Etikettarkiv: Jobbet

MDXCIV Julfest i en av stans läckraste festlokaler

Personalfester är sällan något jag längtar till, men av någon anledning såg jag verkligen fram emot julfesten i Stadsbibliotekets rotunda, utan att ens veta vilka som som skulle komma. Efter glöggminglet i köket (utan alkoholfritt alternativ, vilket för mig och andra innebar pepparkaksmingel) flyttade festen till den då besökarfria rotundan, där jag vid en långbordsände hamnade med några som jag visserligen är bekant med i olika grad, men som inte är mina närmaste kolleger. En pensionerad och numera vikarierande bibliotekarie, en chef, en programproducent. Riktigt bra sällskap.

På buffén stod libanesisk mat (signum Qcabd-oaeb i bibliotekshyllan), en vegetarisk avdelning och en, den ovan, med kött (Qcaak).

Panoramaperspektivet gör den runda salen ganska skev, men här syns i alla fall nästan hela ytan, med mat och fyra långbord.

En ovidkommande detalj: När jag såg den här Instagram-bilden från Evangeliska frikyrkan blev jag påmind om mitt besök på just det här stället i Maputo, där jag köpte ett par handgjorda grejer direkt av producenterna, några väldigt trevliga och ambitiösa döva tjejer. Jag tog fram mitt armband av julröda kulor till i kväll och tänkte på tjejerna, som nu är fyra år äldre. Hoppas de lyckats göra verklighet av sina framtidsplaner.

MDLXXXVI Frukostboktips för taxipersonal

Inte många timmar efter gårdagens lunchboktipsande i Läkarhusets lunchrestaurang transporterade vi en omgång böcker från Stadsbiblioteket till Taxi Stockholm på Luntmakargatan, lagom till deras fredagsfrukost, vilket innebär frukostbuffé för personalen, mycket trevligt. Vi var en man kort – det var just mannen i vår trio som dessvärre var sjuk – så vi var två bibliotekarier som prånglade ut böcker. På lånfronten blev det inte ett lika bra resultat som på Läkarhuset, men å andra sidan blev det en liten samling inskrivningar, alltså personer som ville skaffa lånekort, och vi hade en del bra boktipssamtal. Några få böcker blev vi av med, som den fantastiska lilla romanen Norrtullsligan av Elin Wägner, som en kille stod och tittade på länge, länge innan han bestämde sig. Och så fick vi frukost.

Jag vill ambulera mera. Förutom att det är kul att prata böcker är det alltid spännande att komma innanför väggar man tidigare bara passerat utanför. Taxi Stockholm ligger på min väg till Korskyrkan, vilket innebär att jag gått förbi en miljon gånger. Nu vet jag hur det ser ut där innanför, åtminstone i foajén, den minimala hissen och lunchrummet.

MDLXXXV En bok på maten, doktorn?

Det här var en kul grej – boktipsbord i Läkarhusets lunchrestaurang! Vi var tre kolleger som hade tagit med oss varsitt lass med böcker och stod och sålde in dem till lunchgästerna, som passerade vår strategiska placering vid diskavställningen. Det var läkare, sjuksköterskor – och bibliotekarier, Läkarhuset ligger på så bekvämt avstånd från bibblan, och ganska många var intresserade och ville gärna prata om sin läsning, få tips och skaffa lånekort. Jag måste säga att det ger en liten kick, att berätta om sina favoritböcker och ännu mer när de böcker man valt ut faktiskt lånas. Det allra första lånet gjordes av en skäggprydd doktor i gröna kläder, som fastnade för Pyongyang, en grafisk roman av Guy Delisle. Ett mycket bra val.

Kanske vill din arbetsplats också ha besök?

MDLXXXIII Det anade inte Björn Skifs 1977

I kväll var det Seriedebutbar på Stadsbiblioteket, det återkommande evenemanget där debuterande serieskapare intervjuas om sina verk. Serieälskaren Patrik höll i trådarna.

Ett av de roligaste inslagen, om man frågar mig, var när en av serietecknarna, som svar på frågan vad han har på gång nu, berättade att han håller på att skapa ett antal serieberättelser utifrån konvolutbilden till Björn Skifs skiva ”Watch Out!”. Han beskrev hur den såg ut, Björn Skifs vid hissen och personen i trappan, vars gest han härmade. Jag kunde inte låta bli att googla fram bilden. En så härligt random inspirationskälla.

”Watch Out!” kom 1977. Här finns smakprov.

MDLXXIV Problemlösning enligt Jonas Hassen Khemiri

”Nämn en idol!” uppmanade workshopledarna på halvdagen för Kulturförvaltningens personal. Sedan började vi allihop brainstorma kring problemlösning utifrån den idol som ropats ut – Jonas Hassen Khemiri. Antingen var det en bibliotekarie som spontant nämnde vår kårs gemensamma fixstjärna, eller också tänker hela Kulturförvaltningen mycket på Jonas Hassen Khemiri.

(Men de inhyrda workshopledarna kunde tyvärr inte stava hans namn.)

MDLVII Djupdykning i tio sonetter

Trots vår omfattande cirkelerfarenhet var det i kväll premiär för både Helena och mig att leda en läsecirkel om poesi. Sedan är ju Shakespeares sonetter inte vilken poesi som helst, det finns väl knappt några mer genomanalyserade dikter i hela litteraturhistorien.

Det var svårare än vanligt att veta hur lång tid samtalet skulle ta. De tio sonetter vi valt ut gick vi igenom med gruppen en och en, lyssnade på uppläsningar av några av dem (det finns ett rätt bra utbud på Spotify) och jämförde de engelska originalen med Eva Ströms svenska tolkningar. Hennes sonettsamling är verkligen ett suveränt verktyg i sammanhanget – på varje uppslag finns originalet, översättningen och en kort analys, tillsammans ett utmärkt underlag för diskussion. Vi hade också bett deltagarna att inför träffen välja ut en favoritrad, vilket väl hade hörsammats sådär, men jag gillade ändå greppet, eftersom det hjälpte till att leda in samtalet på språk, ordval, versmått, allitteration och vidare på stämningar och igenkänning. Det är fascinerande att påminna sig om att texterna är 400 år gamla.

När vi kom till sonetten med nummer 116, som börjar med raden ”Let me not to the marriage of true minds”, tog vi fram iPaden och visade ett klipp ur filmatiseringen av Sense and Sensibilty, där Willoughby gör ett smått skrattretande försök att charma Marianne genom att visa att han liksom hon kan sonetten utantill. En Ang Lee-film från 1995 byggd på en Jane Austen-roman från 1811 som citerar en Shakespeare-sonett från sekelskiftet 1600.

Det blev en ovanligt lång kväll, men jag tyckte i alla fall själv att den blev givande och är nöjd med experimentets utfall.

Här är alla sonetter vi pratade om. Länkarna leder till respektive sonett i fulltext tillsammans med en analys, och den som vill läsa sonetterna omskrivna på modern engelska hittar dem på No Fear Shakespeare.

12: When I do count the clock that tells the time
18: Shall I compare thee to a summer’s day?
43: When most I wink, then do mine eyes best see
66: Tired with all these, for restful death I cry
73: That time of year thou mayst in me behold
90: Then hate me when thou wilt; if ever, now
104: To me, fair friend, you never can be old
116: Let me not to the marriage of true minds
130: My mistress’ eyes are nothing like the sun
154: The little Love-god lying once asleep