Etikettarkiv: Bibliotek

DCCCXLI Fransk konst


Belle epoque – posters & graphics av Victor Arwas (1978)
Fransk affischkonst under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.

Till bords hos Monet av Claire Joyes (1990)
Mat och livsstil i Claude Monets hushåll. Recept på stuvad ål, kaninterrin, smöräpplen och mycket annat.

The new book-illustration in France av Léon Pichon (1924)
Franska bokillustrationer från slutet av 1800-talet till början av 1920-talet.

The Nabis and the Parisian avant-garde (1988)
Fransk konst med fokus på konstnärsgruppen Les Nabis som ställde ut tillsammans 1891-1900.

Drömmen om Paris – i spåren på svenska snillen i städernas stad av Lennart Moberg (2005)
Bildrik presentation av det Paris som fyra svenska män – Hill, Strindberg, Munthe och Gullberg – ville slå igenom i.

Samarbetet mellan Gamla stans bibliotek, Sture bibliotek och Nationalmuseum får mig just nu att samla ihop och tänka ut kortkorta beskrivningar till minst 25 böcker om konsten och livet i Frankrike för 100 eller 200 år sedan. En ny värld öppnar sig.

DCCCXXVII Den dödsdömde


Kollegan Salomon och jag är helt överens – hade inte Sture bibliotek haft ett samarbete med Nationalmuseum vilket fått oss att välja fransk 1800-talslitteratur till höstens första läsecirklar hade vi aldrig läst Maupassants noveller, och vi är väldigt glada att vi fick chansen. Den dödsdömde heter samlingen, där Maupassants typiskt dystra historier fått lämna plats för dem med mer skruvad och ironisk humor. Samhällsfenomen och mänskliga brister i 1880-talets Frankrike ter sig inte så främmande som man kan tro.

DCCCXX Franskt 1800-tal – läs med oss!

Snart drar vi igång vår franska höst på Gamla stans bibliotek och Sture bibliotek, med diverse aktiviteter. Den som kan avvara tre tisdagskvällar under hösten rekommenderas å det varmaste att anmäla sig till Gamla stans bokcirkel som avslutas med ett besök på Nationalmuseum. Alltihop är kostnadsfritt. Du kommer inte att ångra dig!

 

Franskt 1800-tal

Tycker du om att prata böcker med likasinnade i trivsam miljö? Och därefter gå med bokcirkelgruppen på Nationalmuseum för vidare förkovran? Då är det här en serie för dig! Temat är franskt 1800-tal, ett samarbete mellan Gamla stans bibliotek och Nationalmuseum, i samband Nationalmuseums utställning ”Det moderna livet”.

Vi träffas på Gamla stans bibliotek vid två tillfällen och delar våra intryck av en bok vi alla läst, med två bibliotekarier som samtalsledare. Biblioteket bjuder på fika. Vid det tredje tillfället träffas vi på Nationalmuseum.

Tisdagen 25/9 kl. 18.00, Gamla stans bibliotek, Tyska stallplan 2
Läsecirkel kring Den dödsdömde och andra noveller av Guy de Maupassant
Guy de Maupassant (1850-1893) är kanske mest känd för novellen Fettpärlan och romanen Bel Ami. Som novellförfattare visar han upp enorm berättarglädje och produktivitet. Samlingen Den dödsdömde innehåller tjugo korta berättelser.

Tisdagen 16/10 kl. 18.00, Gamla stans bibliotek, Tyska stallplan 2
Läsecirkel kring Damernas paradis av Émile Zola
För författaren, dramatikern och poeten Émile Zola (1840-1902) var realistiska miljöskildringar av grundläggande betydelse. Le Bon Marché i Paris stod som förebild för det varuhus som Damernas paradis porträtterar, en modern företeelse under det sena 1800-talet.

Tisdagen 30/10 kl. 18.00, Nationalmuseum, Södra Blasieholmshamnen
Vi får en visning av utställningen ”Det moderna livet – franskt 1800-tal”. Den berättar om samhällsförändringarna i Frankrike under förrförra seklet och om hur de påverkade konsten.

Föranmälan: gamlastan.ssb@stockholm.se eller 08-508 30 795.
Gäller för samtliga tre tillfällen. Ingen kostnad. Begränsat antal platser.

