Etikettarkiv: Jobbet

Tack för att vi finns!

När jag jobbade som kommunikatör på Stadsbiblioteket och tog emot inhemska och (ännu fler) utländska studiebesökande grupper var jag överpriviligierad på området gåvor och godsaker till personalen. Och har man en tjänst med pass i disken händer det då och då att tacksamma besökare vill bjuda på något. Ägnar man dagarna åt bokinköp och katalogisering, långt från biblioteksgolvet, är man inte riktigt föremål för uppskattningspresenter, men delar man å andra sidan kontorslokaler med kundtjänsten har man en chans. I dag kom det en tårta från en nöjd låntagare!

Marmeladskorpor i Frihamnen

När vi biblioteksboksinköpare med flera flyttade in här i Magasin 5 i Frihamnen för drygt två år sedan var den fria tillgången till kardemummaskorpor, smör och marmelad arbetsdagarnas bästa förmån, men den regelbundna påfyllningen har fallerat. Under en längre tid har vi bara haft de tristare fullkornsskorporna på hyllan i köket, och häromveckan såg jag att det allmänna smörpaketet hade bäst före-datum någonstans på försommaren och de stadigt tre, fyra marmeladsorterna alla tagit slut. Så jag företog expeditionen till den stora ICA-butiken en kvart bort här i hamnlandskapet – köpte Bregott, apelsinmarmelad, hallonmarmelad, körsbärsmarmelad – och en kollega gjorde i samma veva en rejäl kardemummaskorpbeställning.

Nu har jag brett mig två så kallade landstingsbakelser och det känns så bra att ordningen är återställd.

Från tåget från Bokmässan

Jag älskar Bokmässan. Jag har trängts, stött på gamla kolleger, två gånger vimsat ut ur mässområdet och behövt kontrolleras för att komma in, hört panelsamtal om fri åsiktsbildning och en enkvinnasshow med finlandssvensk estradpoesi. Jag har lärt mig mer om skönlitterär översättning genom tiderna och hur bibliotek samverkar för smart medieförsörjning. Jag har slagits av skarpsinne och gäspat åt floskler. Olyckligtvis var det fullsatt, stängt och bevakat när jag äntligen letat mig fram till seminariesal R2 och 12-seminariet om bibliotek och civilsamhälle, så jag vände om, och kom att tänka på att mitt dagsschema borde ha en lunchrast. Det hade jag glömt. Jag gick ut till en parkbänk och åt upp det jag hade kvar av min tågfrukost.

Nu är jag på väg hem och har så diskret som möjligt ätit min varma tonfiskmacka från Espresso House, som inte var det mest tågvänliga valet. Men jag är sjukt nöjd över att ha kommit ihåg att gå till bistron för att visa upp mitt grå Prio-kort och få en kopp te, och nu har damerna bakom mig slutat lösa korsord tillsammans. Frid i vagnen. Fram med min koreanska roman.

Måndag morgon från hamn till hamn

Pendelbåten Freja må ha lämnat Nybrokajen några minuter sent och bänkarna ute på däck (de som samtidigt är förvaringsutrymmen för flytvästar) var ohjälpligt blöta, men med en sådan här dimmigt fridfull utsikt kan man inte klaga. Och här på kontoret i Frihamnen möttes jag av en hylla full av färdigkatalogiserade romaner, som en kollega tagit hand om medan jag tillbringade förra veckan på annat jobb. Oändligt tacksam.

Och nu hör jag ett lyckligt tjutande skall utifrån hallen. Samma kollega som katalogiserat mina böcker är kontorshunden Teodoras storfavorit. Till honom galopperar hon genom korridoren.

Biblioteksbokskvalitet

”Vad är det här för djur?” frågade SH oss andra i arbetsrummet på Bokhotellet, men vi var svarslösa. Och — den egentliga frågan — kan man erbjuda stans yngre meänkielitalande låntagare ett litet häfte med pixliga och, ja, höggradigt naivistiska illustrationer och kalla det barnbok? Med begränsade möjligheter till förhandsgranskning råkar vi inköpare ut för grisen i säcken ibland, på våra respektive områden. Själv bläddrade jag i en av mina beställda engelskspråkiga romaner i dag som helt oannonserat visade sig vara en storstilsbok — alltså ha extrastor text — och i SH:s fall kan det gälla obegripliga djur. Förlåt, stockholmare. Det är inte meningen.

PS Det är en kalv, med en trollkarl på.

Mina kolleger på 1930-talet

Läser på om Stockholms stadsbiblioteks historia och vad de gjorde, de bibliotekarier vars verk jag bygger vidare på.

Man har i Stockholms stadsbibliotek genomfört en stark koncentration i fråga om bokanskaffning, inbindning och katalogisering. Filialföreståndarna inkomma med sina förslag, huvudsakligen med ledning av de från en av de större boklådorna till huvudbiblioteket en gång i veckan uppsända ”påseendeböckerna”, men beställning och leverering gå genom huvudbiblioteket.

Ur artikeln ”Stockholms stadsbiblioteks filialer” av Fredrik Hjelmqvist, Biblioteksbladet nr 16, 1931.

För den som vill läsa om Afghanistan

Vi skyndar oss att föra ut våra egna från det numera talibanstyrda Afghanistan, sa USA och andra länder, för risken för terrordåd vid Kabuls flygplats är hög. I dag small det. Minst 60 döda.

Under kvällspasset i Rotundans informationsdisk skyltade jag med Afghanistanrelaterade romaner. En kollega visar några av dem.