Arbetsdagen började och slutade på Östermalms bibliotek, men utspelade sig i huvudsak på Gamla stans. Här syns kollegan Sandra boktipsa om Patrik Lundbergs ungdomsbok Gul utanpå (jag tipsade om Food junkie på det senaste APT:et), och därefter pratade vi extra svåra bemötandesituationer. Boktips är ett nytt APT-inslag och konkreta exempel på vardagsdilemman tar vi tyvärr sällan tid att diskutera, men vid det laget var klockan mycket och jag stressad över den tekniska utrustningen som jag behövde plocka ihop till Gamla stan och tänkte be kollegan Salomon hjälpa mig att ta på tunnelbanan. Jag smög från mötet till förrådet, Salomon slöt upp och vi tog en duk och två väskor, en med projektor och en med dator, och åkte iväg för att hinna öppna klockan tolv.

Öppettimmarna på Gamla stan flöt på snabbt som vanligt, jag tog min traditionella tisdagslunch på Café Stiernan och köpte den här gången med två glas chokladmousse till vårt traditionella tisdagsfika. Till kvällens stockholmshistoriska föredrag kände jag till 14 anmälda, när jag tittade i kalendern hade någon skrivit upp en till anmälan och i ett mail var det ytterligare en som anmält sig. 16 stycken, alltså, helt okej för att vara Gamla stans lilla bibliotek, och även om inte alla dök upp skulle det nog kännas som en bra grupp. Men det visade sig att intresset var större än framförhållningen, telefonen ringde en del under dagen och snart var antalet 23. Mot slutet av dagen blev det stressigt som vanligt inför program, jag gick iväg och köpte fika (och kom ihåg att lämna tillbaka de lånade chokladmousseglasen på vägen), vi hängde upp duken över en bokhylla, projektorn sattes upp och datorväskan öppnades – och där låg ett urgammalt vidunder till bärbar dator som vi inte visste att Östermalms bibliotek hade. Typiskt. Men den gick igång och vi hoppades på det bästa.

Biblioteket var visserligen stängt timmen mellan fem och programstart vid sex, men dörren var öppen och folk droppade in. När föredragshållaren kom, Rikard Larsson som skrivit Portalerna i Gamla stan, och satte in sitt usb-minne var PowerPoint-presentationen förstås för modern för datorn. In med minnet i arbetsrummet, konvertera till gammel-PowerPoint och testa igen. Det funkade och allt såg bra ut. Publiken inte bara droppade utan strömmade nu in och det var fler än de anmälda på plats. Jaså, skulle man anmäla sig? hördes från olika håll. Jag var förstås glad att folk var där och lät bli att demonstrativt peka på den ganska uppenbara anmälningsinformationen på affischerna som satt överallt. Möbleringen blev därför inte så genomtänkt, extra stolar sattes fram och några hamnade ganska långt ut på kanterna med rätt dålig sikt. Vi var nog runt trettio personer och jag klämde efter introduktionen in mig på en stol bakom bordet med datorn och var bildframtryckare under föredraget, ett utmärkt uppdrag, eftersom jag själv för en gångs skull hade en bra plats och kunde hänga med i programmet jag själv arrangerat. Det är inte alla gånger. Jag kunde dessutom inte tänka alltför mycket på den kommande fikaserveringen, utan var tvungen att spetsa öronen så att jag inte missade en uppmaning att byta till nästa bild. Datorn brusade och hackade en del, men lydde. Efter fyra, fem korrekt visade bilder kunde jag slappna av.

Det var säkert ett tiotal som hoppade över fikat, vilket var tur, för jag hade inte köpt tillräckligt till alla. Salomon utnämnde sig själv till ”kaffeflicka” och förberedde alltihop under programmet. Jag serverade de första, började sedan plocka stolar, minglade lite med mina föräldrar som besökte biblioteket för första gången och småpratade och svarade på frågor till höger och vänster. Jag hade också lockat dit min kompis Lena, som jag sedan frågade om hon kunde tänka sig att vara assistent för kvällen. Det gick så bra så. Hon hjälpte till med ihopplockandet och följde sedan med mig till Östermalms bibliotek – det är lite trixigt att åka tunnelbana med två väskor och en lång ihoprullad duk – och vi tog sedan en promenad genom ovanligt dimmiga kvarter i riktning mot Stureplan.

Om några timmar är jag tillbaka på Östermalm och dess biblioteksvärld. Ingen rast, ingen ro för kulturarbetare.

Det nyåterlämnade på Sture bibliotek utgörs just nu av de här exemplaren. Man ser var folk har varit. Man vill dit.