Det var en märklig känsla att komma till Cluj-Napoca, en klassisk europeisk storstad, efter våra turer på småorter och landsbygd. På Nuka Bistro beställde jag varm choklad och fick ett slags varm chokladpudding med grädde, smakrik och inte särskilt söt. Att dricka den kunde man glömma, man fick sleva i sig den med sked, med lite sötad grädde till varje munsbit. Ljuvligt.
Studiebesöken är slut. Vi har gått in i tourist mode och delar en chokladfylld covrig.
Okej, bilden är inte fantastisk, men det här är papanasi, en traditionell rumänsk dessert, bestående av ett doughnutliknande bakverk med sylt och något crème fraîcheaktigt ovanpå. Gott och mäktigt.
Förgyller arbetsdagen med danska lakritsugglor från brorsans och svägerskans Danmarkssemester.
Man har käkat italienskt med kompis någonstans mellan lunch- och middagstid i Vasastan, det regnar ordentligt när man kommer ut, man hinner bli rätt blöt på väg till busshållplatsen, man tar med sig kompisen hem för att bjuda på efterrätt, man tänker på det där vaniljglasspaketet i frysen som såldes på ICA för fem kronor. Man har hallon i frysen också, glass och hallon är enkelt och gott. Sedan råkar man ut för fenomenet växande efterrättsprojekt och står där och rör i hallonkastrullen med ena handen och vispar grädde med den andra.
Hallon- och lakritsmarängsviss
Vaniljglass (billig)
Grädde
Hallon (köpta)
Flytande honung
Lakritspulver
Maränger (gamla, lätt ihopklibbade, men fortfarande spröda)
Turkisk peppar ”hot stones”
Skivan ”Sarah Vaughan in Hi-Fi” på Spotify
Te (rabarber och grädde)
Sätt på musiken. Häll ett par deciliter frysta hallon i en kastrull ihop med honung. Värm vatten i vattenkokaren. Vispa grädden. Överlämna ansvaret för de mjuknande hallonen till kompisen. Rör ihop en tredjedel av halvlitersglasspaketet med en lagom stor sked lakritspulver. Varva vaniljglass, lakritsglass, grädde, maränger och hallonsås i skålar. Toppa med en hot stone. Värm tevattnet igen, eftersom det har svalnat. Brygg te. Ät och drick. Lyssna på musiken, regnet och åskan. Ha ljus tänt, för det får man mitt på dagen mitt i sommaren om det regnar. Prata om julen.
Åter på jobbet efter en tur till Blasieholmstorg, där jag träffat min langare Maria. Under sin Londonresa shoppade hon inte bara till sig utan också till mig. Det här var mina beställningar. Jag är så nöjd, så nöjd.
Läser och läser och äter sådana här, citronsmakande vit choklad utanpå, saltlakrits inuti. Nya på Laktritsroten. Mums.
Ibland händer det – man har en full agenda och räknar med en stressig dag, och så kommer en ängel till kollega och tar på sig största delen av tiden i informationsdisken, man betar av sina uppgifter en efter en och får till och med tid till en liten promenad.
Och så kröns dagen – som bara haft ett fåtal inslag av krävande besökare och gruff i toalettkön – med ett för mig och kollegan traditionellt diskfika med praliner från Gateau. (De här var supergoda, särskilt de mörka.)
Theomis 