Soffvisningar och annan digital kultur

Det delas mängder av digitala kulturtips i sociala medier just nu, sådant som funnits länge, som Litteraturbankens alla resurser och Play-kanalerna från Konserthuset och andra större institutioner, och sådant som produceras specifikt för coronaisoleringens tid. Det kan vara spelningar och föreläsningar som hålls online istället för inför åhörare och livesändingar från olika museer som visar valda delar av samlingarna eller filmar bakom kulisserna.

Nu har jag haft så mycket läsning att sysselsätta mig med att jag har inte behövt ytterligare litterära tips och inte prioriterat inspelade eller livesända föreställningar, men några av Moderna museets ”soffviningar” vid lunchtid har jag prickat in. Klicka på bilden ovan för att komma till spellistan på Facebook (just nu inte helt uppdaterad, ser jag, men med ett flertal filmer). Beroende på tycke och smak kan man titta live klockan tolv på Instagram med flygande hjärtan och kommentarer eller på Facebook utan. De frågor som ställs av tittarna läses högt av den som står där i någon av museets salar och filmar en pratade kollega med sin mobil. Opretentiöst och kul.

Själv har jag i all enkelhet satt ihop tre tipslistor med e-böcker på biblioteket.se, vi får se om och hur de kommer till användning. Den med rubriken ”‘Armchair travel’ – res från fåtöljen” har i alla fall delats på Facebook och de andra är ”Klassiker du länge tänkt läsa” och ”Det var värre förr”.

MDCLXXXVIII Sista chansen i helgen 2: Nils Dardel och den moderna tiden på Moderna Museet

Under sommaren gjordes det en hel del reklam på stan för Dardel-utställningen på Moderna Museet. Jag känner en liten men ändå stark koppling till Dardel efter mina år på barn- och ungdomsavdelningen på Stadsbiblioteket, där sagorummet pryds av den färgglada väggmålningen ”John Blund”. Där, någon gång på 20-talet när Stadsbiblioteket ännu inte var riktigt färdigt, drog Dardel på sig en svår lunginflammation under målandet, men repade sig så småningom. Framför John Blund med sitt röda paraply har man suttit i den Asplund-designade sagorumsstolen – precis som Astrid Lindgren på sin tid – och pratat böcker inför massor av skolbarn.

Det jag gillade – och ogillade, visade det sig – med Modernas Dardel-utställning var bonusmaterialet, om man kan kalla det så. I allmänhet är bonusmaterial det bästa jag vet, att läsa på om författaren när jag läst ut boken, att både läsa boken och se filmen, att inte bara se en utställning utan också höra en guide berätta, att läsa en roman som utspelar sig i samma land där jag befinner mig på en resa. Eller ett annat aktuellt exempel – se rapporteringen om Ukraina i medierna och gå en kurs om Ukraina på universitetet.

Ett utställningsbesök där intryck från olika källor kring samma ämne blev ovanligt lyckat var det jag gjorde på Kungliga biblioteket för några veckor sedan, där man uppmärksammade Karlfeldts jubileumsår med montrar och väggtexter. Lite oansenligt, kanske, om man förväntade sig något fylligt, men perfekt om man är nördig som jag och hade suttit på balkongen kvällen innan och klämt nästan hela Karlfeldts sista diktsamling Hösthorn från 1927. Att efter min egen läsning av Sub luna både se den handskriven och höra den uppläst av diktaren själv i hörlurar var en häftig närhetskänsla

IMG_7319

För att maximera upplevelsen av Dardel-utställningen valde jag att gå den kväll då de visade Anders Wahlgrens TV-film Den döende dandyn från 1990, med Reine Brynolfsson och Pernilla August, och fick också med mig Sofia på museibesöket. Som grädde på moset var Anders Wahlgren själv på plats och berättade om filmens tillkomst, om sina samtal med Nils Dardels exfru Thora, om det konstnärsporträtt han hade för avsikt att teckna och hur det togs emot – fylligare bonusmaterial hade man inte kunnat tänka sig.

IMG_7314

161053-den-doende-dandyn-0-230-0-341-cropPlanen var att jag sedan, maxat taggad, skulle rusa bort till utställningen och absorbera målningarna efter att ha matats med upplysningar som satte in dem i ett sammanhang. Så vad var problemet? Att min bild av upphovsmannen till ”John Blund” och den visserligen smått obehagliga men stiliga ”Den döende dandyn” stukats. Minst sagt. Vilken tragisk, destruktiv person. Försupen och notoriskt otrogen. Thoras situation målades också upp som mer eller mindre mörk och olycklig, och jag undrar verkligen hur det gick till när Anders Wahlgren bestämde sig för att förmedla den här ganska motbjudande bilden av Nils och Thora i en überdekadent konstnärssamvaro i Paris – med Thoras goda minne.

IMG_7315

Skadan var skedd, men vi var ju ändå där. Lika bra att se utställningen. I början fanns några verk av de övriga i konstnärsgruppen De åtta, därefter en mängd Dardel-verk i olika stilar.

IMG_7316

Som den här, främmande för mig.

IMG_7103

Allra längst in hängde ”Den döende dandyn”.

IMG_7317

Läckert att kunna studera den på nära håll.

Gillar man Dardels typiska finlemmade figurer, de klara färgerna och de småbisarra sagobetonade miljöerna är det inget fel alls på själva utställningen. Dessutom kanske man, som jag, upptäcker andra, mindre kända sidor av konstnärskapet.

För att återge kvällen i sin helhet slutade den på Bar Burger Café i Kungsträdgården, där man verkar få helt okej käk (vi åt varsin förrätt och pommes frites) men får räkna med att betala en ordentlig slant för läge och miljö. Hade priserna hållit sig på en något rimligare nivå skulle jag komma tillbaka tidigare.

IMG_7112

IMG_7318

CXXV Tillsnyggning

image

Äntligen! Jag och kollegerna på Sturebibblan har följt den extremt långsamma nedmonteringen av de gränslöst trista skyltfönsterinredningarna i gången under Birger Jarlsgatan på Östermalmstorgs tunnelbanestation. Efter att fönstren stått helt tomma en tid har de nu fyllts allihop med riktigt hyggligt tilltalande reklam för Moderna museet. Ett stort lyft!