Etikettarkiv: Stadsbiblioteket

Nördinvasion

I dag, under i princip alla sex öppettimmar, har biblioteket kryllat av unga människor med blått hår, yviga rosetter och mössor med teddybjörnsöron. Det har varit cosplaytävling, mangaquiz, en biblioteksquest inbegripande guldböcker och chiffer med flera aktiviteter, under rubriken NördCon. Å ena sidan är det upplyftande att se klungvis med enstusiastiska barn, tonåringar och unga vuxna både i rotundan och på barn- och ungdomsavdelningen. Å andra sidan insåg jag snart hur lyckligt lottad jag var som tillbringade stora delar av dagen i ljudbibliotekets informationsdisk, dit sorlet inte nådde, och jag är glad att morgondagens aktivitet är isländsk sagostund klockan två.

Men rotundan var superfin med sin massiva ljusdekoration.

Poesiantologier du inte visste fanns

Just nu försöker jag hålla igång tre skylthyllor i rotundan – personalens tips (där vi var tre kolleger som tog ett grepp och började från noll för en vecka sedan), Nobelprishyllan och poesiantologihyllan. Poesin är enklast.

Tidigare fanns det ett helt gäng poesiansvariga i huset som jobbade med Poesibazaren (vårt showroom för de senaste par årens diktsamlingar), arrangerade en ganska stor mängd program och också, antar jag, tog hand om poesiskylthyllorna i rotundan. På ena halvan ställs nya diktsamlingar, över den andra står det ”Tema”, men det har inte direkt upprätthållits på sista tiden. I samband med att vi blev radikalt färre medarbetare på Stadsbiblioteket försvann de mest aktiva poesibibliotekarierna och nu är det min kollega M som i princip har tagit över hela skutan.

Det som gläder mig mest är att programmet ”Månadens diksamling” fortsätter – första tillfället för året är 26 februari – och vad gäller skyltningen är jag själv numera indragen. M och jag har gjort upp en temaplan för de kommande månaderna och jag började enkelt med ”poesiantologier du inte visste fanns”. Det rör sig visserligen mer än man kanske tror på poesiavdelningen, men just den här temaskyltningen är kanske mer rolig än lockande för hemlån. Just nu står där bland annat dikter från Beckomberga, tågpoesi, en limericksamling, svensk poesi rörande Italien och ett antal antologier som blir intressanta bara för att de representerar en annan tid. Att hitta temaenliga böcker att skylta med är lätt som en plätt, antologier står för sig både i hyllan i rotundan och nere i magasinet och det är bara att plocka de som ser roliga ut, och det skulle förvåna mig om det blir luckor på skylthyllan i alltför snabb takt. Men blir det huggsexa om tågpoesi och åttiotiotalsdikter är ingen gladare än jag.

Personaltipsen och romaner av Nobelpristagare går däremot som smör. Det är inte alltid lätt att veta vad som funkar. Vissa genomarbetade och – tycker man själv – frestande bokutställningar står orörda tills man ger upp och byter ut dem, medan andra skyltningar, som den rad av matchande tunna Dostojevskij-böcker jag satte fram häromveckan, försvinner i ett nafs.

2020 års Stockholm läser-bok har avslöjats

Så var det avslöjat – 2020 års Stockholm läser-bok är Den högsta kasten av Carina Rydberg. Äntligen slipper man fundera på vad man säger till vem, när man omgärdas av kolleger varav vissa vet och vissa inte och man har tystnadsplikt i flera månader.

I kväll ägde tillkännagivandet rum på Stadsbiblioteket, typiskt nog på min lediga dag, men jag tog mig dit och var på plats delvis som besökare och delvis som extraresurs. För andra året i rad har en bok av en nu levande författare valts, vilket gör evenemanget roligare, om vederbörande deltar (och det vet ju faktiskt inte publiken något om innan det avslöjas). Det var mycket folk för att vara ett så här hemlighetsfullt evenemang och jag tror att det såldes en del signerade böcker.

