MMXCVI På bokmässan över dagen

På nervägen var jag ganska frustrerad över att tåget till Göteborg blev en timme och trekvart försenat, vilket gjorde att jag missade två seminarier, men så snart jag började ta in omgivningen, scanna av de närmaste montrarna och leta upp ett alternativt program att gå på fram till nästa seminarium i mitt planerade schema, kom bokmässelyckan. Jag skulle absolut kunna vara där alla fyra dagarna. Den här gången blev det fyra seminarier, ett scenprogram, ett monterprogram och ett halvt scenprogram till innan jag gick mot tåget hem. Som var en halvtimme sent och fortfarande inte är framme. Två och en halv timmes försening, ungefär, lär det bli, framme vid midnatt. Dålig tajming när man ska med ett tidigt morgonflyg till Skellefteå.

MCCXCIX Bokmässan blues

Tänkte bara säga att jag blir tokig på bokmässeuppdateringarna på Facebook, Twitter, Instagram och i bloggar. Av det enda skälet att jag inte är där, alltså. Nästa år, då ska jag dit igen.

Och där har jag bokmässeappen i mobilen sedan i fjol. Den hånar mig.

DCCCXLVI Torsdagen och fredagen


Lite avundsjuk är jag på alla som befinner sig på Bokmässan när jag nu rest tillbaka till Stockholm för att jobba som vanligt på Sturebibblan under helgen, men två mässdagar är ändå två mässdagar. De få punkter jag hann med (med hjälp av bokmässeappen, ett prima planeringsverktyg) var värda mycket.


Första dagen var det som mest fokus på biblioteksfrågor och jag passade på att gå från seminarium till seminarium. Här, till exempel, pratas det om de nordiska ländernas nationella biblioteksstrategier.


Under fredagen försökte jag istället klämma in så många scen- och monterprogram som möjligt. Första punkten för dagen var andakten vid Nordenscenen, där det just i dag var kristen bön. Det gjorde gott att få läsa Fader vår med andra mässbesökare. Därefter hörde jag Ronny Ambjörnsson prata om Ellen Key i ABF:s monter, bland mycket annat om hur hon skrev texter i då nystartade Dagens Nyheter, som alla trodde var författade av hennes far.


Här spelas Lundströms bokradio in. Lotta Olsson intervjuas.


Erlend Loe pratar om och läser ur sin nya roman Fvonk. Ordet kommer, berättade Erlend, från ett lösenord till ett trådlöst nätverk på ett hotell.


Det sista jag gjorde var att höra Marcus Birro berätta om sina memoarer. Han skriver dem hellre nu, vid 40 års ålder, än att vänta i 40 år till och riskera att vara för dimmig i skallen.

Tio minuter in i intervjun med Birro var jag tvungen att gå för att hinna med tåget (och då hade jag också hunnit höra Jonas Gardell, Simona Ahrnstedt, Spanarna i P1 och Göran Rosenberg samt träffa gamla och nya bekanta i och mellan montrar). Numera får jag nöja mig med att kolla hashtagen #bokmassan på Twitter.

DCCCXLIV I dag börjar Bokmässan

På direkttåget från Stockholm till Göteborg klockan 6.00 första bokmässedagen kan man vara ganska säker på att slippa skräniga tonåringar och liknande oönskat högljudda medpassagerare i vagnen. Sannolikheten är nämligen väldigt hög att man är omringad av kolleger i sin egen och närbesläktade branscher. Bibliotekarier, förläggare, bokhandlare. Men om det innebär att det är lugnt och tyst? Inte riktigt. De som inte känner sina grannar är tysta, blundar eller läser. Förläggare och bokhandlare, även om de åker i grupp, kan jag tänka mig också är benägna att vila eller ägna sig åt pratfria mässförberedelser så här dags på morgonen. Men jag slår vad om att det pratglada sällskapet här till höger är personal från folkbibliotek. Vi blir nämligen så till oss inför ynnesten att vara iväg på betald tjänsteresa att entusiasmen inte kan döljas. Det här är om inte once in a lifetime så ytterst ovanligt och exklusivt och få förunnat.

Jag ser böcker, DN Kultur, tygpåsar med litterära tryck, utskrivna A4-ark med tät text, hållna i fasta grepp av förmodade mässföreläsare. Om två timmar är vi framme.

