DCCCXCIV Nordiska museets bibliotek


I förrgår var hela personalstyrkan i Östermalmsenheten på studiebesök på Nordiska museets bibliotek. Jag hade varit på ett liknande besök med min förra enhet, men det gjorde inget alls, repetition är bra (särskilt som det jag minns bäst från förra gången är att en av medarbetarna berättade att han utnyttjat takhöjden över kontorslandskapet som luftrum att flyga runt sin leksakshelikopter i). Här syns först bibliotekarien Kajsa, en gammal kursare till mig, sedan två exempel ur samlingarna, nämligen en frisörtidning från 1984 och en Ellos-katalog från 1973, och kollegan Ulla som studerar utbudet.


Kläder och inredning ur Ellos-katalogen. Man kan säkert hitta likadana lampor på Myrorna i dag till ungefär likadana priser.


Och så finns det förstås äldre material, inom kulturhistoria, dräkthistoria, konsthantverk, mat och dryck … Bara roliga grejer. Utöver forskare med uppdrag av mer seriös karaktär kommer besökare som vill få recept på gammelmormors gröt eller hitta mönster till en tjugotalsklänning att gifta sig i. Webben i all ära, men vad skulle man göra utan bibliotek?

DCCCXC Snabb digital biblioteksservice

Bibblan svarar är en fenomenal tjänst! Vi har börjat spåna så smått på en kommande läsecirkelserie på Gamla stans och Sture bibliotek och tänker oss tema ”80-talets Stockholm”. Jag och Salomon tittade lite på olika titlar, men såg inte så många klockrena kandidater vid en första genomgång – så varför inte höra med Bibblan svarar? Det bör ju inte vara förbjudet för bibliotekarier att använda en bibliotekarieservice (fast jag höll mig anonym). Svar kom på mindre än en och en halv timme.

Särskilt uppmaningen längst ner gillas.

(Jag skrev visst lite snabbt och slarvigt och stavade fel i frågan, men ser det som att jag minskar risken att bli avslöjad som bibliotekarie.)

DCCCLXXXVI Hjälper Peirene Press med marknadsföringen


I somras råkade jag läsa ett blogginlägg i en främmande bokblogg om det lilla engelska förlaget Peirene Press, som ger ut kortare skönlitterära texter – de ska ta upp till två timmar att läsa – som tidigare inte funnits översatta till engelska. Det var något för Sture bibliotek att ta in, tänkte jag. Idén, formatet och omslagen trodde jag också skulle falla kollegan AnnCharlotte i smaken, och jag sparade idén som en möjlig present från oss på Sturebibblan när AnnCharlotte nu i höst skulle få barn. Så blev det också, jag beställde nyligen ett paket på tre små böcker i en serie kallad ”Female Voice Series”, och när jag gjort beställningen fick jag ett mail från förlaget där man undrade hur jag fått reda på att de fanns. Jag mailade tillbaka och beskrev hur det låg till, och i dag hittade jag mitt mail citerat på Peirene Press Facebook-sida. Så kan det gå.

DCCCLXXV Nationalmuseums gästspel

I går inföll en mycket trevlig punkt i vårt pågående franska samarbete – intendent Veronica Hejdelind från Nationalmuseum kom till Sture bibliotek och visade konstverk och foton som gav en bild av ”det moderna livets” framväxt i 1800-talets Frankrike. Den lilla publiken, som framför allt bestod av äldre damer, hade tur som valde att komma i kväll, för det var verkligen ett fängslande föredrag. Veronica berättade om lantliga miljöer där det började bli svårt att promenera fritt omkring för att det kryllade av arbetande konstnärer och stadsmiljöer där fler och fler tekniska uppfinningar gjorde livet enklare (som elektriskt ljus) och kanske roligare (som ”cinematografen”). Publiken hummade intresserat, skrattade till, antecknade, frågade och kommenterade. Nu är man mer taggad en någonsin att se Nationalmuseums utställning ”Det moderna livet”.

Och snart kan man besöka Nationalmuseum virtuellt via Google Art Project, enligt DN-artikeln ”Google digitaliserar Nationalmuseum”, där museet verkar vara mycket positivt inställt till dokumentationen, särskilt som man snart kommer att hålla stängt i flera år för renovering.

DCCCLXXIII Zola


Kollegan Margaretha har tagit med sig sin uppsättning hundraåriga Zola-romaner hit till Östermalms bibliotek, där det pågår en liten intern Zola-revival. Efter att vi haft Damernas paradis som läsecirkelsbok på både Gamla stans och Sture bibliotek, och dessutom i samma veva upptäckt att BBC One just nu sänder TV-serien The Paradise som grundar sig på densamma, har intresset väckts på ett oväntat sätt. Jag som fram till nyligen bara läst (och visserligen störtgillat) Thérèse Raquin har nu många nya titlar på läslistan, som alla beskriver olika delar av 1800-talets franska samhälle på hög detaljnivå.