DCCCXIX Britta Grassman ställer ut till sista september


I eftermiddag hängde Britta Grassman sin utställning på Sturebibblan. Bara några få verk, men fina, i sig själva och i miljön. De ska sitta uppe till 30 september. Jag och Nike gjorde vårt bästa för att hjälpa till, höjde och sänkte krokar, riktade ljus.


Kommer man tidigt till biblioteket i morgon kan det till och med finnas vernissagechoklad kvar.

DCCCXVII Förlagspresentationer

Vid vissa sällsynta tillfällen får Stockholms stadsbiblioteks personal chansen att höra förlag presentera sin utgivning och i dag var en sådan dag. I Tessinsalen på Stadsmuseet fick vi höra både förläggare och författare prata böcker.

Författarna vi fick höra var Jonas Malmborg som presenterade sin roman Fältöversten (en av mina tre arbetsplatser, i och med att Östermalms bibliotek är inrymt i Fältöverstens lokaler), Lawen Mohtadi pratade om Den dag jag blir fri om Katarina Taikon, Sara Kadefors om Kast med liten kniv, en roman vars inspiration var ett ovanligt öppenhjärtigt och avslöjande samtal med hennes lillebror, Mariette Glodeck – i hatt – berättade om sin chick-lit-roman Den sista dagen i december och Johan Hedenberg kunde inte hålla tårarna tillbaka när han berättade om sin barndomsväns öde i Lill-Tarzan å jag.

20120904-130417.jpg
Bonniers förlag presenterar Leif Zerns Kaddish på motorcykel.

20120904-130459.jpg
Piratförlaget satsar på gamla böcker i nya kläder.

20120904-130542.jpg
Sara Kadefors.

20120904-130559.jpg
Johan Hedenberg.

DCCXCIV En till rapport från festivalbiblioteket

Gårdagen – min andra och sista dag som festivalbibliotekarie – förlöpte ungefär så här.


Erik Höök från Strindbergsmuseet pratade Strindbergsmyter på scenen bakom festivalbiblioteket, om hans kvinnohat (- eller?), galenskap (- eller?), genialitet (- eller?) och så vidare. ”Strindbergsmuseet är ingen fanclub”, var också en myt han ville slå hål på. ”Man behöver inte älska Strindberg för att inse hans betydelse.”


Anna Nygren livevirkade hos oss under två timmar. Här är ett smakprov ur kollektionen, nämligen Strindberg i gråbrun kostym. Anna virkar vem eller vad som helst! Se fler exempel här, och varför inte beställa din egen idol?


Patrik och fler virkade figurer.


Anna visar hur hon virkar en Lilla My.


Tarja från marknadsavdelningen förtydligar vår närvaro i festivalvimlet.


Våra bokboxar var uppskattade sittillskott framför scenen.


Vårt officiella uppdrag signalerade vi tydligt. I verkligheten var vi mycket mer frågesportarrangörer, Strindbergklippdockeutdelare och, framför allt, vägvisare för turister, mot bussar, banker och korvkiosker.

DCCXCII Första festivaldagen

Hann med ett morgonmöte på Sturebibblan och gå förbi Stadsbiblioteket och hämta två kassar med böcker – sedan började dagen för oss som var festivalfilialpersonal, alltså bemannade Stadsbibliotekets lilla lusthusartade kur utanför Kulturhuset, vilket jag kommer att göra i dag också. Festivalfilialen ligger precis vid scenutrymmet kallat Porten och man har bra uppsikt över alla dess evenemang.


Här är vårt gulglada lilla hus.


Olivia Stevens invigningssjöng bakom biblioteksfilialen.


Här är vår vän Strindbergsklippdockan i naturlig storlek, just här i alkemistkostym. Laila poserar bredvid.


Alla som ville fick ta med Strindbergdockan hem i arkformat. Stor succé, särskilt bland turister.


Vi var också festivalgranne med Häagen-Dazs. Kunde inte bli bättre.


Patrik och Laila var på plats hela dagen, Eva kom förbi för att fixa med vårt Strindbergquiz. Och äta glass.