CCCLXXII Bokmässedag

imageNog för att jag gladde mig åt att få hålla två små föredrag på Bokmässan (eller mest åt att få stå med i programmet), men det var väldigt skönt när det var gjort. Det första skulle hållas på Biblioteksscenen, och inför det var jag bekymrad över att usb-minnet eller PowerPoint-formatet inte skulle funka, att jag skulle över- eller underskrida mina exakt utmätta tio minuter och att det inte skulle komma något folk. Och förstås att jag i ren nervositet skulle säga konstiga saker utan att märka något. Att hålla föredrag tycker jag annars kan vara riktigt roligt, men då vill jag helst inte ha så här många osäkra faktorer. Men allt gick bra, sa i alla fall kollegan Anna-Stina som lyssnade. Jag visade Delning – i form av skärmdumpar i PowerPoint-presentation, alltså, vågade inte lita på uppkopplingen – och pratade om hur man går kursen och hur biblioteken kan engagera sig. Två stycken kom fram och ställde frågor efteråt. Sådant är kul.

imageDe stackars representanterna från Statistiska centralbyrån, som pratade efter mig, valde att räkna med uppkoppling. Det var ett misstag. De fick beskriva det vi skulle ha fått se, och det funkar sällan särskilt bra. Inte deras fel, så klart, utan uppkopplingslusens, skadedjuret som sitter och gnager på kablarna och rätt som det är biter rakt igenom och stoppar all trafik.

imageRegionbibliotekets monter var definitivt en av de stiligaste, med sina mångfärgade paneler. Här leder Nina ett läsecirkelsamtal. När de var klara var det min tur att prata igen, och den här gången hade jag en halvtimme till mitt förfogande. Planen var att visa onlinekursen online, men de där lössen hade varit framme igen och det gick inte att komma ut på nätet över huvud taget. Fram med PowerPointen igen, vilket innebar en ganska kort presentation. Kanske var det åtta personer som stod och lyssnade, vilket jag är helnöjd med vid ett oflashigt monterprogram i mässans utkant.

imageBonnier och andra hade mer spektakulära montrar, men Regionbibliotekets var snyggare.

imageMässans längsta kö såg jag vid Don Rosas signering av Kalle Anka-album.

imageKanske var den största behållningen Nora Gomringers framförande av sin poesi, som nyligen kommit ut på svenska, men som hon läste till största delen på tyska och litegrann på engelska. Det gjorde inte så mycket att jag bara förstod en bråkdel av tyskan, uppläsningen var ett skådespel i sig. Kollegan Alice hade hört henne förr och säger att det finns en del videoklipp att se. Värt att kolla upp.

imageVid halv sex var jag genommör efter åtta timmar i bokmässemarinad, men gick ändå mot serieavdelningen på mässan och tänkte höra Nina Hemmingson berätta om sin senaste bok i Kartagos monter, men visste att det samtidigt var ett program på Seriescenen. När jag såg kollegan Patrik sitta där på första bänk slog jag mig ner bredvid. Det skulle handla om finsksvensk manga med manus signerat Johanna Koljonen. Det här är min bild mot scenen, det här är Johanna Koljonens bild från scenen. Jag sitter alltså längst fram, vänd mot Patrik som hamnade utanför bild.

Under mina timmar på mässan hann jag också med ett föredrag om romernas situation i Europa, en debatt om Sveriges tågkaos, kollegerna Patrik och Lottas presentation av SM i bokberättande och några korta Biblioteksscenföredrag, om bland annat e-böcker och Chalmers biblioteksapp, förutom de program jag passerade och lyssnade på i några sekunder eller några minuter. Bästa kändisspottingen? Det står mellan Salem Al Fakir och Lars Adaktusson. Båda gläder mig.

I väskan ligger tre billiga böcker från The English Bookshops monter och en gratisbok från Goethe-institutet, Sturebibblans ständiga samarbetspartners. Dessutom har jag med mig ett stort, avlångt svart fodral med en roll-up som användes under mitt monterprogram. Ser ut som att jag reser med en överdimensionerad klarinett. Jaktgevär, föreslog en annan på mässan.

Tåget är försenat, klockan är mycket, det är mörkt och jag sov mellan halv två och fem i natt, efter att ha knåpat med PowerPoint-presentationen in i det sista. Det är sannerligen inte ofta jag önskar att tiden skulle gå fortare, men nu vill jag gärna vara framme snart. Södertälje om fem minuter, säger utroparen just nu. Avstigning sker till vänster i tågets färdriktning.