MDCXLIV Monoceros

IMG_0116

”Månadens diktsamling” som presenterades av kollegan PS i Poesibazaren i dag var Monoceros av Jonas Ellerström. Prosapoetiska romaner brukar inte tilltala mig, men diktsamlingar i prosaliknande form tycker jag om. Den här lilla boken består av miniberättelser, eller små tablåer, på olika teman och det var inte svårt att avgöra vilken som skulle bli min personliga favorit – ”Regnet i Ramallah”. (För att både regnväder och för mig främmande och spännande platser är oemotståndligt, allra helst på samma gång. Och så har ju titeln så fin allitteration och rytm.)

Dess första stycke: ”Hotellrumsfönstret är på utsidan täckt av ett fint nät, som buktar lite i morgonblåsten. Antagligen tjänar det till att hålla stadsduvorna borta. Sikten blir dålig och timmen är tidig; det är först med kikarens hjälp jag upptäcker att regnet faller tätt på skolans platta tak mittemot.”

Vad gör personen där? Vaken tidigt på morgonen på ett hotell? Med en kikare? Ingen aning, men när jag läser den korta skildringen blir berättaren snabbt jag själv och ett sammanhang börjar ta form.

Nästan lika tilltalande är ”Hundarna i staden”, om herrelösa hundar. Sista stycket: ”Natt efter natt iakttar jag det lilla fribrytarbandet på hotellgräsmattan. De håller överläggningar, gör expeditioner, återvänder och rullar ihop sig i en hög för att sova, vaknar, bråkar, somnar om. De lever sitt hårda, fattiga liv bäst det går och jag tycker mycket om dem.”

MDLXXXV En bok på maten, doktorn?

Det här var en kul grej – boktipsbord i Läkarhusets lunchrestaurang! Vi var tre kolleger som hade tagit med oss varsitt lass med böcker och stod och sålde in dem till lunchgästerna, som passerade vår strategiska placering vid diskavställningen. Det var läkare, sjuksköterskor – och bibliotekarier, Läkarhuset ligger på så bekvämt avstånd från bibblan, och ganska många var intresserade och ville gärna prata om sin läsning, få tips och skaffa lånekort. Jag måste säga att det ger en liten kick, att berätta om sina favoritböcker och ännu mer när de böcker man valt ut faktiskt lånas. Det allra första lånet gjordes av en skäggprydd doktor i gröna kläder, som fastnade för Pyongyang, en grafisk roman av Guy Delisle. Ett mycket bra val.

Kanske vill din arbetsplats också ha besök?

MDLXXXIII Det anade inte Björn Skifs 1977

I kväll var det Seriedebutbar på Stadsbiblioteket, det återkommande evenemanget där debuterande serieskapare intervjuas om sina verk. Serieälskaren Patrik höll i trådarna.

Ett av de roligaste inslagen, om man frågar mig, var när en av serietecknarna, som svar på frågan vad han har på gång nu, berättade att han håller på att skapa ett antal serieberättelser utifrån konvolutbilden till Björn Skifs skiva ”Watch Out!”. Han beskrev hur den såg ut, Björn Skifs vid hissen och personen i trappan, vars gest han härmade. Jag kunde inte låta bli att googla fram bilden. En så härligt random inspirationskälla.

”Watch Out!” kom 1977. Här finns smakprov.

MDLXX Kan det inte se ut så här på mitt nästa pass i rotundans infodisk?

Jag har blivit ombedd att sätta ihop ett bildspel med gamla Stockholmsbilder till Stadsbibliotekets entréplan och har suttit och bläddrat och bläddrat i Stockholmskällan. Den här favoriten stannade jag vid länge, tagen av Lennart af Petersens någon gång på 40-talet i Stadsbibblans rotunda. Möblerna! Lampetterna! Vågorna i håret! Det var bättre förr.