Tack, Café Stiernan, som gör reklam för Slussens biblioteks invigning!
Då gör jag reklam för er nu: Gamla stans bästa lunchställe. Någon rättvisa får det ju vara.
MCLIX Förlagsdag
BTJ:s (alltså Bibliotekstjänsts) förlagsdagar äger den här gången rum på Frescati och jag fick i alla fall möjlighet att gå på ett av tillfällena, nämligen den här förmiddagen i en hörsal i Södra huset. Bäst var våra goodiebags, med tre böcker totalt, och barn- och vuxenboksförfattaren Martin Olczak. Vi Sturebibliotekarier känner ett lite extra starkt band till honom, eftersom han är bror till Patrik, vår föräldralediga kollega AnnCharlottes sambo. En rad författare presenterade sina böcker och när det var Martin Olczaks tur klev han långsamt fram och pratade lika långsamt och sobert, iklädd svart träningsoverallsjacka och mörka cargobyxor. Stämningen vände när han började klä av sig och ”megadräkten” kom fram. Bibliotekariepubliken fnittrade och alla glömde nog bort att han egentligen inte var där för att prata om sina Megakillen-böcker utan den nya deckaren Akademimorden.
MCLVIII Gunhild Carling och Carling Family i Vitabergsparken
Gunhild Carling är nog Sveriges mesta entertainer. Jag är verkligen stormförtjust i den här sortens underhållning. Gammal swingmusik, glammiga kläder, en plötsligt uppställd mänsklig pyramid och Gunhilds superentusiastiska mellanprat.
För att inte tala om lindy hop-inslagen med The Harlem Hot Shots.
MCCLVII Moccabakelse – check!
Den årliga moccabakelsen åts i går med Erica på Ofvandahls konditori i Uppsala, ihop med ett riktigt smarrigt saffranste. Jag hade missbedömt vädret och var höstklädd i sommarvärmen, men kunde i alla fall låtsas att det var mitten av oktober (komplett med tentaångest, kurslitteraturjakt och dagarna fulla av föreläsningar och långfikor) när vi gick i den gulfrasande lindallén bakom Carolina Rediviva.
Måste till Uppsala oftare.
MCCLVI Välkommen till Korskyrkan!
Extra bra gudstjänst i Korskyrkan i dag. Efter sommarstiltjen var nu alla tillbaka i stan och kyrkan var full. En bit framför mig hade jag några grabbar, i femtonårsåldern kanske, som riktigt gav sig hän under psalmsången med sträckta armar, och på scenen var det fullt band. Pastor Andrew berättade om hur han under semestern blivit upprörd på mannen bakom disken på en biluthyrningsfirma och hur skamsen han blev när mannen frågade vad han arbetar med. Som kompensation tog han tillfället i akt på planet hem att diskutera de viktiga livsfrågorna med den pratglada kvinnan bredvid, en ambition som slog väl ut.
Välkommen på ett gudstjänstbesök, prova på vårt arbete med hemlösa och andra behövande, se om deltagande i en hemgrupp är något för dig. Kolla Korskyrkans hemsida!
MCCLV En halvtimme från Slussen
Var ute en sväng på Jenny H:s föräldrars lantställe på Värmdö i dag. Fick sällskap med Jonas på bussen ut och med Mireia hem. Jag önskar att jag hade kunnat stanna längre i den blandade skaran vänner runt det långa bordet på altanen, men nu blev det solnedgång vid Våmfjärden och månskenskväll hemma på Kungsholmen.
Spanska Mireia, som varit här i 14 månader, berättade att hon äntligen fått sitt uppehållstillstånd och vi var överens om att hon valt ett mycket vackert land att bo i.
MCCLIV Välkomna till invigningen av Slussens bibliotek!
MCCLIII På väg hem i Stockholmstrafiken
Passerande hästskor mot asfalt är ett riktigt harmoniskt ljud när man går på bussen vid Nybroplan efter en alldeles för lång arbetsdag.
MCCLII Uppmuntring
När jag berättat för kollegan Nike om hur stressad jag blir av arbetet med biblioteksöppningen dröjde det ingen lång stund innan jag hittade ett litet paket på informationsdisken, där det omärkligt dök upp medan jag stod några meter bort och hjälpte en låntagare vid utlåningsautomaten.
Nike är expert på uppmuntringspresenter. Jag har varit med om det förr.
MCCLI Äntligen en salong i Humlan
I går kväll hade Sturebibblan den sista litterära salongen i sommareserien, den där vi är ute i Humlan vid vackert väder, vilket det bara var denna fjärde och sista gång. Jag stod kvar vid biblioteket och väntade in den sista deltagaren och det var dessvärre jag som hade fikakorgen, men när vi letat upp resten av gruppen satt de och mumsade på cupcakes som några unga tjejer i parken fått över och donerat.
Vi pratade om den korta men oerhört täta och intressanta Känslan av ett slut av Julian Barnes. Bokens sista stycke var starkt, tyckte min kollega, och ville att någon skulle läsa upp det. För en gångs skull fanns en yngre man med i gruppen, varför de äldre damerna i kör uppmanade honom att läsa högt. Bifogar åtta sekunders smygfilmning av detta med dåligt ljud.
Theomis 