, men inte så blint att jag inte hajade till på krumeluren alldeles nära målet. Det verkade ju helt puckat att gå i en åtta istället för att bara svänga 90 grader till vänster. Men Google hade rätt. Vägen övergick i en gångbro som övergick i en trappa som exakt följde krumeluren på skärmen.

Jag ber Google förlåta min ifrågasättande attityd.

MCCCVII Bokcirkel utan bok

20131006-135246.jpg
För sjutton och ett halvt år sedan bildade Julia, Frida, Erica, Malin och jag en studiegrupp på Litteraturvetenskap A, något år senare blev vi en bokcirkel, som faktiskt aldrig officiellt upphört, och nu ses vi sporadiskt och äter och pratar utan bok, som här hos Julia i Liljeholmskajen. Vi blev fyra av fem och pratade barn och hus (där har jag inte mycket att bidra med), böcker förstås samt åldersnoja, eller rättare sagt våra vanföreställningar om hur unga vi är. Att vår grupp tjugoårsjubilerar om två och ett halvt år måste ju vara en felkalkylering.