Författararkiv: Sandra

MDLXI Kungsholms strand under 40 centimeter snö

Temat för Ericas årliga tur från Uppsala till mig i Stockholm har under de flesta åren varit att långpromenera för att upptäcka olika områden. Kungsholms strand hade vi inte bockat av så den stod på dagens program, med reservation för oframkomlig gångväg. Sträckan ovan var helt okej, men bitvis var det bara en smal upptrampad gång, där vi och alla andra promenerare gick på led.

Men i övrigt hade vi tur med vädret. Det var klart och fint och till och med dagen före supermåne.

MDLIX Musikalen Sällskapsresan

Jag var nästan säker på att jag inte skulle gilla musikalversionen av Sällskapsresan på Chinateatern, men ändå – filmen är starkt förknippad med familjens julfirande sedan många år och när jag första gången såg affischen på stan, i mars, bestämde jag mig för att ge en biljett till min bror i födelsedagspresent. Jag själv skulle hänga på och det ville våra föräldrar också och först i kväll gick vi.

Det fanns höjdpunkter – roligast var att Sven Melander var med, som den enda ursprungliga skådisen, och i alla fall några enstaka fyndiga låttextrader stack ut – men det mesta var krystat och ganska tacky. Oles roll som Stig-Helmers trendintresserade motpol sjabblades bort totalt, för att inte tala om Sivs nyskrivna bit där hon ska göra upp med alla krav som ställs på kvinnors utseende, i en 2016 års musikal som man valt att rollbesätta med trådsmala kvinnor och män med rejäla kaggar … Det var nog rent generellt en god idé att göra musikalen till en egen produkt med nya inslag istället för att bara härma filmen, men filmen är genialisk och med den inbränd på näthinnan kan nog omtolkningsförsök inte bli annat än bleka – eller i det här fallet ordentligt grälla – kopior.

Bäst var hur som helst att få ett tillfälle att göra något speciellt tillsammans (och vi är bra på att göra det mesta möjliga av det).

MDLVII Djupdykning i tio sonetter

Trots vår omfattande cirkelerfarenhet var det i kväll premiär för både Helena och mig att leda en läsecirkel om poesi. Sedan är ju Shakespeares sonetter inte vilken poesi som helst, det finns väl knappt några mer genomanalyserade dikter i hela litteraturhistorien.

Det var svårare än vanligt att veta hur lång tid samtalet skulle ta. De tio sonetter vi valt ut gick vi igenom med gruppen en och en, lyssnade på uppläsningar av några av dem (det finns ett rätt bra utbud på Spotify) och jämförde de engelska originalen med Eva Ströms svenska tolkningar. Hennes sonettsamling är verkligen ett suveränt verktyg i sammanhanget – på varje uppslag finns originalet, översättningen och en kort analys, tillsammans ett utmärkt underlag för diskussion. Vi hade också bett deltagarna att inför träffen välja ut en favoritrad, vilket väl hade hörsammats sådär, men jag gillade ändå greppet, eftersom det hjälpte till att leda in samtalet på språk, ordval, versmått, allitteration och vidare på stämningar och igenkänning. Det är fascinerande att påminna sig om att texterna är 400 år gamla.

När vi kom till sonetten med nummer 116, som börjar med raden ”Let me not to the marriage of true minds”, tog vi fram iPaden och visade ett klipp ur filmatiseringen av Sense and Sensibilty, där Willoughby gör ett smått skrattretande försök att charma Marianne genom att visa att han liksom hon kan sonetten utantill. En Ang Lee-film från 1995 byggd på en Jane Austen-roman från 1811 som citerar en Shakespeare-sonett från sekelskiftet 1600.

Det blev en ovanligt lång kväll, men jag tyckte i alla fall själv att den blev givande och är nöjd med experimentets utfall.

Här är alla sonetter vi pratade om. Länkarna leder till respektive sonett i fulltext tillsammans med en analys, och den som vill läsa sonetterna omskrivna på modern engelska hittar dem på No Fear Shakespeare.

12: When I do count the clock that tells the time
18: Shall I compare thee to a summer’s day?
43: When most I wink, then do mine eyes best see
66: Tired with all these, for restful death I cry
73: That time of year thou mayst in me behold
90: Then hate me when thou wilt; if ever, now
104: To me, fair friend, you never can be old
116: Let me not to the marriage of true minds
130: My mistress’ eyes are nothing like the sun
154: The little Love-god lying once asleep

MDLVI Räven, farfar och jag

Jag trodde inte att man fick ge ut sedelärande barnböcker längre, men om de är från Kina är det visst okej. Den här charmiga bilderboken handlar om en rävunge som råkar sätta eld på en skog. Helena tyckte att jag skulle läsa den för att ta reda på hur det gick till. Det visade sig att rävungen bara skulle göra upp lite eld för att grilla potatis.