CLIV Zumba i Åkeshov

Sådärja, mitt livs första zumbapass. Och mitt livs första besök på Åkeshovs sim- och idrottshall, där det inte satt någon i kassan, jag hittade ingenstans att dra mitt kort och skylten där det stod ”Omklädningsrum” ledde till ett gytter av små gångar med stängda dörrar längs en anonym korridor. Som tur var hittade jag en toalett (med trilskande belysning) och salen vi skulle vara i. Och så småningom dök det upp fler människor i den annars tomma korridoren, och vi alla skulle gå på zumbapasset.

Zumban leddes av mor och dotter, det var svårt men roligt och ganska snart var jag sjöblöt. Efter varje låt blev det en liten diskussion modern och dottern emellan om vad som skulle spelas därnäst och på vilken skiva den låten fanns. Åldersspannet var stort i gruppen och det var lättsamt och opretentiöst. Jag försökte hålla mig och mina okoordinerade rörelser till den bortre änden av salen, men märkte att jag backade gång på gång mot den stackars tjejen bakom mig, som fick mindre och mindre plats. Jag kanske borde hålla mig till pilates, det vet jag på ett ungefär hur man gör och man håller sig bokstavligen på mattan hela tiden. Men jag planerar faktiskt ett till första pass redan i morgon, nämligen djupvattengympa! Helt nya möjligheter att flåsa omkring och krocka med folk.

CLII Crewdson i sista minuten

Söndag är sista dagen att se Gregory Crewdsons foton i Galleri 3 på Kulturhuset. Den som inte varit där bör ta chansen. Den mest spektakulära uppsättningen bilder är ”Beneath the Roses”, utomhus- och inomhusmiljöer kring och i amerikanska hem och motellrum med tydligt belysta människor, superregisserade och onaturliga. Snyggt och obehagligt.

Från Kulturhusets hemsida: ”Bilderna gör upp med den amerikanska drömmen och dess mörka sidor och refererar till Hollywoodfilmens myter och schablonbilder. Arrangemangen inför varje bild liknar dem för en mindre filminspelning, med ett stort produktionsteam och veckor av förberedelser.”

CXLIX Hög prioritet

Ett meddelande med hög prioritet har kommit till min jobbmail från info@visa.se. Det har rubriken ”Fel lцsenord !”, tilltalar mig ”Kära Kontrollera med Visa / Mastercard SecureCode medlem” och ber mig klicka på en länk som ska leda till ett ”Privat meddelande”. (Som tydligen finns på sajten shopfitaustralia.com.au.)

Som en extra service får jag följande information: ”Svara inte på detta mail, eftersom ditt svar inte kommer att erhållas. Detta är en automatiska meddelanden om nya säkerhetsåtgärder meddelanden.”

Avslutningsvis: ”Copyright 2011 Verify By Visa / Mastercard SecureCode ALL RIGHTS RESERVED.”

Tack, visa.se, för att ni följer upp felaktiga lösenord för både Visas och MasterCards räkning och samtidigt tipsar om, tja, kanske en australiensisk shoppingsajt, har inte kollat.

CXLVIII Grillkväll med förhinder

Det började dåligt och slutade hejdlöst bra. I morse släpade jag med mig en rosa grillhink, grillmat, tändvätska och andra grillgrejer på tunnelbanan till jobbet inför avslutningssamlingen för både min nuvarande och min före detta hemgrupp i Vasaparken. Jag fick visserligen Sofias sms redan tidigare på morgonen om eventuellt eldningsförbud, men höll hoppet uppe. Men nej, man fick inte grilla i parken, och knappt hade jag hunnit konstatera det förrän vädret slog om och det började regna. Ny plan – min innergård, med lägenheten som inomhusalternativ. Bara att baxa hem allt igen.

Men lagom till kvällen var det vackra vädret tillbaka, och folk började droppa in i mitt hus. På gården stod en gigantisk övertäckt grill som jag varken kan minnas att jag sett eller hört talas om, och jag utgick ifrån att det var någon boende i huset som ägde den. Men medan jag var uppe en sväng i lägenheten började grillningsgänget prata med en man på en balkong högt upp. Han sa att grillen tillhörde föreningen och var fri att använda. Perfekt! Grillhink och kol ställdes bort, bara att vrida på gasen och köra igång.

Det kan bli fler sommarkvällar där nere på gården … Och det lät som att flera var intresserade av att göra mig sällskap.

CXLVII Emma Virke på Rica Hotel

Favoritkonstnären och -illustratören och -bilderboksförfattaren Emma Virke ställer ut på Rica Hotel vid Hötorget och i eftermiddag var det vernissage. Gammal favorit (som jag stötte på för första gången på Sture bibliotek för två år sedan): Melankoliske mannen i ett nedsläckt rum, kaffefläckar i hörnet av bilden. Ny favorit: Damen med kaffefilterkjol. Ett riktigt kaffefilter, alltså, med utklippt mönster, fastklistrat i bilden.

Tack, Emma, för att jag fick komma och titta på dina fina bilder! Man blir glad av dem, även av den med melankoliske mannen!