Soffvisningar och annan digital kultur

Det delas mängder av digitala kulturtips i sociala medier just nu, sådant som funnits länge, som Litteraturbankens alla resurser och Play-kanalerna från Konserthuset och andra större institutioner, och sådant som produceras specifikt för coronaisoleringens tid. Det kan vara spelningar och föreläsningar som hålls online istället för inför åhörare och livesändingar från olika museer som visar valda delar av samlingarna eller filmar bakom kulisserna.

Nu har jag haft så mycket läsning att sysselsätta mig med att jag har inte behövt ytterligare litterära tips och inte prioriterat inspelade eller livesända föreställningar, men några av Moderna museets ”soffviningar” vid lunchtid har jag prickat in. Klicka på bilden ovan för att komma till spellistan på Facebook (just nu inte helt uppdaterad, ser jag, men med ett flertal filmer). Beroende på tycke och smak kan man titta live klockan tolv på Instagram med flygande hjärtan och kommentarer eller på Facebook utan. De frågor som ställs av tittarna läses högt av den som står där i någon av museets salar och filmar en pratade kollega med sin mobil. Opretentiöst och kul.

Själv har jag i all enkelhet satt ihop tre tipslistor med e-böcker på biblioteket.se, vi får se om och hur de kommer till användning. Den med rubriken ”‘Armchair travel’ – res från fåtöljen” har i alla fall delats på Facebook och de andra är ”Klassiker du länge tänkt läsa” och ”Det var värre förr”.

Goethe-institutets AW

Man går hem med en varm känsla efter en sådan här kulturell sammankomst på Goethe-institutet. Det var visserligen mycket kortare än jag trodde, trots att de beskriver sina AW-aftnar som något ”kort, kul och koncist om tysk kultur”. (Här hittas deras kalendarium, med AW, filmklubb, föredrag och annat.)

Det hela började klockan fem, då det sorlade högt på Läsesalong Pilen, biblioteket som det tyska Goethe-institutet delar med det spanska Cervantes-institutet, och alla försökte få en sittplats inför presentationen av boken Europas mitt. Den handlar om Tyskland generellt, med nedslag på ett antal större och mindre orter, men föredraget hade rubriken ”Tyska resor”. Det var visst mest ett bildligt uttryck, för på en kvart, tror jag, hann författaren nästan bara prata om att Tyskland är stort och svårgreppbart, men viktigt att veta något om, inte minst som politisk aktör i Europa. Weimar blev exemplet på plats att besöka, en stad som kan visa upp det bästa med Tyskland (med sin kulturhistoriska tyngd) och det värsta (med koncentrationslägret Buchenwald). Jag önskar att presentationen hade varit längre.

AW:ts fokus var kanske egentligen minglet efteråt, som kulturtanten var mindre intresserad av, men jag satt och myste ordentligt, åt en bit god, smörad tysk kringla, växlade några små ord med en kollega från Stadsmuseet, tog ett varv i bibliotekslokalen och var nog bara på plats i kanske 40 minuter. En dryg kvarts promenad hem. Väldigt lagom ändå.

CCXXXIII Vi vill ha kultur

image

image

image

Fram till i går kväll påstod yr.no att det skulle bli regn i eftermiddag. Förstår inte att väderprognoser ges så stor uppmärksamhet hela tiden, de stämmer ju bara i hälften av fallen, så man kan lika gärna gissa själv. Sofia och jag möttes på Konserthustrappan i strålande solsken och tryckande värme och tog oss till Fotografiskas uteservering, som öppnade i dag. Snyggt och trevligt. Fotografiska vet vad de gör. Vi tittade lite på ett par utställningar också innan vi tog Djurgårdsfärjan till Galärparken, där kvällens Parkteater var en konsert med Emil Jensen. Kanske inte helt i min smak, men han är en ordvrängare av rang. Underhållande. Vi skildes sedan åt i Gamla stan där jag kände av stämningen med en extra lov genom gränderna innan jag vände hemåt, och passerade då berättaraftonen som ägde rum på Brända tomten där det skrattades och klappades. Därefter, på Köpmangatan, hördes klassisk musik, och när jag försökte lokalisera den visade den sig komma från en lucka i gathöjd som stod lite på glänt. När jag kikade in såg jag några andäktigt sittande personer i en svagt belyst lokal.

Stockholmare som konsumerar kultur i alla vrår. Man blir glad.

XII Modeprat i mobilen

First ladies and their impact on American fashion. Lyssnar på ett panelsamtal som ägde rum på New York Public Library för ett par veckor sedan kring boken Everyday icon : Michelle Obama and the power of style. Där behandlas frågor som “skulle hon bära samma kläder om det var hon som var president?” och designers berättar om hur lyckliga de blivit när de sett att Michelle Obama burit deras plagg. Intressant, nördigt, ganska skojigt.

Uppdatering 29 april: Mot slutet framgår att ingen i den panel som länge pratat ingående om Michelle Obamas klädstil någonsin träffat henne, inte ens de designers som fått plaggbeställningar. Det blev märkligt tyst ett slag när frågan kom från publiken.