Etikettarkiv: Jobbet

MDLXIX Upplev ett land

20140531-170608-61568904.jpg
Just nu pågår planeringen av sommarens litterära salonger på Sture bibliotek. Vi återanvänder temat ”en bok, en stad”, och jag roade mig i går med att ta fram en lista på lagom nya, samtidsskildrande romaner som utspelar sig i varsin stad någonstans i världen. Det är en kul uppgift, men lika problematisk nu som när jag försökt tidigare. Vissa städer är välrepresenterade, medan andra betydligt mer sällan skildrats skönlitterärt – i böcker som når Sverige och svenska bibliotek, ska tilläggas. Och så finns den ganska stora kategorin städer som förekommer jämförelsevis ofta i litteraturen, men nästan alltid i sammanhang som gäller krig och annat elände. Det är tråkigt, orättvist och missvisande, och ingen av alla dessa titlar passar särskilt bra när temat går ut på att vi erbjuder alternativa ”semesterresor” till intressanta platser under sommaren.

Sedan skadar det inte att även göra våra icke salongdeltagande besökare uppmärksamma på att biblioteket erbjuder litteratur som utspelar sig på en mängd olika platser. Då kan man ta fram det lämpliga bokmärket ovan och gå loss på beståndet och välja ut en spännande blandning. Representerade länder ovan är Spanien, Frankrike, Island, Kina, Japan, Afghanistan och Storbritannien, och då närmare bestämt den avlägsna skotska ön Saint Kilda.

MDLXVII Ska aldrig glömma Östermalms- och Djurgårdshyllan

I dag jobbade jag på Östermalms bibliotek för första gången sedan i somras. Det mesta gick bra, om än inte alldeles strömlinjeformat, särskilt inte när jag letade efter boken om Thielska galleriet. Vid en så enkel fråga som ”var står den och den boken?”, en bok som faktiskt finns inne och på sin plats, vill man ju gärna gå raka spåret till rätt hylla, med blixtsnabb blick lokalisera rätt bokrygg och plocka fram den till den imponerade besökaren. Helst ska man också, tack vare sin vana och kompetens, förstå precis vad besökaren menar även om han eller hon ger en lite felaktiga uppgifter. Och det började bra …

Besökaren: Hej! Var har ni Lib-c?
Jag: Lib-c … Menar du Iib-c?
Besökaren: Ja, det kanske inte var ett litet ”L” utan stort ”I” …
Jag: Ja, det tror jag. Här har vi dem. Vad heter boken du letar efter?
Besökaren: Ernest Thiel och hans konstgalleri.
Jag (som inte hittar boken): Jaha … Men det låter ju som en konstnärsbiografi.
Besökaren: Skulle den stå på ”Personhistoria” då?
Jag: Ja, det borde den.
Besökaren: Och då står den efter den det handlar om, eller hur? Thiel?
Jag: Just det.
(Vi letar på ”Personhistoria”, utan resultat.)
Jag: Nej, jag går och ser vad det står i katalogen …
(Kollar och kommer tillbaka.)
Jag: Det var, hrrm, oväntat, den ska vara placerad på ”Stockholm”. Det är här borta. Nähä, inte på Thiel. Inte på författarens namn, Linde. Boken är från 1969, det är ju möjligt att den hamnat i magasinet, även om det inte står så.
(Går mot magasinet, möter Margaretha.)
Jag: Böcker placerade på ”Stockholm” står alfabetiskt, oavsett signum, eller hur?
Margaretha: Ja. Och Östermalms- och Djurgårdsböckerna står för sig.
Jag: Vänta nu, var ligger Thielska galleriet …
(Skyndar ut till besökaren, via rätt hylla.)
Jag: Här är den! Den stod bland Djurgårdsböckerna. Eh … dagens klurigaste, tror jag!
(Besökaren blir glad och tackar, jag ler generat.)

MDLVII Stil i P1 om att bevara och dokumentera

Stil
Hört det senaste avsnittet av Stil i P1? Mina kolleger på Stadsmuseet pratar om olika föremål i museets stora samlingar, varför de har valts ut och syftet med att samla in föremål över huvud taget. I studion pratar även Veronica Hejdelind från Arkitektur- och designcentrum om vad bevarade prylar, kläder, konst, allt möjligt, kan betyda för eftervärlden. Veronica, som tidigare jobbade på Nationalmuseum, samarbetade vi med på Gamla stans och Sture bibliotek hösten 2012, en sann museipedagog som vet hur döda ting kan göras levande, med rätt kunskap och perspektiv.

