Etikettarkiv: Goethe-institutet

Merkels väg till makten och en bretzel

Jag höll på att säga att man efter alla dessa införda coronabegränsningar upplever ett visst lyckorus av att kunna gå in i föreläsningssalen innanför Goethe-institutets bibliotek, tugga i sig sin bjudbretzel och lyssna på något intressant med tysk anknytning – men så är det ju varje gång! Stolarna var separerade, antalet åhörare var lägre än normalt, bretzlarna låg i papperspåsar, stämningen var den vanliga. SVT:s tidigare Europakorrespondent Rolf Fredriksson pratade om Angela Merkel och hennes väg fram till den position hon har i dag – en av världens mäktigaste politiker, med lågmäld utstrålning och bakgrund som forskare i kvantkemi – och personporträttet fick en extra dimension i och med de personliga anekdoterna från nyhetsrapportering under tidigare decennier och bildkollage som gav ett nostalgiskt skimmer. Åhörarna var imponerande pålästa och ställde initierade frågor. Allt är väl i kultur-Sverige, just i kväll, i alla fall.

Goethe-institutets AW

Man går hem med en varm känsla efter en sådan här kulturell sammankomst på Goethe-institutet. Det var visserligen mycket kortare än jag trodde, trots att de beskriver sina AW-aftnar som något ”kort, kul och koncist om tysk kultur”. (Här hittas deras kalendarium, med AW, filmklubb, föredrag och annat.)

Det hela började klockan fem, då det sorlade högt på Läsesalong Pilen, biblioteket som det tyska Goethe-institutet delar med det spanska Cervantes-institutet, och alla försökte få en sittplats inför presentationen av boken Europas mitt. Den handlar om Tyskland generellt, med nedslag på ett antal större och mindre orter, men föredraget hade rubriken ”Tyska resor”. Det var visst mest ett bildligt uttryck, för på en kvart, tror jag, hann författaren nästan bara prata om att Tyskland är stort och svårgreppbart, men viktigt att veta något om, inte minst som politisk aktör i Europa. Weimar blev exemplet på plats att besöka, en stad som kan visa upp det bästa med Tyskland (med sin kulturhistoriska tyngd) och det värsta (med koncentrationslägret Buchenwald). Jag önskar att presentationen hade varit längre.

AW:ts fokus var kanske egentligen minglet efteråt, som kulturtanten var mindre intresserad av, men jag satt och myste ordentligt, åt en bit god, smörad tysk kringla, växlade några små ord med en kollega från Stadsmuseet, tog ett varv i bibliotekslokalen och var nog bara på plats i kanske 40 minuter. En dryg kvarts promenad hem. Väldigt lagom ändå.

MCDXLVII Nora Gomringer på Goethe-institutet

20140213-231045.jpg
Trotsade förkylningssymtomen i kväll och gick på det första tillfället i en evenemangsserie kallad Soundtrack på Goethe-institutet. Den tyska spoken word-poeten Nora Gomringer, som jag hörde på bokmässan 2011, läste ett antal dikter och den svenska poeten Cecilia Hansson läste dem i svensk översättning. Två violinister, systrarna Eva och Anna Lindal, spelade mellan uppläsningarna.

Jag uppskattade verkligen kvällen, men hade gärna velat uppleva ännu mer Nora Gomringer, som är en scenpersonlighet av rang, särskilt vid uppläsningar, förstås, men även under mellanprat. Tråkigt nog förstår jag bara hälften, och när det går fort mindre än så, men trots det går det att ta till sig ordströmmen. Och hennes dikter vinner definitivt på att höras.

Det var mycket folk på plats, och jag blev lite förvånad när jag fick höra att evenemanget skulle pågå från 18.30 till 21.00, varav en och en halv timme skulle vara eftermingel, men precis så verkade det bli, om inte längre. De flesta tycktes stanna kvar efter det timslånga poesiprogrammet, vilket nog är beroende av att ganska många känner ganska många andra. Kollegan Alice från Stadsbiblioteket var där, och som två programarrangörer på program hade vi mycket att prata om, varefter vi växlade några ord med Goethe-bibliotekarien Maria och den nya, energiska programkoordinatorn Anne. Alla har vi mycket på gång under våren som vi försöker locka varandra till.

CLXXXV Alles Autobahn


Supertrevliga bibliotekarien Maria på Goethe-institutets bibliotek har bloggen Alles Autobahn (det är lugnt, den är på svenska) och skriver här om grafiska romaner som rör musik. (Jag har haft en faiblesse för grafiska romaner de senaste två åren, snart kommer jag att dela med mig av mina egna favoriter.) Kolla boktipsen, bloggen i övrigt och naturligtvis biblioteket på Bryggargatan 12A, nära Centralen. Är man tysktalande lär man hitta massor av intressant material, men även för oss andra finns det mycket att ta del av, som film och musik och även en del svensk- och engelskspråkig litteratur. Och så är det ju så trevligt att gå dit.