DCCLXXXV Vi lättroade bibliotekarier

Fram till nyligen har skönlitteraturen på Östermalms biblioteks barn- och ungdomsavdelning varit uppdelad i mängder av specialsektioner, som ”Historia” (böcker som utspelar sig i historisk tid), ”Hästar” (alla dessa böcker för mellanstadieåldern i stallmiljö), ”Klassiker” (förkortade versioner av Moby Dick, Skattkammarön, Ivanhoe) och så vidare. Under sommarens upprensning och tillsnyggning av avdelningen har flera av dessa tagits bort, och tro det eller ej, men för somliga av oss i personalen har förvirringen kring de försvunna temahyllorna varit rena skrattfesten. Som när Gunnar förra veckan gick varv efter varv i lokalen och sa att han letade efter ”Kärlek”. Eller som i dag, när Sirpa slutligen konstaterade att biblioteket saknar ”Humor”.

Kanske blir morgondagens höjdpunkt att någon av oss är helt säker på att ”Spöken” finns.

DCCLXXXIV Förlåt, men nu har jag tröttnat på brudens mor

Okej, det här blir ett sådant där blogginlägg man kan komma att ångra, för till bibliotekariernas hederskodex hör givetvis att biblioteksbesökare inte bör kritiseras och hängas ut. Vi vill ju att alla ska känna sig välkomna och fria att ställa frågor om vad som helst.

Men den här sommaren har jag hakat upp mig på en viss sorts fråga. Det gäller brudpars nära anhöriga som ska hålla tal. Många av de obekväma situationer som uppstår på bibliotek (med flera mötesplatser, naturligtvis) bottnar i osäkerhet som leder till en defensiv attityd som leder till ett mindre lyckat möte mellan servicegivare och servicetagare. Den som genast och med förtjusning erbjuder sig att hålla tal på ett bröllop kommer sällan in på biblioteket med stressad min och en övertro på att det perfekta talet står färdigskrivet i någon av alla böcker där inne, bara bibliotekarien är kompetent nog att hitta det. Den osäkra och besvärade brud- eller brudgumsförälder som känner sig tvingad att tala, däremot …

Det finns mängder av böcker om det perfekta bröllopets alla beståndsdelar och mängder av böcker om att hålla tal i allmänhet. Mängder av dikt- och citatsamlingar också, som uttrycker all världens känslor. Men ingen av dem innehåller ett vackert, personligt, kärnfullt, gripande och lagom långt tal om hur mamma Kerstin upplever kära Lisas stora dag. Innerst inne tror kanske inte mamma Kerstin det heller, men hon hade nog hoppats, och hon visar sin besvikelse genom att surmulet och uppfordande stampa framför disken medan bibliotekarien söker i katalogen, går från hylla till hylla och bläddrar i böcker och slutligen googlar i panik.

Egentligen vill bibliotekarien, så snart frågan är ställd, säga: ”Vad roligt, Kerstin, att din dotter ska gifta sig och att du ska hålla tal! Du förstår väl att det innebär att du skriver talet själv?”

Vi bibliotekarier hjälper gärna till, även i hålla-tal-frågor, det gör vi verkligen, och uppmuntrar den som drabbas av ovisshet och brist på inspiration att besöka närmaste bibliotek. Men försök inte att maskera svaga talhållarnerver med ett burdust sätt. Du blir så svår att samarbeta med då.

DCCLXXX Rebecka Lagercrantz ställer ut illustrationer



Under eftermiddagen hängde Rebecka Lagercrantz en uppsättning tavlor på Sturebibblan, nämligen illustrationer ur hennes och mamma Roses barnbok Födelsedagsbarnet. Lite senare, när jag på matrasten gick längs Grev Turegatan, mötte jag Rebecka bärande på en korg där hon lagt ner en skulptur som kunde passa till utställningen. Det blev fint och enkelt ihop.

Eftersom Rebecka är en av våra huskonstnärer och rör sig självklart i lokalen, vare sig hon pysslar med en utställning eller lånar böcker, blir hon då och då tagen för personal, vilket hon inte verkar ha något emot, och i dag sa hon att hon får dåligt samvete om hon använder sig av andra bibliotek än Sture. Jag sa självklart att hon är fri att besöka precis vilka bibliotek hon vill, men det ändrade inte hennes uppfattning.