Om jag får säga det själv blev den lyckad, vår hemliga Helena-avtackning. Det har tagit ett tag att mentalt acceptera att vi inte kommer att dela arbetsplats framöver, men nu är det som det är och en bättre idé än att ignorera den förfärliga nyheten och hoppas att den försvinner är att dra ihop ett gäng kolleger och göra det bästa av den näst sista arbetsdagen.

Så här gör man: Man arrangerar ett knytkalas i liten skala (ost och kex och sådant), alla tar sig in i bibliotekets personaldel utan att passera själva bibliotekslokalen och en halvtimme före stängning går man ut till informationsdisken och hämtar föremålet för det lilla kalaset. De övriga två kollegerna med kvällspass får klara sig själva den sista stunden. Sedan sitter man i köket och pratar några timmar. Promenerar en del längs memory lane. Myser lite åt att man lyckades hålla tilltaget hemligt.