På tal om det vill jag slå ett slag för morgondagens föreläsning på Sture bibliotek om det franska 1800-talet ur konstperspektiv, då Veronica Hejdelind från Nationalmuseum besöker oss. Det börjar klockan sju. Välkomna!

DCCCLXXII Anette, praktikant


Anette Rydberg läser distansutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap i Uppsala och är nu inne på sin tredje av fem praktikveckor på Östermalmsenhetens fyra bibliotek. Vi som jobbar med henne tycker vid det här laget att hon varit här jämt, hon blev genast en av oss. I dag är hon med mig och kollegan Salomon på Gamla stans bibliotek och har snällt ställt upp på att besvara mina nyfikna frågor. Här följer alltså:

Intervju med praktikanten Anette.

Är det som du trodde?
Det är roligare! Det är omväxlande, och jag känner att jag behövs. Jag var rädd att jag bara skulle gå efter som en svans, men det känns bra att jag kan tillföra något. Det är inte alla praktikplatser där man får ha riktiga arbetsuppgifter. Veckorna går fort.

Vad har varit mest intressant hittills?
Aktiviteterna, som novellpromenaderna och Stora läsardagen.

Är det något du ser fram emot att göra som du inte gjort än?
Jag ska vara på Stadsbiblioteket en dag och vara med på en sagostund och besöka kundtjänsten. Jag hoppas inte jag behöver jobba i kundtjänsten, det är min skräck, jag gillar inte att prata i telefon!

Hur ser ditt drömjobb ut?
Just nu tänker jag mycket på att jobba på specialbibliotek inom något som intresserar mig, något nischat.

Hur kom det sig att du ville satsa på bibliotekarieyrket?
Det har alltid funnits där, det är något jag drömt om, så varför inte satsa på det? Jag lekte bibliotek när jag var liten, tvingade familjen att låna böcker.

Vilket är ditt favoritsignum?
Just nu: ufHuu (= böcker för små barn på mongoliska). Första veckan fick jag en fråga från en pojke, eller hans lärare, om barnböcker på mongoliska. Vi hittade en Pippi-bok.

Har du något boktips?
Brev från en bruten horisont av Calle Brunell.

Strindberg eller Shakespeare?
Strindberg.

Bob Hansson eller Emily Dickinson?
Emily Dickinson.

Vi läser eller DN Boklördag?
DN Boklördag.

Pocket eller e-bok?
Pocket.

DCCCLXI I morgon: Stora läsardagen

I morgon är det dags för Sturebibblans största evenemang hittills (och då har vi ändå slagit på stort många gånger sedan starten 2009). Under Stora läsardagen kommer elva förlag att prata om sin utgivning, det blir livemusik, bokmingel och förfriskningar, 13.00-18.00.

I eftermiddag satte jag ihop dagens PowerPoint-presentation som inbegriper samtliga förlags egna presentationer. Och då slog det mig – först ut av alla förlag är Tranan, som gett ut Mo Yan, och den första av deras bilder föreställer Mo Yans senaste bok och en kommentar om att han är en möjlig Nobelprisvinnare. Det blir en stark start. För att försäkra mig om att de inte glömt arrangemanget på Sture bibliotek i sin stora segeryra mailade jag under dagen. De kommer. Det gläder oss.


Välkomna, allihop! Detaljerat program finns på Stora läsardagens webbplats.

DCCCLIII Så underligt

När jag i går jobbade med böckerna jag beställt in, från Stadsbiblioteket framför allt, om franskt 1800-tal upptäckte jag en liten bok i den stora högen som jag inte tidigare noterat att den kommit. Det var norska Inger Hagerups barnramsebok Så underligt från 1952. Den har inte det minsta med franskt 1800-tal att göra. Jag bläddrade igenom den, tittade på texterna översatta av mästaren Lennart Hellsing och de fina, tidstypiska bilderna, utan att hitta minsta Eiffeltorn. Baskrar fanns med, faktiskt, men de satt på några kvinnliga kängurur på dansk tebjudning. Underligt var ordet.

Eftersom jag gillade både verser och bilder scannade jag av några uppslag, och först sent i går kväll, när jag tittade på dem hemma, såg jag det – illustratören heter Paul Gauguin. Det handlar nog inte om impressionist-pirimitivisten som målade landskap, damer och självporträtt och dog 1903, men det visste ju inte jag när jag hittade boken i bibliotekskatalogen.




Klicka för att se och läsa.