Alldeles nyss kom en besökare in hit till Faktarummet på Stadsmuseet och sa att hon hört talas om ett radioprogram om Siewertz konditori och jag hade (för en gångs skull) stenkoll, jag visste att det var i Stil-reportaget som de pratat om marsipanformar och tårtdekorationer från Siewertz konditori, att det finns en artikel om konditoriet – jag la själv in den som lästips på Stockholmskällan för länge sedan – och att det på Stockholmskällan också finns foton på vissa av de bevarade föremålen. Besökaren var en släkting till självaste konditoriföreståndaren.

Lyssnar man på Stil-avsnittet och blir nyfiken på hur Stig Claessons slitna kavaj ser ut kan man kolla programmets Instagram-konto.

MDXLIV Varulvspäls

20140509-004816.jpg
I förmiddags tog kollegerna Nike och AnnCharlotte med sig 37 tioåringar på stadsvandring i ett regnigt Gamla stan. Temat var barnbokserien ”Jakten på Jack” och rekvisita bland annat varulvspälsen ovan och en trasig brödrost.

Sådant vi gör på biblioteket.

MDXXX Tillbaka till sekelskiftet

Stuckatoren
Vilket gäng vi blev på Slussens biblioteks läsecirkel i Stuckatörens våning! Jag hade glatt mig åt att flera av de anmälda inte hade namn som Elsabritt och Majvor – alla Elsabritt och Majvor är självklart välkomna, men eftersom den allra mest frekvent förekommande läsecirkeldeltagaren är en äldre, svensk kvinna var det roligt med flera utländskt klingande mansnamn i listan. Jag fick också uppfattningen att de kände varandra. Det gjorde de – det var tre italienska män, oerhört intresserade av stuckatur! Och Stuckatörens våning beboddes alltså från 1880-talet fram till 1920-talet av en familj där fadern var italiensk stuckatör. Dessvärre hade bara en i trion läst boken. Fast inte riktigt hela. Och så var det ytterligare en man och en kvinna i gruppen, som gärna påminde om att det var Henning Bergers Drömlandet vi var där för att diskutera, inte i första hand stuckatur. Och min chef, som för första gången var med på en av våra cirklar. Och så jag, cirkelnörd.

Drömlandet från 1906 handlar om sjuttonårige Helge och utspelar sig runt sekelskiftet 1900 på Norrmalm, Södermalm, Helgeandsholmen och Gamla stan. Är man särskilt intresserad av den tidens Stockholmsliv är boken en guldgruva. Här skildras byggnader och torg, vattnet som glittrar och himlen som skiftar, tidens yrken och samhälleliga hierarkier, familjeliv och granngemenskap – i detalj! Det finns en intrig, framför allt kring en arvstvist, men den är sekundär till de ingående och ofta sentimentala beskrivningarna ur tonårsperspektiv. Inget för den som vill ha en spännande bladvändare, men nostalgikern kan här ge sig hän totalt.

MDXX En Drömlandet från 1909

BergerIngen kommer att ha ett snyggare exemplar av Henning Bergers Drömlandet på läsecirkeln nästa vecka! Den kom ut på nytt 2011, med ett ganska fult omslag om man frågar mig, och eftersom jag hade problem att få tag på ett av Stockholms stadsbiblioteks exemplar (varav de flesta är fula nya) till mig själv efter att cirkeldeltagarna fått sina har jag nu lånat den här snygga boken som stod i Stadsmuseets bibliotek.

MDVIII Bara om det gäller Stockholmsundulater

Inte för att jag vill driva med seriösa författare och förläggare, men jag blir ibland smått irriterad och ibland full i skratt när jag läser all reklam för nyutgivna böcker som landar i inboxarna för Sture respektive Slussens bibliotek, båda starkt profilerade. Om vi vill köpa ryska klassiker till stockholmsinriktade Slussens bibliotek? Nej. Och inte undulatböcker heller, hur bra de än är:

”Vi är glada att Stockholm har köpt in vår nyutkomna bok ‘Undulaten som sällskapsfågel – en färggrann liten personlighet’. Vi hoppas att de av era bibliotek som ännu inte har köpt in undulatboken, frågar de bibliotek som redan har köpt in boken, vad de tycker och anser om kvalitén på boken. Det vore ju tråkigt om ni skulle missa tillfället att delge era låntagare en modern undulatbok som passar hela familjen, även barn från 10 år och uppåt.”

Gör lite research samtidigt som ni samlar på er biblioteksadresser. Det skulle uppskattas.